Provérbios 13
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ARIB
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 En vis son låter fadren tukta sig; men en bespottare lyder icke straff.
1 O filho sábio ouve a instrução do pai; mas o escarnecedor não escuta a repreensão.
2 Munsens frukt nyttjar man; men de föraktare tänka icke annat än vrånghet.
2 Do fruto da boca o homem come o bem; mas o apetite dos prevaricadores alimenta-se da violência.
3 Den sin mun bevarar, han bevarar sitt lif; men den som sin mun orådeliga upplåter, han kommer i förskräckelse.
3 O que guarda a sua boca preserva a sua vida; mas o que muito abre os seus lábios traz sobre si a ruína.
4 Den late begärar, och får dock intet; men de trefne få nog.
4 O preguiçoso deseja, e coisa nenhuma alcança; mas o desejo do diligente será satisfeito.
5 Den rättfärdige är lögnenes fiende; men den ogudaktiga skämmer, och försmäder.
5 O justo odeia a palavra mentirosa, mas o ímpio se faz odioso e se cobre de vergonha.
6 Rättfärdighet bevarar den oskyldiga; men det ogudaktiga väsendet förer en till synd.
6 A justiça guarda ao que é reto no seu caminho; mas a perversidade transtorna o pecador.
7 Mången är fattig i stor rikedom, och mången är rik i sinom fattigdom.
7 Há quem se faça rico, não tendo coisa alguma; e quem se faça pobre, tendo grande riqueza.
8 Med rikedom kan en hjelpa sitt lif; men en fattig man hörer icke straff.
8 O resgate da vida do homem são as suas riquezas; mas o pobre não tem meio de se resgatar.
9 De rättfärdigas ljus gör gladsamma; men de ogudaktigas lykta skall utslockna.
9 A luz dos justos alegra; porem a lâmpada dos ímpios se apagará.
10 Ibland de högmodiga är alltid träta; men vishet gör förnuftigt folk.
10 Da soberba só provém a contenda; mas com os que se aconselham se acha a sabedoria.
11 Rikedom varder liten, när man förslöser honom; men det man tillsammanhåller, det varder stort.
11 A riqueza adquirida às pressas diminuíra; mas quem a ajunta pouco a pouco terá aumento.
12 Det hopp, som fördröjes, gör ängslo i hjertat; men när det kommer, som man begärar, det är ett lifsträ.
12 A esperança adiada entristece o coração; mas o desejo cumprido é árvore devida.
13 Den som föraktar ordet, han förderfvar sig sjelf; men den som fruktar budet, han skall få frid.
13 O que despreza a palavra traz sobre si a destruição; mas o que teme o mandamento será galardoado.
14 Dens visas lära är en lefvandes källa, till att undvika dödsens snaro.
14 O ensino do sábio é uma fonte devida para desviar dos laços da morte.
15 Ett godt råd bekommer väl; men de föraktares väg gör ondt.
15 O bom senso alcança favor; mas o caminho dos prevaricadores é áspero:
16 En kloker gör all ting med förnuft men en dåre utsprider dårskap.
16 Em tudo o homem prudente procede com conhecimento; mas o tolo espraia a sua insensatez.
17 Ett ogudaktigt bådskap bär ondt fram; men ett troget båd är helsosamt.
17 O mensageiro perverso faz cair no mal; mas o embaixador fiel traz saúde.
18 Den som tuktan låter fara, han hafver fattigdom och skam; den sig gerna straffa låter, han skall till äro komma.
18 Pobreza e afronta virão ao que rejeita a correção; mas o que guarda a repreensão será honrado.
19 När det kommer, som man begärar, det gör hjertana godt; men den som flyr det onda, han är dem galnom en styggelse.
19 O desejo que se cumpre deleita a alma; mas apartar-se do ma e abominação para os tolos.
20 Den som med visom omgår, han varder vis; men den som de dårars stallbroder är, han får olycko.
20 Quem anda com os sábios será sábio; mas o companheiro dos tolos sofre aflição.
21 Det onda följer syndarena efter; men dem rättfärdigom varder godt vedergullet.
21 O mal persegue os pecadores; mas os justos são galardoados com o bem.
22 Den gode skall hafva arfvingar intill barnabarn, men syndarens gods skall varda spardt till den rättfärdiga.
22 O homem de bem deixa uma herança aos filhos de seus filhos; a riqueza do pecador, porém, é reservada para o justo.
23 Mycken spis är uti de fattigas åker; men somliga församla med orätt.
23 Abundância de mantimento há, na lavoura do pobre; mas se perde por falta de juízo.
24 Den sitt ris spar, han hatar sitt barn; men den som det kärt hafver, han näpser det i tid.
24 Aquele que poupa a vara aborrece a seu filho; mas quem o ama, a seu tempo o castiga.
25 Den rättfärdige äter, att hans själ må mätt varda; men de ogudaktigas buk hafver aldrig nog.
25 O justo come e fica satisfeito; mas o apetite dos ímpios nunca se satisfaz.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Provérbios 13, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.