Jó 29
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ARC
ARC Almeida Revista e Corrigida 2009
1 Och Job hof åter upp sitt ordspråk, och sade:
1 E, prosseguindo Jó em sua parábola, disse:
2 Ack! att jag vore såsom uti de förra månader, uti de dagar då Gud bevarade mig.
2 Ah! Quem me dera ser como eu fui nos meses passados, como nos dias em que Deus me guardava!
3 Då hans lykta sken öfver mitt hufvud, och jag i mörkrena gick vid hans ljus;
3 Quando fazia resplandecer a sua candeia sobre a minha cabeça, e eu, com a sua luz, caminhava pelas trevas;
4 Såsom jag var i min ungdoms tid, då Guds hemlighet var öfver mina hyddo;
4 como era nos dias da minha mocidade, quando o segredo de Deus estava sobre a minha tenda;
5 Då den Allsmägtige ännu med mig var, och mine tjenare allt omkring mig;
5 quando o Todo-Poderoso ainda estava comigo, e os meus meninos, em redor de mim;
6 Då jag tvådde min väg uti smör, och hälleberget utgöt mig oljoflodar;
6 quando lavava os meus passos em manteiga, e da rocha me corriam ribeiros de azeite;
7 Då jag utgick till stadsporten, och lät bereda mig mitt säte på gatone;
7 quando saía para a porta da cidade e na praça fazia preparar a minha cadeira.
8 Då mig ynglingar sågo, och undstungo sig, och de gamle uppstodo för mig;
8 Os moços me viam e se escondiam; e os idosos se levantavam e se punham em pé;
9 Då de öfverste igen vände att tala, och lade sina hand på sin mun;
9 os príncipes continham as suas palavras e punham a mão sobre a boca;
10 Då Förstarnas röst gömde sig undan, och deras tunga lådde vid deras gom.
10 a voz dos chefes se escondia, e a sua língua se pegava ao seu paladar;
11 Ty hvilkens öra mig hörde, den prisade mig saligan; och hvilkens öga mig såg, den vittnade om mig.
11 ouvindo- me algum ouvido, me tinha por bem-aventurado; vendo- me algum olho, dava testemunho de mim;
12 Förty jag halp den fattiga, som ropade, och den faderlösa, som ingen hjelpare hade.
12 porque eu livrava o miserável, que clamava, como também o órfão que não tinha quem o socorresse.
13 Dens välsignelse, som förgås skulle, kom öfver mig; och jag tröstade enkones hjerta.
13 A bênção do que ia perecendo vinha sobre mim, e eu fazia que rejubilasse o coração da viúva.
14 Rättfärdighet var min klädebonad, den iklädde jag såsom en kjortel; och min dom var min skrud.
14 Cobria-me de justiça, e ela me servia de veste; como manto e diadema era o meu juízo.
15 Jag var dens blindas öga, och dens haltas fot.
15 Eu era o olho do cego e os pés do coxo;
16 Jag var de fattigas fader, och hvilken sak jag icke visste, den utfrågade jag.
16 dos necessitados era pai e as causas de que não tinha conhecimento inquiria com diligência;
17 Jag sönderslog dens orättfärdigas oxlatänder, och tog rofvet utu hans tänder.
17 e quebrava os queixais do perverso e dos seus dentes tirava a presa.
18 Jag tänkte: Jag vill dö uti mitt näste, och göra mina dagar många såsom sand.
18 E dizia: no meu ninho expirarei e multiplicarei os meus dias como a areia.
19 Min säd gick upp af vätsko, och dagg blef öfver min årsväxt.
19 A minha raiz se estendia junto às águas, e o orvalho fazia assento sobre os meus ramos;
20 Min härlighet förnyade sig för mig, och min båge förvandlade sig i mine hand.
20 a minha honra se renovava em mim, e o meu arco se reforçava na minha mão.
21 De hörde mig, och tigde; och vaktade uppå mitt råd.
21 Ouvindo-me, esperavam e em silêncio atendiam ao meu conselho.
22 Efter min ord talade ingen mer, och mitt tal dröp på dem.
22 Acabada a minha palavra, não replicavam, e minhas razões destilavam sobre eles;
23 De vaktade på mig såsom på regn, och uppgapade med munnen såsom efter aftonregn.
23 porque me esperavam como à chuva; e abriam a boca como à chuva tardia.
24 Om jag log till dem, förläto de sig intet deruppå; och torde intet bedröfva mig.
24 Se me ria para eles, não o criam e não faziam abater a luz do meu rosto;
25 När jag ville komma till deras handlingar, så måste jag sitta främst; och bodde såsom en Konung ibland krigsfolk, då jag hugsvalade dem som sorgfulle voro.
25 se eu escolhia o seu caminho, assentava-me como chefe; e habitava como rei entre as suas tropas, como aquele que consola os que pranteiam.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 29, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.