Jó 30
Svenska Folkbibeln (1998) (SWEFOLK1998) vs NVI
NVI Nova Versão Internacional
1 Nu skrattar de åt mig,dessa som är yngre än jag,de vilkas fäder jag aktade för ringa att ens sättabland mina vallhundar.
1 "Mas agora eles zombam de mim, homens mais jovens que eu, homens cujos pais eu teria rejeitado, não lhes permitindo sequer estar com os cães de guarda do rebanho.
2 Vilken hjälp skulle deras händer kunna ge mig,dessa som saknar all livskraft?
2 De que me serviria a força de suas mãos, já que desapareceu o seu vigor?
3 De är utmärglade av nöd och hunger,de gnager av det torra landetsom redan förut var öde och ödsligt.
3 Desfigurados de tanta necessidade e fome, perambulavam pela terra ressequida, em sombrios e devastados desertos.
4 De plockar saltörter bland snåren,och ginströtter är deras mat.
4 Nos campos de mato rasteiro colhiam ervas, e a raiz da giesta era a sua comida.
5 De drivs ut från menigheten,man ropar efter dem som efter tjuvar.
5 Da companhia dos amigos foram expulsos aos gritos, como se fossem ladrões.
6 De måste bo i otäcka raviner,i jordhålor och bergsskrevor.
6 Foram forçados a morar nos leitos secos dos rios, entre as rochas e nos buracos da terra.
7 De skriker bland snåren,de kryper ihop under nässlor.
7 Rugiam entre os arbustos e se encolhiam sob a vegetação.
8 De är uslingar och ärelösa,utjagade ur landet.
8 Prole desprezível e sem nome, foram expulsos da terra.
9 För dem har jag nu blivit en nidvisa,jag har blivit ett ordspråk bland dem.
9 "E agora os filhos deles zombam de mim com suas canções; tornei-me um provérbio entre eles.
10 De avskyr mig och håller sig borta från mig,de tvekar inte att spotta mig i ansiktet.
10 Eles me detestam e se mantêm à distância; não hesitam em cuspir em meu rosto.
11 Gud har lossat strängen på min båge och plågat mig,därför beter de sig tygellöst inför mina ögon.
11 Agora que Deus afrouxou a corda do meu arco e me afligiu, eles ficam sem freios na minha presença.
12 Vid min högra sida reser sig slöddret,de slår undan mina fötteroch banar sig väg för att fördärva mig.
12 À direita os embrutecidos me atacam; preparam armadilhas para os meus pés, e constroem rampas de cerco contra mim.
13 De river upp min stig,de arbetar på mitt fördärv,men de får ingen hjälp.
13 Destroem o meu caminho; conseguem destruir-me, sem a ajuda de ninguém.
14 De bryter fram som genom en bred rämna,de vältrar sig fram mellan ruinerna.
14 Avançam como através de uma grande brecha; arrojam-se entre as ruínas.
15 Fasor väller över mig,min ära rycks bort som en storm,och lik ett moln har min räddning försvunnit.
15 Pavores apoderam-se de mim; a minha dignidade é levada como pelo vento, a minha segurança se desfaz como nuvem.
16 Nu utgjuter sig min själ inom mig,och plågans dagar håller mig fast.
16 "E agora esvai-se a minha vida; estou preso a dias de sofrimento.
17 Natten borrar i mina ben,den gnagande pinan tar ingen vila.
17 A noite penetra os meus ossos; minhas dores me corroem sem cessar.
18 Med stor kraft griper han min mantelhan fattar mig i min livklädnad.
18 Em seu grande poder Deus é como a minha roupa; ele me envolve como a gola da minha veste.
19 Han har vräkt mig ner i dyn,och jag liknar stoft och aska.
19 Lança-me na lama, e sou reduzido a pó e cinza.
20 Jag ropar till dig, men du svarar mig inte.Jag reser mig upp, men du bara ser på mig.
20 "Clamo a ti, ó Deus, mas não respondes; fico de pé, mas apenas olhas para mim.
21 Du har blivit grym mot mig,med din starka hand ansätter du mig.
21 Contra mim te voltas com dureza e me atacas com a força de tua mão.
22 Du lyfter upp mig till vinden och för mig bort,du slungar mig av och an i stormen.
22 Tu me apanhas e me levas contra o vento, e me jogas de um lado a outro na tempestade.
23 Jag vet att du vill föra mig till döden,till den boning dit allt levande samlas.
23 Sei que me farás descer até a morte, ao lugar destinado a todos os viventes.
24 Men räcker man ej ut handen när man faller,ropar man ej efter hjälp när olycka har kommit?
24 "A verdade é que ninguém dá a mão ao homem arruinado, quando este, em sua aflição, grita por socorro.
25 Grät jag inte över den som hade hårda dagar,led inte min själ med den fattige?
25 Não é certo que chorei por causa dos que passavam dificuldade? E que a minha alma entristeceu-se por causa dos pobres?
26 Men när jag sökte det goda, kom det onda,när jag väntade på ljus, kom mörker.
26 Mesmo assim, quando eu esperava o bem, veio o mal; quando eu procurava luz, vieram trevas.
27 Mitt innersta kokar och får ingen ro,dagar av plåga har mött mig.
27 Nunca pára a agitação dentro de mim; dias de sofrimento me confrontam.
28 Svart går jag omkring, men inte av solen.Jag står upp mitt bland folket och ropar på hjälp.
28 Perambulo escurecido, mas não pelo sol; levanto-me na assembléia e clamo por ajuda.
29 Jag har blivit en bror till schakalerna,en vän till strutsarna.
29 Tornei-me irmão dos chacais, companheiro das corujas.
30 Min hud har blivit svart och faller av mig,mina ben brinner av hetta.
30 Minha pele escurece e cai; meu corpo queima de febre.
31 Mitt harpospel är bytt i sorgelåt,mitt flöjtspel i högljudd gråt.
31 Minha harpa está afinada para cantos fúnebres, e minha flauta para o som de pranto.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 30, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.