Jó 19
Svenska Folkbibeln (1998) (SWEFOLK1998) vs ACF
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 Då tog Job till orda och sade:
1 Respondeu, porém, Jó, dizendo:
2 Hur länge skall ni plåga min själoch krossa mig med ord?
2 Até quando afligireis a minha alma, e me quebrantareis com palavras?
3 Tio gånger har ni hånat migoch kränkt mig utan att rodna.
3 Já dez vezes me vituperastes; não tendes vergonha de injuriar-me.
4 Om jag än verkligen farit vilse,då är förvillelsen min egen sak.
4 Embora haja eu, na verdade, errado, comigo ficará o meu erro.
5 Om ni ändå vill förhäva er mot migoch använda min förnedring emot mig,
5 Se deveras vos quereis engrandecer contra mim, e argüir-me pelo meu opróbrio,
6 så skall ni veta att Gud har gjort mig orättoch spänt sitt nät omkring mig.
6 Sabei agora que Deus é o que me transtornou, e com a sua rede me cercou.
7 Jag ropar mot våldet men får inget svar,jag ropar, men där finns ingen rättfärdighet.
7 Eis que clamo: Violência! Porém não sou ouvido. Grito: Socorro! Porém não há justiça.
8 Han har spärrat min väg så att jag ej kommer fram,över mina stigar lägger han mörker.
8 O meu caminho ele entrincheirou, e já não posso passar, e nas minhas veredas pôs trevas.
9 Han har klätt av mig min äraoch tagit kronan från mitt huvud.
9 Da minha honra me despojou; e tirou-me a coroa da minha cabeça.
10 Han bryter ner mig från alla sidor, så att jag går under.Han rycker upp mitt hopp som vore det ett träd.
10 Quebrou-me de todos os lados, e eu me vou; e arrancou a minha esperança, como a uma árvore.
11 Han har tänt sin vredes eld mot mig,och räknar mig som sin fiende.
11 E fez inflamar contra mim a sua ira, e me reputou para consigo, como a seus inimigos.
12 Hans skaror samlasoch förbereder sitt anfall mot mig,de slår läger kring mitt tält.
12 Juntas vieram as suas tropas, e prepararam contra mim o seu caminho, e se acamparam ao redor da minha tenda.
13 Han har drivit bort mina bröder från mig,alla jag känner är som främlingar för mig.
13 pôs longe de mim a meus irmãos, e os que me conhecem, como estranhos se apartaram de mim.
14 Mina närmaste har gett sig av,mina vänner har glömt mig.
14 Os meus parentes me deixaram, e os meus conhecidos se esqueceram de mim.
15 Min familj och mina tjänarinnorbetraktar mig som en främmande,en främling är jag i deras ögon.
15 Os meus domésticos e as minhas servas me reputaram como um estranho, e vim a ser um estrangeiro aos seus olhos.
16 Om jag kallar på min tjänare svarar han inte,jag måste ödmjukt vädja till honom.
16 Chamei a meu criado, e ele não me respondeu; cheguei a suplicar-lhe com a minha própria boca.
17 Min andedräkt är vidrig för min hustru,jag väcker leda hos mina bröder.
17 O meu hálito se fez estranho à minha mulher; tanto que supliquei o interesse dos filhos do meu corpo.
18 Även små barn föraktar mig,så snart jag reser mig hånar de mig.
18 Até os pequeninos me desprezam, e, levantando-me eu, falam contra mim.
19 För alla mina vänner är jag avskyvärd,de jag älskade har vänt mig ryggen.
19 Todos os homens da minha confidência me abominam, e até os que eu amava se tornaram contra mim.
20 Mina ben tränger ut genom hud och kött,endast tandköttet har jag kvar.
20 Os meus ossos se apegaram à minha pele e à minha carne, e escapei só com a pele dos meus dentes.
21 Var barmhärtiga, ni mina vänner, var barmhärtiga mot mig,ty Guds hand har slagit mig.
21 Compadecei-vos de mim, amigos meus, compadecei-vos de mim, porque a mão de Deus me tocou.
22 Varför förföljer ni mig som Gud gör?Blir ni aldrig mätta av mitt kött?
22 Por que me perseguis assim como Deus, e da minha carne não vos fartais?
23 O, att mina ord hade skrivits ner,att de hade blivit upptecknade i en bok
23 Quem me dera agora, que as minhas palavras fossem escritas! Quem me dera, fossem gravadas num livro!
24 och för evigt inristade i klippanmed ett stift av järn och med bly!
24 E que, com pena de ferro, e com chumbo, para sempre fossem esculpidas na rocha.
25 Men jag vet att min återlösare lever,och som den siste skall han träda fram över stoftet.
25 Porque eu sei que o meu Redentor vive, e que por fim se levantará sobre a terra.
26 När sedan denna min sargade hud är borta,skall jag i mitt kött skåda Gud.
26 E depois de consumida a minha pele, contudo ainda em minha carne verei a Deus,
27 Jag själv skall få skåda honom,med egna ögon skall jag se honom,inte med någon annans.Därefter trånar jag i mitt innersta.
27 Vê-lo-ei, por mim mesmo, e os meus olhos, e não outros o contemplarão; e por isso os meus rins se consomem no meu interior.
28 Men ni säger:"Hur skall vi förfölja honom?"Roten till olyckan har ni ju funnit hos mig.
28 Na verdade, que devíeis dizer: Por que o perseguimos? Pois a raiz da acusação se acha em mim.
29 Frukta för svärdet,ty vrede hör till synder som straffas med svärd.Så må ni inse att det kommer en dom.
29 Temei vós mesmos a espada; porque o furor traz os castigos da espada, para saberdes que há um juízo.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 19, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.