Lamentações 3
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NVT
NVT Nova Versão Transformadora
1 Jag är en elände man, den hans grymhets ris se måste.
1 Eu sou aquele que viu as aflições trazidas pela vara da ira do S
2 Han hafver ledt mig, och låtit mig gå i mörkrena, och icke i ljusena.
2 Ele me conduziu para a escuridão e removeu toda a luz.
3 Han hafver vändt sina hand emot mig, och handlar fast annorlunda med mig alltid.
3 Voltou sua mão contra mim repetidamente, o dia todo.
4 Han hafver gjort mitt kött och mina hud gammal, och sönderslagit min ben.
4 Fez minha pele e minha carne envelhecerem e me quebrou os ossos.
5 Han hafver byggt emot mig, och bevefvat mig uti galla och mödo.
5 Sitiou-me e cercou-me de angústia e aflição.
6 Han hafver lagt mig uti mörkret, lika som de döda i verldene.
6 Enterrou-me num lugar escuro, como os que há muito morreram.
7 Han hafver innemurat mig, så att jag icke utkomma kan, och satt mig uti hårda fjettrar.
7 Cercou-me de muros, e não consigo escapar; prendeu-me com pesadas correntes.
8 Och om jag än ropade och både, så stoppar han öronen till för mina bön.
8 E, ainda que eu clame e grite, ele fechou os ouvidos para minha oração.
9 Han hafver igenmurat min väg med huggen sten, och mina stigar igentäppt.
9 Com um muro de pedra, impediu meu caminho; tornou minha estrada tortuosa.
10 Han hafver vaktat efter mig lika som en björn, lika som ett lejon i lönlig rum.
10 Escondeu-se como um urso ou um leão que espera para atacar.
11 Han hafver låtit mig fela om vägen; han hafver rifvit mig i stycken sönder, och tillintetgjort.
11 Arrastou-me para fora do caminho e despedaçou-me; deixou-me devastado.
12 Han hafver spänt sin båga, och satt mig; såsom ett mål för pilenom.
12 Preparou seu arco e me fez alvo de suas flechas.
13 Han hafver utaf kogret låtit skjuta mig i mina njurar.
13 As flechas que ele atirou entraram fundo em meu coração.
14 Jag är vorden till spott allo mino folke, och deras dagliga visa.
14 Meu povo ri de mim; o dia inteiro entoam canções de zombaria.
15 Han hafver måttat mig med bitterhet, och gifvit mig malört dricka.
15 De amargura ele me encheu e me fez beber um amargo cálice de dor.
16 Han hafver slagit mina tänder sönder i små stycke, och vältrat mig uti asko.
16 Fez-me comer pedrinhas até quebrar os dentes e cobriu-me de pó.
17 Min själ är fördrifven ifrå fridenom; goda, dagar måste jag förgäta.
17 Tirou-me a paz, e já não sei o que é prosperar.
18 Jag sade: Mitt hopp är ute, att jag någon tid mer skall vara när Herranom.
18 Grito: “Meu esplendor se foi! Tudo que eu esperava do S
19 Kom dock ihåg, huru jag är elände och öfvergifven, och malört och galla druckit hafver.
19 Como é amargo recordar meu sofrimento e meu desamparo!
20 Du varder ju deruppå tänkandes; ty min själ säger mig det.
20 Lembro-me sempre destes dias terríveis enquanto lamento minha perda.
21 Det lägger jag på hjertat, derföre hoppas mig ännu.
21 Ainda ouso, porém, ter esperança quando me recordo disto:
22 Herrans mildhet är det, att ännu icke är ute med oss; hans barmhertighet hafver än nu icke ända;
22 O amor do S enhor não tem fim! Suas misericórdias são inesgotáveis.
23 Utan hon är hvar morgon ny, och din trohet är stor.
23 Grande é sua fidelidade; suas misericórdias se renovam cada manhã.
24 Herren är min del, säger min själ; derför vill jag hoppas uppå honom.
24 Digo a mim mesmo: “O S enhor é minha porção; por isso, esperarei nele!”.
25 Ty Herren är god dem som hoppas uppå honom, och den själ som frågar efter honom.
25 O S enhor é bom para os que dependem dele, para os que o buscam.
26 Det är en kostelig ting, att man är tålig, och hoppas uppå Herrans hjelp.
26 Portanto, é bom esperar em silêncio pela salvação do S
27 Det är en kostelig ting, att man drager oket i ungdomen;
27 É bom as pessoas se sujeitarem, ainda jovens, ao jugo de sua disciplina.
28 Att en, som öfvergifven är, hafver tålamod, när honom något uppåkommer;
28 Que permaneçam sozinhas e em silêncio sob o jugo do S
29 Och sätter sin mun uti stoft, och vänter efter hoppet;
29 Que se deitem com o rosto no pó, pois talvez ainda haja esperança.
30 Och låtter slå sig vid kindbenet, och lägger mycken försmädelse uppå sig.
30 Que deem a outra face para os que os ferem e aceitem os insultos de seus inimigos.
31 Ty Herren drifver icke ifrå sig evinnerliga;
31 Pois o Senhor não abandona ninguém para sempre.
32 Utan han bedröfvar väl; men han förbarmar sig igen, efter sin stora mildhet.
32 Embora traga tristeza, também mostra compaixão, por causa da grandeza de seu amor.
33 Ty han plågar och bedröfvar icke menniskona af hjertat;
33 Pois não tem prazer em afligir as pessoas, nem em lhes causar tristeza.
34 Lika som han ville platt undertrycka låta de elända på jordene;
34 Quando alguém esmaga sob os pés todos os prisioneiros da terra,
35 Och låta deras sak för Gudi orätta vara;
35 quando nega a outros seus direitos em oposição ao Altíssimo,
36 Och dem falskeliga döma låta, lika som Herren såge det intet.
36 quando distorce a justiça nos tribunais, será que o Senhor não vê tudo isso?
37 Ho tör då säga, att sådant sker utan Herrans befallning;
37 Quem pode ordenar que algo aconteça sem a permissão do Senhor?
38 Och att hvarken ondt eller godt kommer igenom hans befallning?
38 Acaso o Altíssimo não envia tanto a calamidade como o bem?
39 Hvi knorra då menniskorna alltså, medan de lefva? Hvar och en knorre emot sina synder.
39 Então por que nós, humanos, nos queixamos quando somos castigados por nossos pecados?
40 Och låt oss ransaka och söka vårt väsende, och omvända oss till Herran.
40 Em vez disso, examinemos nossos caminhos e voltemos para o S
41 Låt oss upplyfta vår hjerta, samt med händerna, till Gud i himmelen.
41 Levantemos o coração e as mãos para Deus nos céus e digamos:
42 Vi, vi hafve syndat, och olydige varit; derföre hafver du med rätta intet skonat;
42 “Pecamos e nos rebelamos, e tu não nos perdoaste.
43 Utan du hafver förmörkrat oss med vrede, och förföljt och dräpit utan barmhertighet.
43 “Com tua ira nos envolveste, nos perseguiste e nos massacraste sem piedade.
44 Du hafver betäckt dig med en sky, att ingen bön derigenom komma kunde.
44 Tu te escondeste numa nuvem, para que nossas orações não chegassem a ti.
45 Du hafver gjort oss till träck och slemhet ibland folken.
45 Como refugo e lixo, nos lançaste fora, no meio das nações.
46 Alle våre fiender gapa med munnen emot oss.
46 “Todos os nossos inimigos falam contra nós.
47 Vi varde förtryckte och plågade med förskräckelse och ångest.
47 Vivemos cheios de medo, pois estamos presos numa armadilha, devastados e arruinados”.
48 Min ögon rinna med vattubäcker, öfver mins folks dotters jämmer.
48 Rios de lágrimas correm de meus olhos pela destruição de meu povo.
49 Min ögon flyta, och kunna icke aflåta; ty der är ingen återvända;
49 Minhas lágrimas correm sem parar; não cessarão
50 Tilldess Herren af himmelen skådar härned, och ser dertill.
50 até que o S enhor se incline dos céus e veja.
51 Mitt öga fräter mig lifvet bort, för alla mins stads döttrars skull.
51 Meu coração está aflito pelo destino das mulheres de Jerusalém.
52 Mine fiender hafva besnärt mig, lika som en fågel, utan sak.
52 Meus inimigos, a quem nunca fiz mal, caçaram-me como se eu fosse um pássaro.
53 De hafva förgjort mitt lif uti ene kulo, och kastat uppå mig stenar.
53 Num poço me jogaram e atiraram pedras sobre mim.
54 De hafva ock begjutit mitt hufvud med vatten; då sade jag: Nu är det platt ute med mig.
54 A água subiu acima de minha cabeça e clamei: “É o fim!”.
55 Men jag åkallade ditt Namn, Herre, nedan utu kulone;
55 Mas, lá do fundo do poço, invoquei teu nome, S
56 Och du hörde mina röst: Bortgöm icke din öron för mitt suckande och ropande.
56 Tu me ouviste quando clamei: “Ouve minha súplica! Escuta meu clamor por socorro!”.
57 Nalka dig till mig, när jag åkallar dig och säg; Frukta dig intet.
57 Sim, tu vieste quando clamei e disseste: “Não tenha medo”.
58 Uträtta, du Herre, mins själs sak, och förlossa mitt lif.
58 Senhor, defende minha causa, pois redimiste minha vida.
59 Herre, se dock till, huru orätt mig sker, och hjelp mig till min rätt.
59 Viste a injustiça que me fizeram, S enhor ; demonstra tua justiça.
60 Du ser alla deras hämnd, och alla deras tankar emot mig.
60 Viste os planos vingativos. que meus inimigos tramaram contra mim.
61 Herre, du hörer deras försmädelse, och alla deras tankar öfver mig;
61 S enhor , ouviste os insultos deles; sabes muito bem dos planos que tramaram.
62 Mina motståndares läppar, och deras rådslag emot mig dagliga.
62 Meus inimigos me acusam e conspiram contra mim o dia todo.
63 Se dock, ehvad de sig lägga eller uppstå, så qväda de visor om mig.
63 Olha para eles! Sentados ou em pé, zombam de mim com suas canções.
64 Vedergäll dem, Herre, såsom de förtjent hafva.
64 S enhor , dá-lhes o que merecem por todo o mal que fizeram.
65 Låt dem deras hjerta förskräckas och känna dina banno.
65 Dá-lhes coração duro e teimoso, e que tuas maldições caiam sobre eles.
66 Förfölj dem med grymhet, och förgör dem under Herrans himmel.
66 Persegue-os em tua ira e destrói-os sob os céus do S
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lamentações 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.