Jó 6
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NVI
NVI Nova Versão Internacional
1 Job svarade, och sade:
1 Então Jó respondeu:
2 När man voge min jämmer, och lade allt mitt lidande på ena våg,
2 "Se tão-somente pudessem pesar a minha aflição e pôr na balança a minha desgraça!
3 Så skulle det vara svårare, än sanden i hafvet; derföre är förgäfves hvad jag säger.
3 Veriam que o seu peso é maior que o da areia dos mares. Por isso as minhas palavras são tão impetuosas.
4 Förty dens Allsmägtigas pilar stå i mig, hvilkens grymhet utsuper allan min anda; och Guds förskräckelse äro ställd uppå mig.
4 As flechas do Todo-poderoso estão cravadas em mim, e o meu espírito suga delas o veneno; os terrores de Deus estão posicionados contra mim.
5 Icke ropar vildåsnen, när han hafver gräs; ej heller oxen, då han hafver foder.
5 Zurra o jumento selvagem, se tiver capim? Muge o boi, se tiver forragem?
6 Kan man ock äta det som osaltadt är? Eller månn någor vilja smaka det hvita om äggeblomman?
6 Come-se sem sal uma comida insípida? E a clara do ovo, tem algum sabor?
7 Der min själ tillförene vämjade vid, det är nu min mat för värks skull.
7 Recuso-me a tocar nisso; esse tipo de comida causa-me repugnância.
8 O! att min bön måtte ske, och Gud gåfve mig det jag förhoppas;
8 "Se tão-somente fosse atendido o meu pedido, se Deus me concedesse o meu desejo,
9 Att Gud toge till att sönderslå mig, och låte sina hand sönderkrossa mig;
9 se Deus se dispusesse a esmagar-me, a soltar a mão protetora e eliminar-me!
10 Så hade jag ändå tröst, och ville bedja i minom sjukdom, att han icke skonade mig; jag hafver dock icke nekat dens Heligas tal.
10 Pois eu ainda teria o consolo, minha alegria em meio à dor implacável, de não ter negado as palavras do Santo.
11 Hvad är min kraft, att jag skulle kunna härda ut? Och hvad är min ändalykt, att min själ skulle vara tålig?
11 "Que esperança posso ter, se já não tenho forças? Como posso ter paciência, se não tenho futuro?
12 Min kraft är dock icke af sten, ej är heller mitt kött af koppar.
12 Acaso tenho a força da pedra? Acaso a minha carne é de bronze?
13 Hafver jag dock ingenstäds hjelp; och ingen ting vill gå fram med mig.
13 Haverá poder que me ajude, agora que os meus recursos se foram?
14 Den der icke bevisar sinom nästa barmhertighet, han öfvergifver dens Allsmägtigas fruktan.
14 "Um homem desesperado deve receber a compaixão de seus amigos, muito embora ele tenha abandonado o temor do Todo-poderoso.
15 Mine bröder gå förakteliga framom mig, såsom en bäck; såsom en ström framom flyter.
15 Mas os meus irmãos enganaram-me como riachos temporários, como os riachos que transbordam
16 Dock de som rädas för rimfrostet, öfver dem varder fallandes snö.
16 quando o degelo os torna turvos e a neve que se derrete os faz encher,
17 Den tid hetten tvingar dem, skola de försmäkta; och när det hett blifver, skola de förgås utaf sitt rum.
17 mas que param de fluir no tempo da seca, e no calor desaparecem dos seus leitos.
18 Deras väg går afsides bort; de vandra der intet vägadt är, och förgås.
18 As caravanas se desviam de suas rotas; sobem para lugares desertos e perecem.
19 De se uppå Thema vägar; på rika Arabiens stigar akta de.
19 Procuram água as caravanas de Temá, olham esperançosos os mercadores de Sabá.
20 Men de skola komma på skam, då det är aldrasäkrast; och skola skämma sig, då de deruppå komne äro.
20 Ficam tristes, porque estavam confiantes; lá chegaram tão-somente para sofrer decepção.
21 Ty I ären nu komne till mig; och medan I sen jämmer, frukten I eder.
21 Pois agora vocês de nada me valeram; contemplam minha temível situação, e se enchem de medo.
22 Hafver jag ock sagt: Bärer hit, och skänker mig af edro förmågo?
22 Alguma vez lhes pedi que me dessem alguma coisa? Ou que da sua riqueza pagassem resgate por mim?
23 Och hjelper mig utu fiendans hand? Och förlosser mig utu tyranners händer?
23 Ou que me livrassem das mãos do inimigo? Ou que me libertassem das garras de quem me oprime?
24 Lärer mig, jag vill tiga; och det jag icke vet, det underviser mig.
24 "Ensinem-me, e eu me calarei; mostrem-me onde errei.
25 Hvi straffen I rättfärdigt tal? Hvilken är ibland eder, som det straffa kan?
25 Como doem as palavras verdadeiras! Mas o que provam os argumentos de vocês?
26 I sätten samman ord, allenast till att straffa, och gören med ordom ett förtvifladt mod.
26 Vocês pretendem corrigir o que digo e tratar como vento as palavras de um homem desesperado?
27 I öfverfallen en fattigan faderlösan, och rycken edar nästa upp med rötter.
27 Vocês seriam capazes de pôr em sorteio o órfão e de vender um amigo por uma bagatela!
28 Dock, medan I hafven begynt, ser uppå mig, om jag varder beslagen med någon lögn för eder.
28 "Mas agora, tenham a bondade de olhar para mim. Será que eu mentiria na frente de vocês?
29 Svarer hvad som rätt är; min svar skola väl blifva rätt.
29 Reconsiderem a questão, não sejam injustos; tornem a analisá-la, pois a minha integridade está em jogo.
30 Hvad gäller, min tunga hafver icke orätt, och min mun föregifver icke ondt.
30 Há alguma iniqüidade em meus lábios? Será que a minha boca não consegue discernir a maldade?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 6, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.