Jó 34
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ARA
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 Och Elihu svarade, och sade:
1 Disse mais Eliú:
2 Hörer, I vise, mitt tal, och I förståndige, akter på mig;
2 Ouvi, ó sábios, as minhas razões; vós, instruídos, inclinai os ouvidos para mim.
3 Ty örat pröfvar talet, och munnen smakar maten.
3 Porque o ouvido prova as palavras, como o paladar, a comida.
4 Låt oss utvälja en dom, att vi måge emellan oss känna hvad godt är.
4 O que é direito escolhamos para nós; conheçamos entre nós o que é bom.
5 Ty Job hafver sagt: Jag är rättfärdig, och Gud hafver förvägrat mig min rätt.
5 Porque Jó disse: Sou justo, e Deus tirou o meu direito.
6 Jag måste ljuga, om jag än rätt hade; jag varder plågad af min skott, om jag än det intet förskyllat hade.
6 Apesar do meu direito, sou tido por mentiroso; a minha ferida é incurável, sem que haja pecado em mim.
7 Ho är en sådana, som Job; som gabberi dricker såsom vatten,
7 Que homem há como Jó, que bebe a zombaria como água?
8 Och går på vägenom med illgerningsmän, så att han vandrar med ogudaktiga män?
8 E anda em companhia dos que praticam a iniquidade e caminha com homens perversos?
9 Ty han hafver sagt: Om än någor rätt färdig vore, så gäller han dock intet när Gudi.
9 Pois disse: De nada aproveita ao homem o comprazer-se em Deus.
10 Hörer mig, I vise män: Bort det, att Gud skulle vara ogudaktig, och den Allsmägtige orättvis;
10 Pelo que vós, homens sensatos, escutai-me: longe de Deus o praticar ele a perversidade, e do Todo-Poderoso o cometer injustiça.
11 Utan han lönar menniskone, efter som hon hafver förtjent; och drabbar uppå hvar och en efter hans gerningar.
11 Pois retribui ao homem segundo as suas obras e faz que a cada um toque segundo o seu caminho.
12 Utan tvifvel, Gud fördömer ingen med orätt, och den Allsmägtige böjer icke rätten.
12 Na verdade, Deus não procede maliciosamente; nem o Todo-Poderoso perverte o juízo.
13 Ho hafver skickat det uppå jordene är, och ho hafver satt hela jordenes krets?
13 Quem lhe entregou o governo da terra? Quem lhe confiou o universo?
14 Om han det toge sig före, kunde han allas anda och lif till sig samla;
14 Se Deus pensasse apenas em si mesmo e para si recolhesse o seu espírito e o seu sopro,
15 Allt kött vorde tillhopa förgåendes, och menniskan vorde åter till asko igen.
15 toda a carne juntamente expiraria, e o homem voltaria para o pó.
16 Hafver du förstånd, så hör detta, och gif akt på mins tals röst.
16 Se, pois, há em ti entendimento, ouve isto; inclina os ouvidos ao som das minhas palavras.
17 Skulle någon fördenskull tvinga rätten, att han hatar honom? Och derföre att du stolt äst, skulle du fördenskull fördöma den rättfärdiga?
17 Acaso, governaria o que aborrecesse o direito? E quererás tu condenar aquele que é justo e poderoso?
18 Skulle någor säga till Konungen: Du Belial? och till Förstarna: I ogudaktige?
18 Dir-se-á a um rei: Oh! Vil? Ou aos príncipes: Oh! Perversos?
19 Den dock icke ser på Förstarnas person, och känner icke mer den härliga än den fattiga; förty de äro alle hans handaverk.
19 Quanto menos àquele que não faz acepção das pessoas de príncipes, nem estima ao rico mais do que ao pobre; porque todos são obra de suas mãos.
20 Med hast måste menniskorna dö, och om midnattstid förskräckas och förgås; de mägtige varda kraftlöse borttagne.
20 De repente, morrem; à meia-noite, os povos são perturbados e passam, e os poderosos são tomados por força invisível.
21 Ty hans ögon se uppå hvars och ens vägar, och han skådar alla deras gånger.
21 Os olhos de Deus estão sobre os caminhos do homem e veem todos os seus passos.
22 Intet mörker eller skygd är, att ogerningsmän måga sig der fördölja;
22 Não há trevas nem sombra assaz profunda, onde se escondam os que praticam a iniquidade.
23 Ty det varder ingom tillstadt, att han kommer med Gud till rätta.
23 Pois Deus não precisa observar por muito tempo o homem antes de o fazer ir a juízo perante ele.
24 Han förgör många stolta, som icke stå till att räkna; och sätter andra i deras stad;
24 Quebranta os fortes, sem os inquirir, e põe outros em seu lugar.
25 Derföre, att han känner deras gerningar; och omstörter dem om nattena, att de skola sönderkrossade varda.
25 Ele conhece, pois, as suas obras; de noite, os transtorna, e ficam moídos.
26 Han kastar de ogudaktiga uti en hop, der man gerna ser det;
26 Ele os fere como a perversos, à vista de todos;
27 Derföre, att de icke hafva följt honom efter, och förstodo ingen af hans vägar;
27 porque dele se desviaram, e não quiseram compreender nenhum de seus caminhos,
28 Att de fattigas rop skulle komma inför honom, och han dens eländas rop höra måtte.
28 e, assim, fizeram que o clamor do pobre subisse até Deus, e este ouviu o lamento dos aflitos.
29 Om han frid gifver, ho vill fördöma? Och om han förskyler anletet, ho vill se uppå honom ibland folken och menniskorna?
29 Se ele aquietar-se, quem o condenará? Se encobrir o rosto, quem o poderá contemplar, seja um povo, seja um homem?
30 Så låter han nu en skrymtare regera, till att plåga folket.
30 Para que o ímpio não reine, e não haja quem iluda o povo.
31 För Guds skull vill jag lida talet, och icke förmenat.
31 Se alguém diz a Deus: Sofri, não pecarei mais;
32 Hafver jag icke drabbat rätt, lär du mig bättre; hafver jag orätt handlat, vill jag icke göra så mer.
32 o que não vejo, ensina-mo tu; se cometi injustiça, jamais a tornarei a praticar,
33 Man vänter nu svar af dig; ty du förkastar all ting, och du hafver begynt det, och icke jag. Vetst du nu något, så tala.
33 acaso, deve ele recompensar-te segundo tu queres ou não queres? Acaso, deve ele dizer-te: Escolhe tu, e não eu; declara o que sabes, fala?
34 Visa män låter jag väl tala, och en vis man hörer mig.
34 Os homens sensatos dir-me-ão, dir-me-á o sábio que me ouve:
35 Men Job talar ovisliga, och hans ord äro icke vis.
35 Jó falou sem conhecimento, e nas suas palavras não há sabedoria.
36 Min Fader, låt Job försökt varda allt intill ändan, derföre att han vänder sig till orättfärdiga menniskor.
36 Tomara fosse Jó provado até ao fim, porque ele respondeu como homem de iniquidade.
37 Han hafver utöfver sina synd ännu dertill hädat; derföre låt honom inför oss slagen varda; och träte sedan med sinom ordom inför Gud.
37 Pois ao seu pecado acrescenta rebelião, entre nós, com desprezo, bate ele palmas e multiplica as suas palavras contra Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 34, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.