Jó 14
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs VC
VC Versão Católica
1 Menniskan, af qvinno född, lefver en liten tid, och är full med orolighet;
1 O homem nascido da mulher vive pouco tempo e é cheio de muitas misérias;
2 Växer upp som ett blomster, och faller af; flyr bort som en skugge, och blifver icke.
2 é como uma flor que germina e logo fenece, uma sombra que foge sem parar.
3 Och öfver en sådana upplåter du din ögon, och drager mig för dig i rätten.
3 E é sobre ele que abres os olhos, e o chamas a juízo contigo.
4 Ho vill finna en renan när dem, der ingen ren är?
4 Quem fará sair o puro do impuro? Ninguém.
5 Han hafver sin förelagda tid; hans månaders tal är när dig; du hafver satt honom ett mål före, derutöfver varder han icke gångandes.
5 Se seus dias estão contados, se em teu poder está o número dos seus meses, e fixado um limite que ele não ultrapassará,
6 Gack ifrå honom, att han må hvilas, så länge hans tid kommer, den han såsom en dagakarl bidar efter.
6 afasta dele os teus olhos; deixa-o até que acabe o seu dia como um trabalhador.
7 Ett trä hafver hopp, om det än är afhugget, att det skall åter förvandla sig, och dess telningar vända icke igen.
7 Para uma árvore, há esperança; cortada, pode reverdecer, e os seus ramos brotam.
8 Ändock dess rot föråldras i jordene, och stubben dör i mullene;
8 Quando sua raiz tiver envelhecido na terra, e seu tronco estiver morto no solo,
9 Så grönskas han dock åter af vattnets lukt, och växer lika som han plantad vore.
9 ao contato com a água, tornar-se-á verde de novo, e distenderá ramos como uma jovem planta.
10 Men hvar är en menniska, då hon död, förgången och borto är?
10 Mas quando o homem morre, fica estendido; o mortal expira; onde está ele?
11 Såsom ett vatten löper utur en sjö, och såsom en bäck utlöper och förtorkas;
11 As águas correm do lago, o rio se esgota e seca;
12 Så är en menniska, då hon lägges ned, och varder intet uppståndandes, och varder intet uppvaknandes, så länge himmelen varar, och varder icke uppväckt af sinom sömn.
12 assim o homem se deita para não mais levantar. Durante toda a duração dos céus, ele não despertará; jamais sairá de seu sono.
13 Ack! att du fördolde mig i helvete, och fördolde mig, så länge din vrede afgår, och satte mig ett mål, att du ville tänka uppå mig.
13 Se, pelo menos, me escondesses na região dos mortos, ao abrigo, até que tua cólera tivesse passado, se me fixasses um limite em que te lembrasses de mim!
14 Menar du, att en död menniska skall åter lefva igen? Jag förbidar dagliga, medan jag strider, tilldess min förvandling kommer;
14 Se um homem, uma vez morto, pudesse reviver! Todo o tempo de meu combate eu esperaria até que me viessem soerguer,
15 Att du ville kalla mig, och jag måtte svara dig; och du ville icke förkasta ditt handaverk:
15 tu me chamarias e eu te responderia; estenderias a tua destra para a obra de tuas mãos.
16 Ty du hafver allaredo talt min tren; men akta dock icke uppå mina synd.
16 Mas agora contas os meus passos, e observas todos os meus pecados;
17 Min öfverträdelse hafver du förseglat uti ett knippe, och sammanfattat mina missgerning.
17 tu selaste como num saco os meus crimes, puseste um sinal sobre minhas iniqüidades.
18 Förfaller dock ett berg, och förgås, och en klippa går af sitt rum;
18 Mas a montanha acaba por cair, e o rochedo desmorona longe de seu lugar;
19 Vattnet sköljer stenarna bort, och floden förer jordena bort; men menniskones hopp är förloradt.
19 as águas escavam a pedra, o aluvião leva a terra móvel; assim aniquilas a esperança do homem.
20 Ty du stöter henne platt omkull, så att hon förgås; du förvandlar hennes väsende, och låter henne fara.
20 Tu o pões por terra; ele se vai embora para sempre; tu o desfiguras e o mandas embora.
21 Äro hennes barn i äro, det vet hon icke; eller om de äro föraktelige, det förnimmer hon intet.
21 Estejam os seus filhos honrados, ele o ignora; sejam eles humilhados, não faz caso.
22 Medan hon är i köttena, måste hon hafva sveda; och medan hennes själ är än när henne, måste hon lida vedermödo.
22 É somente por ele que sua carne sofre; sua alma só se lamenta por ele.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 14, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.