Mateus 22
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Och Jesus svarade åter och talade i liknelser till dem och sade:
1 Naatu Jesu iban maiye oroubon tabo sabuw hai tur eowen eo,
2 ”Himlarnas rike har liknats vid en kungaman som gjorde bröllopsfest för sin son.
2 “Mar ana Aiwob ana itinin i boro iti na’atube. Ana veya ta aiwob orot natun tabin isan ana hiyuw bogaigiwas.
3 Och han sände ut sina fasttjänare att kalla de inbjudna till bröllopsfesten. Och de ville inte komma.
3 Naatu ana akir wairafih iyunih kob hin sabuw iyabowat hiyuw aamih hibowabow isah, baise etei’imak hikwahir hima.
4 Åter sände han ut andra fasttjänare och sade: Säg till de inbjudna: Se, min lunch har jag berett. Mina tjurar och göddjur är slaktoffrade och allt är berett. Kom till bröllopsfesten!
4 “Imih aiwob orot iban maiye ana akir wairafih afa’abo iyunih eo, ‘Kwanan sabuw iyabowat na hiyuw aamih au’uwih hai tur kwana’owen, masanuw etei arauw hitab, naatu hiyuw etei abogaigiwas sawar, imih kwanan tabin ana hiyuw tanaa.’
5 Men de brydde sig inte utan gick iväg: en till den egna åkern, en annan till sina affärer.
5 “Baise hin hi’o, sabuw hiyuw aayah tur men hinowar, hai kokomaim hire nanabin hin. Orot ta au masaw in, orot ta re ana sitow bowamih in.
6 Och de övriga grep hans fasttjänare och skymfade och dödade.
6 Naatu sabuw afa akir wairafih hibow hirouw, afa hi’asbunubunuw himorob.
7 Men kungen vredgades och skickade sina trupper och förgjorde dessa mördare, och deras stad stack han i brand.
7 Aiwob orot anababatun yan so’ar, basit ana baiyowayah iyafarih hin sabuw ana akir wairafih hi’asbunubunuw etei hibow hirouw himorob naatu hai bar etei hi’afusar.
8 Sedan säger han till sina fasttjänare: Bröllopet är berett, men de inbjudna var inte värdiga.
8 “Imaibo aiwob orot ana akir wairafih afa’abo eaf hina iuwih eo, ‘Tabin ana hiyuw i abogaigiwas sawar, baise sabuw au’uwih men yait ta namih.
9 Gå nu till vägarnas utvägar, och dem ni finner, bjud dem till bröllopsfesten.
9 Imih kwanatit kwanan ef gagamih yahimaim sabuw kwana’i’itih etei kwana’uwih hinan tabin ana hiyuwamaim hinarun.’
10 Och dessa fasttjänare gick ut på vägarna och samlade alla som de fann, både elaka och goda. Och bröllopet fylldes med dem som låg till bords.
10 Basit akir wairafih hitit hin ef gagamih yahimaim orot babin hi’itih etei hibow, kakafin, gewasin etei hiteten hinatabin ana efanamaim hitit.
11 Men när kungen kom in för att skåda dem som låg till bords, såg han där en man inte iklädd bröllopsklädsel.
11 “Aiwob orot na nanawan hai merar yi ibabatiyih inan, basit orot ta tabin ana faifuw usina’e na ma’am itin.
12 Och han säger till honom: Kompis, hur kom du in hit när du inte har bröllopsklädsel? Men han var tilltäppt.
12 Naatu ibatiy eo, ‘Au begon, o mi’itube’emih tabin ana faifuw usina’e ina irun kuma’am, etawan menane irun?’ Baise orot men tur ta eo.
13 Då sade kungen till tjänarna: Bind hans fötter och händer och kasta ut honom i det yttre mörkret! Där blir gråten och tandagnisslet.
13 “Basit aiwob orot ana akir wairafih iuwih eo, ‘Orot an uman kwafatum kwabai kwan ufun kwaisaroun ere gugumin wanawanan nama, narerey wan nitarfofor naso’ob.’”
14 För många är kallade, men få är utvalda.”
14 Naatu Jesu ana tur yomaninamaim eo, “Sabuw moumurih na’in God ea’afih, baise matan ta’amo boro narubinih.”
15 Då gick fariseerna och tog beslut om att snärja honom med ord.
15 Basit Ofafar Bai’obaiyenayah afa hin sa’ab akisihimo hiku’ay Jesu baikubibiruwin isan hiyakitifuw.
16 Och de sänder till honom sina lärjungar med herodianerna och säger: ”Lärare, vi vet att du är sann och lär ut Guds väg i sanning och inte bryr dig om någon, för du ser inte till människors ansikte.
16 Imaibo hai bai’ufununayah afa naatu Herod ana kou’ay sabuw afa hin Jesu biyan hitit hio, “Bai’obaiyenayan, aki aso’ob. O i anababatun turamaim kuo, God ana sabuw isah abisa ekokokomaim kubi’obaiyih, abisa sabuw tenotanot isan men kubiyababan, anayabin o men orot babin ufuhine ku’i’itin.
17 Säg oss nu, vad tycker du: Är det tillåtet att ge huvudskatt till kejsaren eller inte?”
17 Imih kuo anowar. Caesar isan kabay tanabibaiyan boro ata ofafar tana’astu’ub, ai en? O mi’itube kunotanot?”
18 Men Jesus förstod deras elakhet och sade: ”Varför testar ni mig, hycklare?
18 Jesu mar ta’imon hio hai tur naniyan bai uwih eo, “Kwa i wanawan rerekabih! Aisim ayu kwabikubibiruwu?
19 Visa mig myntet för huvudskatten.” Och de bar fram till honom en denar,
19 Kabay kwabai kwana kwai’obaiyu aitin.” Naatu kabay hibai hina hitin.
20 och han säger till dem: ”Vems är denna bild och överskrift?”
20 Itin sawar imaibo eo, “Iti kabayamaim i yait ayubin naatu wabin tema’am?”
21 De säger till honom: ”Kejsarens.” Då säger han till dem: ”Avge då det som är kejsarens till kejsaren, och det som är Guds till Gud.”
21 Hiya’afut hio, “Caesar.” Basit Jesu iuwih eo, “Abisa Caesar nowan Caesar kwanitin, naatu abisa God nowan God kwanitin.”
22 Och när de hörde det, var de förundrade och lämnade honom och gick iväg.
22 Iti na’at eo hinonowar ana maramaim hifofor men kafaita. Naatu hihamiy himatabir maiye hin.
23 Den dagen kom det fram till honom saddukeer, som säger att uppståndelse inte finns, och frågade honom
23 Nati veya ta’imon kau’ay ta wabin Sadducee hai sabuw afa hina Jesu biyan hitit hio, “Sabuw morobone boro men hinayawas maiye.”
24 och sade: ”Lärare, Mose har sagt: Om någon dör och inte har barn, ska hans bror släktgifta sig med hans hustru och låta säd uppstå åt sin bror.
24 Naatu hio maiye, “Bai’obaiyenayan Moses eo tautabin orot ain natun en namomorob tain boro tuwah ana kwafur ni’aawan, saise hairi hina’in kek hinatufuw tuwah efanin.
25 Och det fanns hos oss sju bröder. Och den förste gifte sig och avled, och då han inte hade säd lämnade han sin hustru åt sin bror.
25 Imih marasika orot, ain uf nah etei seven hima’am, basit orot ain tabin naatu kek en morob. Ana kwafur tain i’aawan.
26 Likaså även den andre och den tredje, till alla sju.
26 I auman kek en morob. Naatu tain ta bo kwafur i’aawan maiye. Kek en morob ef ta’imon na’atube hisinaf re in yomanin hi’asa’ub.
27 Och sist av alla dog kvinnan.
27 Uf toro’ot, babin morob.
28 Vid uppståndelsen, till vem av de sju blir hon då hustru? För alla hade henne.”
28 Orot etei i babin ta’imon hi’aawan, imih ana maramaim morobone hinamimisir maiye, babin i boro menatan ni’aawan?”
29 Men Jesus svarade och sade till dem: ”Ni förvillar er, då ni inte förstår Skrifterna eller Guds makt.
29 Jesu iyafutih eo, “Kwa i a not hikwaris. Anayabin Buk Atamanin men kwaso’ob, naatu God ana fair auman men kwaso’ob.
30 För vid uppståndelsen varken gifter de sig eller blir bortgifta, utan är som änglar i himlen.
30 Anayabin morobone hinamimisir ana veya tounamatar maramaim tabina’e tema’am na’atube bairi boro hinama.
31 Men om de dödas uppståndelse: har ni inte läst det som är sagt till er av Gud när han sade:
31 Naatu morobone hinamisir maiye isan God eo Buk Atamaninamaim hikirum inu’in kwaiyab kwa’itin ei en? God iti na’atube eo,
32 Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud? Han är inte dödas Gud, utan levandes.”
32 ‘Ayu i Abraham ana God, Isaac ana God, naatu Jacob ana God.’ Nati God i sabuw yawasih hai God men sabuw murubih hai Godamih.”
33 Och när skarorna hörde det, var de överväldigade vid hans undervisning.
33 Sabuw rou’ay gagamin iti tur hinonowar, hifofor men kafaita, anayabin abisa bi’obaiyih i tur anababatun.
34 Men fariseerna hörde att han hade täppt till saddukeerna och samlades tillsammans.
34 Jesu tur eo Sadducee sabuw hai tur etei rabirab ana maramaim Pharisee sabuw hi’itin. Basit etei hina hita’imon.
35 Och en av dem, [en laglärd,] frågade och testade honom:
35 Wanawanahimaim ofafar so’obayan orot ta na Jesu ikubibiruw eo,
36 ”Lärare, vilket bud är stort i lagen?”
36 “Bai’obaiyenayan, obaiyunen tur menatan i gagamin ofafar etei wanawanahimaim?”
37 Och han sade till honom: ”Du ska älska Herren din Gud med hela ditt hjärta, och med hela din själ, och med hela ditt förnuft.
37 Jesu iya’afut eo, “Regah, a God isan dogor tutufin etei, a not tutufin etei, naatu biya tutufin etei iniyabuw.
38 Detta är det stora och första budet.
38 Iti ofafar i gagamin naatu ofafar ana ukwarin.
39 Och ett andra är likt det: Du ska älska din nästa som dig själv.
39 Naatu ofafar bairou’abin i iti. ‘Taituwa isah iniyabow o taiyuw isa kubiyabow na’atube.’
40 På dessa två bud hänger hela lagen och profeterna.”
40 Moses ana ofafar tutufin etei naatu God ana dinab oro’orot hai bai’obaiyen etei i iti ofafar rou’ab tebi’ukwarih.”
41 Och när fariseerna var samlade, frågade Jesus dem
41 Pharisee sabuw hiru’ay hita’imon, basit Jesu ibatiyih
42 och sade: ”Vad tänker ni er om Kristus? Vems son är han?” De säger till honom: ”Davids.”
42 eo, “Kwa a notamaim Keriso isan mi’itube kwanotanot? I boro orot yait natun?” Naatu i hiya’afut hio, “Keriso i boro David ana agirane nan.”
43 Han säger till dem: ”Hur kan då David i Anden kalla honom Herre och säga:
43 Naatu Jesu ibatiyih eo, “Bo aisim Anun Kakafiyin ana fairamaim David iwanasum, Regah isan eo,
44 Herren sade till min Herre:
44 ‘Regah au Regah isan eo, Umau au asukwafune kumare inama’am. Ana maramaim ayu boro anatit a kamabiy sabuw anabow babamaim anaya.’
45 Om nu David kallar honom Herre, hur är han hans son?”
45 “David Roubininenayan orot isan i ana Regah rauw eo, imih men karam Roubininenayan orot i David ana agir narauw nao.”
46 Och ingen kunde svara honom ett ord. Inte heller vågade någon från den dagen fråga honom längre.
46 Men yait ta Jesu ana tur wan yimih. Nati ana veya’amaim men yait ta baibat afa bow na Jesu ibatiyimih.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.