Lucas 1
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Då många har tagit sig för att sammanställa en skildring om de ting som fullgjorts bland oss,
1 Are Theophilus,
2 så som de har överlämnats åt oss avdem som från begynnelsen blev Ordets ögonvittnen och undertjänare,
2 Abisa hikikirum i sabuw iyab iti sawar matar matah yan hi’itin hio hinonowar i hikirum, naatu sabuw iyab iti tur isan hibow hibibinan i hio hinowar hikirum.
3 tycktes det gott även för mig som nära följt allt från början att noggrant i ordning skriva det för dig, bäste Teofilus,
3 Isan imih Theophilus o i gewas maiyow, ayu iti sawar himamatar isan kiruminamih anot, imih sawar no aneika anutitiy, sabuw ai babatiyih hai an abow gewas, naatu akubaitutur o isa iti a kikirum,
4 för att du ska inse säkerheten i de ord om vilka du blivit undervisad.
4 saise o boro inaso’ob sawar iti etei o hibi’obaiyi i turobe.
5 Det fanns i Herodes dagar som kung i Judeen en präst vid namn Sakarias av Abias avdelning. Och han hade en hustru av Arons döttrar, och hennes namn var Elisabet.
5 Judea wanawanan Herod bi’aiwob ana maramaim, firis wabin Zechariah i Abaijah ana kou’ay wanawanan ma firis ana bowabow bowabow, naatu aawan Elizabeth ana tufuw an i Aaron ana rara’ane na tufuw.
6 Och båda var rättfärdiga inför Gud och vandrade i Herrens alla bud och rättsregler klanderfritt.
6 Iti orot aawan hairi God matanamaim hai yawas i gewasin, God ana ofafar naatu ana tur etei hibosiyasiyar hibi’ufunun.
7 Och de hade inget barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var fortskridna i sina dagar.
7 Baise hairi natunatuh en hima hin hiregah hibabine, anayabin Elizabeth i a’arin.
8 Men det hände sig, under det att han gjorde prästtjänst i sin avdelnings ordning inför Gud,
8 Veya ta Jerusalem Tafaror Bar gagamin wanawanan firis ana bowabow isan matan fufur tebowabow na’atube, Zechariah ibo ana veya na tit Tafaror Bar wanawanan ana bowabow isan run.
9 att han enligt prästerskapets sed fick på sin lott att tända rökelse när han gick in i Herrens tempelbyggnad.
9 Firis hai binanakwaramaim eo na’atube, gem kakafiyin tafanamaim fi’ufiu afunin isan hibi’arow Zechariah wabin tit, basit na Regah ana Tafaror Bar wanawanan run.
10 Och folkets hela mängd var bedjande utanför vid stunden för rökelsen.
10 Naatu Tafaror Bar wanawanan fi’ufiu Zechariah ea’afun ana veya’amaim, sabuw etei i bar ufunane hibat hiyoyoyoban.
11 Men då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på höger sida av rökelsealtaret.
11 Regah ana tounamatar, gem kakafiyin tainin asukwafune fi’ufiu ea’afunimaim tit irerereb bat.
12 Och Sakarias blev oroad när han såg detta och fruktan föll över honom.
12 Zechariah tounamatar tit batabat itin yan hamu iwa’an ana bir ra’at,
13 Men ängeln sade till honom:
13 baise tounamatar eo, “Zechariah men inabir! God a yoyoban nowar. O aaw Elizabeth boro yan namatar naatu nataub kek orot nayai o wabin John iniwab.
14 Och han ska bli en glädje för dig och jubel, och många ska glädja sig över hans födelse.
14 Nati kek orot natutufuw ana veya o ya wanawanan boro yasisir kawasa awan nakaratan, na’atube sabuw moumurih maiyow auman boro hiniyasisir,
15 För han ska bli stor inför Herre[n].
15 anayabin Regah matanamaim i boro orot gagamin ta. Iti kek wine o harew fokarih men natom, naatu God Anunin Kakafiyin boro niwanasum auman nama’ama natufuw.
16 Och många av Israels söner
16 I boro Israel sabuw maumurih na’in nabow hinamatabir maiye Regah hai God isan.
17 Och han ska gå före inför honom
17 Naatu God ana dinab orot Elijah ana fair baib na’atube boro nab Regah aunan ni’iyon nan, kek tamahinah bairi dogoroh nikitabir hinan hinita’imon maiye; sabuw baifanasairayah dogoroh nikitabir hinan mutufor ma ana not gewasin hinab, naatu Regah ana sabuw nabobunabuna’ih.”
18 Och Sakarias sade till ängeln: ”Genom vad ska jag veta detta? För jag är en gammal man, och min hustru är fortskriden i sina dagar.”
18 Zechariah tounamatar iu, “Iti i boro mi’itube anitumatum? Anayabin ayu i ai regah, naatu aawau auman ibabine sawar.”
19 Och ängeln svarade och sade till honom: ”Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag har sänts för att tala till dig och evangelisera dig detta.
19 Tounamatar iya’afut eo, “Ayu i Gabriel God nanamaim abatabat, imih ayu iyafaru o airit oisan tur gewasin abai ana o a tur ao’owen,
20 Och se: du ska vara tyst och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som ska uppfyllas i sin tid.”
20 baise ayu au tur men itumitum, imih o boro mena nabit, inama nanan sawar mataramih ao ana veya’amaim namatar, abisa ao’omatan nan niturobe.”
21 Och folket var i förväntan på Sakarias och var förundrade över att han dröjde inne i tempelbyggnaden.
21 Nati ana maramaim sabuw ufunane hima’am hai kasiy ra’at, Zechariah manin maiyow Tafaror Bar wanawanan ma’am isan.
22 Men när han kom ut kunde han inte tala till dem, och de insåg att han hade sett en vision i tempelbyggnaden. Och han gjorde tecken åt dem och förblev stum.
22 Naatu Zechariah Tafaror Barene titit ana mar, tur oisan menan bit, sabuw nati’imaim hi’itin hiso’ob ina’inan ta isan matar, naatu tur o isan menan bit umanamaim imanuman bairi hio.
23 Och det hände sig, när hans tjänstgöringsdagar var fyllda, att han gick bort till sitt hus.
23 Zechariah ana bowabow Tafaror Bar wanawanan sasawar ufunamaim matabir maiye na ana bar tit.
24 Men efter dessa dagar koncipierade Elisabet hans hustru. Och hon dolde sig helt i fem månader och sade
24 Nati ufunamaim a wan Elizabeth yan matar, sumar etei umatroun na’atube baremaim nutanub ma.
25 att: ”Så har Herren gjort med mig, under dagar då han såg till att ta bort min nesa bland människor.”
25 Elizabeth eo, “Regah bounabo ibaisu au biya’ohow, orot babin matahimaim etei’imak bosair.”
26 Men i den sjätte månaden sändes ängeln Gabriel från Gud till en stad i Galileen vars namn var Nasaret,
26 Elizabeth ana sumar umatroun ta’imon ana maramaim God ana tounamatar Gabriel iyafar in Galilee wanawananamaim bar merar ta wabin Nazareth imaim tit.
27 till en jungfru trolovad med en man vars namn var Josef av Davids hus. Och jungfruns namn var Maria.
27 Nati’imaim babitai ta biyan numin Joseph, aiwob orot David ana agir ta i ana rum hiomatan ma’ama biyan tit, babitai wabin Mary.
28 Och han kom in till henne och sade: ”Gläd dig, benådade! Herren är med dig.”
28 Tounamatar na babitai biyan tit eo, “Tufuw isa nama! Regah o isa i yan ebaib kwanekwan, naatu baigegewasin o ebit.”
29 Men hon blev vid det ordet djupt oroad och funderade vad för något denna hälsning kunde vara.
29 Mary iti tur nonowar ana veya biyababan na’atube bai naatu ana kasiy ra’at iti merarayow ana’an isan.
30 Och ängeln sade till henne: ”Frukta inte, Maria. För du har funnit nåd hos Gud.
30 Baise tounamatar eo “Mary, men inabirumih, anayabin God o isa ebiyasisir gagamin maiyow.
31 Och se: du ska koncipiera i magen och föda en son, och du ska kalla hans namn Jesus.
31 O boro ya namatar inatoub kek orot inayai, naatu wabin Jesu iniwab.
32 Denne ska bli stor, och den Högstes Son ska han kallas, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron.
32 I boro orot gagamin naatu God auyomtoro’ot Natun narouw nao, naatu Regah God boro aiwob nitin, marasika ana’agir David bitin na’atube.
33 Och han ska regera över Jakobs hus till eonerna, och på hans rike ska det inte bli något slut.”
33 Naatu Jacob ana rara’ane i boro ni’aiwob wanatowan, naatu ana aiwob i boro nama wanatowan, wanatowan ana yomanin en.”
34 Men Maria sade till ängeln: ”Hur ska detta ske, då jag inte känner en man?”
34 Mary tounamatar isan eo, “Ayu i biyau numin. Iti i boro mi’itube namatar?”
35 Och ängeln svarade och sade till henne: ”Helig Ande ska komma över dig,
35 Tounamatar iya’afut eo, “Anun kakafiyin boro niwani, naatu God ana fair boro natarsumi, imih iti kek Kakafiyin natutufuw i boro God Natun hinarouw hinao.
36 Och se: Elisabet din släkting har också hon koncipierat en son i sin ålderdom. Och detta är sjätte månaden för henne som kallas ofruktsam.
36 Naatu o tura Elizabeth sabuw a’arin hirouw hio baise boun babine tafan yan matar ana sumar umatroun ta’imon sawar.
37 För från Gud blir ingen sak omöjlig.”
37 Anayabin God isan sawar etei’imak i men ta fokarinamih.”
38 Och Maria sade: ”Se Herrens fasttjänarinna. Ske mig enligt ditt ord.” Och ängeln gick iväg från henne.
38 Mary eo, “Ayu i Regah ana akir wairafin, abis isou kuo na’atube namatar.” Naatu tounamatar Mary itumar tit.
39 Och Maria stod upp i de dagarna och gick till bergsbygden med iver, till en stad i Juda,
39 Nati ana veya’amaim, Mary matan kabiy bobuna ra’iy yen in Judah wanawananamaim oyaw na’atune bar merar gagamin ta imaim tit,
40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
40 Zechariah ana bar wanawanan run Elizabeth ana merar yi. Mary Elizabeth ana merar eyiy|alt="Mary greeting Elizabeth" src="CN01609b.tif" size="col" loc="Luk 1.40" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="1.40"
41 Och det hände sig, när Elisabet hörde Marias hälsning, att spädbarnet hoppade i hennes moderliv. Och Elisabet fylldes av helig Ande
41 Elizabeth Mary ana merarayow nonowar ana maramaim, yan wanawanan kek inu’in ia’ayob, nati’imaim Anun Kakafiyin Elizabeth iwan
42 och ropade högt med ett väldigt skri och sade:
42 fanan aumetawat eo, “God ana baigegewasin o ebit baibin etei tafahimaim, naatu ya wanawanan a ub auman God ebigegewasin!
43 Och varifrån händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?
43 Aisim sawar gagamin na’in iti na’atube isou matar, au Regah hinah na ebinanawanu?
44 För se: när rösten med din hälsning kom till mina öron, hoppade spädbarnet i jubel i mitt moderliv.
44 O a merarayow anonowar ana mar, kek yau wanawanan inu’in yasisir auman ia’ayob.
45 Och salig hon som trodde, för det ska bli en fullkomning av det som talats till henne från Herren.”
45 O a baitumatumamaim baigegewasin ibai, God eo’omatani boro nan turobe namatar!”
46 Och Maria sade:
46 Mary eo,
47 och min ande har jublat
47 Naatu yau wanawanan yasisir awan karatan,
48 För han har sett
48 Anayabin i ana akir wairafin wabin men gagamin baise nuh, imih boun ebubusuruf sabuw etei boro ayu baigegewasinayan hinarouw hinao.
49 För den Mäktige har gjort stora ting med mig,
49 Anayabin sawar gagamih God Fairin ayu isou sinaf.
50 Och hans barmhärtighet varar
50 I ana kabeber i aunan etuwatuw, sabuw hitufuw tema’am,
51 Han har gjort välde med sin arm,
51 God umanamaim sawar fairih sinaf,
52 Han har tagit ner makthavare från troner
52 Aiwob fairih hai ura ma’ama’amaim bow yara’iyih,
53 Hungrande har han fyllt med goda ting,
53 Sabuw aa himomorob, sawar gewasihimaim ituwih,
54 Han har tagit sig an sin gosse Israel
54 Ana omatanen ata a’agir eo’omatanih i kaif,
55 så som han har talat till våra fäder,
55 Abraham nuh kakabibir na’atube,
56 Och Maria blev kvar med henne omkring tre månader och återvände sedan till sitt hus.
56 Mary sumar etei tounu na’atube Elizabeth hairi hima, imaibo matabir maiye na ana bar tit.
57 Men för Elisabet var tiden fylld för att hon skulle föda, och hon födde en son.
57 Elizabeth ana toub isan veya na tit, naatu toub ana kek orot yai.
58 Och då hörde hennes kringboende och släktingar att Herren hade gjort sin barmhärtighet stor med henne och gladde sig med henne.
58 Tain tuwan naatu ana ofonah, God ana baigegewasin gagamin na’in Elizabeth bitin ana tur hinowar hina ana merar hiyi bairi hiyasisir.
59 Och det hände sig på åttonde dagen att de kom för att omskära barnet, och de började kalla det vid hans fars namn Sakarias.
59 Naatu fur ta’imon ufunamaim, kek ana’ar mo’on afuwin wabin baiwabin isan tain tuwan etei hina. Tain tuwan hikokok kek wabin i boro Zechariah, tamah wabinamaim hitiwabimih hio,
60 Och hans mor svarade och sade: ”Nej, utan han ska kallas Johannes.”
60 baise hinah eo, “En! Kek wabin i boro John taniwab.”
61 Och de sade till henne att: ”Det finns ingen från din släkt som kallas vid det namnet.”
61 Sabuw hio, “O taituwa wabih men ta nati na’atube ema’ama boro kek wabin nati taniwab.”
62 Och de gjorde tecken till hans far, vad han skulle vilja att det kallas.
62 Basit umahimaim kek tamah isan himan wabin menatan kokok baiwabin isan hibatiy.
63 Och han bad om en liten tavla och skrev, sägande: ”Johannes är hans namn.” Och alla blev förundrade.
63 Zechariah eo fef hibai hina hitin imaim kirum eo, “Kek wabin i John.” Sabuw etei hifofofor men kafaita.
64 Och då öppnades genast hans mun och hans tunga, och han talade och välsignade Gud.
64 Nati ana veya’amaim Zechariah menan bit ma’am menan kerer busuruf tur eo, God bora’ara’ah.
65 Och det kom fruktan över alla som bodde omkring dem, och i hela Judeens bergsbygd talades alla dessa saker igenom.
65 Taintuwan etei awah hae’e hai baifofofor ra’at, baise abisa himamatar ana tur tasasar tit tafaram Judea wanawanan sabuw etei hinowar.
66 Och alla som hörde satte det i sitt hjärta och sade: ”Vad ska då detta barn bli?” För Herrens hand var med honom.
66 Sabuw etei iti sawar matar ana tur hinonowar isan hai kasiy ra’at taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti kek narara’at ana itinin i boro mi’itube?” Anayabin Regah uman i iti kek biyanamaim ma’am.
67 Och Sakarias hans far fylldes av helig Ande och profeterade och sade:
67 John tamah Zechariah Anun Kakafiyin targabuw, God ana ewamaim tabor eo.
68 ”Välsignad är Herren Israels Gud!
68 “Regah tanabora’ara’ah, Israel sabuw hai God, anayabin i ana sabuw baiyawasih isan natit,
69 Och han har rest ett frälsningens horn för oss
69 Baiyawasenayan fairin anababatun David ana rara’ane enan,
70 så som han har talat genom munnen
70 marasika ana dinab wanawanahimaim eo’omatanih na’atube.
71 frälsning från våra fiender
71 boun it boro ata kamabiy sabuw umahine, naatu sabuw fairih tibifa’ifa’it umahine niyawasit.
72 för att göra barmhärtighet med våra fäder
72 Ana obaibasit kakafiyin bimatar imaim nuh ata a’agir kabeber itih,
73 den ed som han svor
73 naatu iti obaibasit i marasika God ata agir Abraham eomatan,
74 utan fruktan, från fienders hand räddade,
74 imih boun it ata kamabiy sabuw umahine baiyawasit isan natit ebiyawasit, naatu fair ebitit God isan men erebir auman tanabow,
75 i helgd och rättfärdighet
75 God matanamaim tanakakaf naatu tanayasairit ata ef mutufurinamaim tanakwafir wanatowan, wanatowan.
76 Och även du, barn,
76 Naatu o ayu natu, o boro God auyomtoro’ot ana dinabumih inamatar, Regah aunan ini’iyon inan ana ef inayabuna,
77 för att ge kunskap om frälsning åt hans folk, med förlåtelse för deras synder
77 ana sabuw yawas isan inakubuna hai tur ina’owen bowabow kakafih hinihamiyen God hai kakafih nanotawiyen yawas hinab.
78 genom vår Guds barmhärtighets innerlighet.
78 Anayabin ata God, i ana manaw kabeber wairafin, i wanawananamaim marakaw marane boro nakusisiar nare,
79 för att lysa över dem som sitter i mörker och dödsskugga,
79 sabuw iyab guguminamaim tema’am naatu murumurubih hai youninamaim tema’am tafatamaim namarakaw, at narumutufur nanawiyit tanatit tufuw ana efamaim tanaremor.”
80 Och barnet växte och blev starkt i anden, och han var i ödemarkerna fram till dagen för hans framvisning inför Israel.
80 Kek biyan naatu ayubin hairi ana fofonin ra’at yen orot matar, naatu run in arar yan imaim ma ana fair bai, imaibo tit ana bowabow Israel sabuw etei nahimaim busuruf bow.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.