Lucas 1

Svenska Folkbibeln (1998) (SWEFOLK1998) vs AAI

Sair da comparação
AAI TUR GEWASIN O BAIBASIT BOUBUN
1 Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss,
1 Are Theophilus,
2 enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss.
2 Abisa hikikirum i sabuw iyab iti sawar matar matah yan hi’itin hio hinonowar i hikirum, naatu sabuw iyab iti tur isan hibow hibibinan i hio hinowar hikirum.
3 Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus,
3 Isan imih Theophilus o i gewas maiyow, ayu iti sawar himamatar isan kiruminamih anot, imih sawar no aneika anutitiy, sabuw ai babatiyih hai an abow gewas, naatu akubaitutur o isa iti a kikirum,
4 för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
4 saise o boro inaso’ob sawar iti etei o hibi’obaiyi i turobe.
5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet.
5 Judea wanawanan Herod bi’aiwob ana maramaim, firis wabin Zechariah i Abaijah ana kou’ay wanawanan ma firis ana bowabow bowabow, naatu aawan Elizabeth ana tufuw an i Aaron ana rara’ane na tufuw.
6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter.
6 Iti orot aawan hairi God matanamaim hai yawas i gewasin, God ana ofafar naatu ana tur etei hibosiyasiyar hibi’ufunun.
7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.
7 Baise hairi natunatuh en hima hin hiregah hibabine, anayabin Elizabeth i a’arin.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst inför Gud,
8 Veya ta Jerusalem Tafaror Bar gagamin wanawanan firis ana bowabow isan matan fufur tebowabow na’atube, Zechariah ibo ana veya na tit Tafaror Bar wanawanan ana bowabow isan run.
9 fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.
9 Firis hai binanakwaramaim eo na’atube, gem kakafiyin tafanamaim fi’ufiu afunin isan hibi’arow Zechariah wabin tit, basit na Regah ana Tafaror Bar wanawanan run.
10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram.
10 Naatu Tafaror Bar wanawanan fi’ufiu Zechariah ea’afun ana veya’amaim, sabuw etei i bar ufunane hibat hiyoyoyoban.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret.
11 Regah ana tounamatar, gem kakafiyin tainin asukwafune fi’ufiu ea’afunimaim tit irerereb bat.
12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom.
12 Zechariah tounamatar tit batabat itin yan hamu iwa’an ana bir ra’at,
13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes.
13 baise tounamatar eo, “Zechariah men inabir! God a yoyoban nowar. O aaw Elizabeth boro yan namatar naatu nataub kek orot nayai o wabin John iniwab.
14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse.
14 Nati kek orot natutufuw ana veya o ya wanawanan boro yasisir kawasa awan nakaratan, na’atube sabuw moumurih maiyow auman boro hiniyasisir,
15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande.
15 anayabin Regah matanamaim i boro orot gagamin ta. Iti kek wine o harew fokarih men natom, naatu God Anunin Kakafiyin boro niwanasum auman nama’ama natufuw.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
16 I boro Israel sabuw maumurih na’in nabow hinamatabir maiye Regah hai God isan.
17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."
17 Naatu God ana dinab orot Elijah ana fair baib na’atube boro nab Regah aunan ni’iyon nan, kek tamahinah bairi dogoroh nikitabir hinan hinita’imon maiye; sabuw baifanasairayah dogoroh nikitabir hinan mutufor ma ana not gewasin hinab, naatu Regah ana sabuw nabobunabuna’ih.”
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren."
18 Zechariah tounamatar iu, “Iti i boro mi’itube anitumatum? Anayabin ayu i ai regah, naatu aawau auman ibabine sawar.”
19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap.
19 Tounamatar iya’afut eo, “Ayu i Gabriel God nanamaim abatabat, imih ayu iyafaru o airit oisan tur gewasin abai ana o a tur ao’owen,
20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."
20 baise ayu au tur men itumitum, imih o boro mena nabit, inama nanan sawar mataramih ao ana veya’amaim namatar, abisa ao’omatan nan niturobe.”
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet.
21 Nati ana maramaim sabuw ufunane hima’am hai kasiy ra’at, Zechariah manin maiyow Tafaror Bar wanawanan ma’am isan.
22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum.
22 Naatu Zechariah Tafaror Barene titit ana mar, tur oisan menan bit, sabuw nati’imaim hi’itin hiso’ob ina’inan ta isan matar, naatu tur o isan menan bit umanamaim imanuman bairi hio.
23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem.
23 Zechariah ana bowabow Tafaror Bar wanawanan sasawar ufunamaim matabir maiye na ana bar tit.
24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte:
24 Nati ufunamaim a wan Elizabeth yan matar, sumar etei umatroun na’atube baremaim nutanub ma.
25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."
25 Elizabeth eo, “Regah bounabo ibaisu au biya’ohow, orot babin matahimaim etei’imak bosair.”
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud
26 Elizabeth ana sumar umatroun ta’imon ana maramaim God ana tounamatar Gabriel iyafar in Galilee wanawananamaim bar merar ta wabin Nazareth imaim tit.
27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.
27 Nati’imaim babitai ta biyan numin Joseph, aiwob orot David ana agir ta i ana rum hiomatan ma’ama biyan tit, babitai wabin Mary.
28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."
28 Tounamatar na babitai biyan tit eo, “Tufuw isa nama! Regah o isa i yan ebaib kwanekwan, naatu baigegewasin o ebit.”
29 Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
29 Mary iti tur nonowar ana veya biyababan na’atube bai naatu ana kasiy ra’at iti merarayow ana’an isan.
30 Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.
30 Baise tounamatar eo “Mary, men inabirumih, anayabin God o isa ebiyasisir gagamin maiyow.
31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.
31 O boro ya namatar inatoub kek orot inayai, naatu wabin Jesu iniwab.
32 Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron.
32 I boro orot gagamin naatu God auyomtoro’ot Natun narouw nao, naatu Regah God boro aiwob nitin, marasika ana’agir David bitin na’atube.
33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut."
33 Naatu Jacob ana rara’ane i boro ni’aiwob wanatowan, naatu ana aiwob i boro nama wanatowan, wanatowan ana yomanin en.”
34 Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig".
34 Mary tounamatar isan eo, “Ayu i biyau numin. Iti i boro mi’itube namatar?”
35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.
35 Tounamatar iya’afut eo, “Anun kakafiyin boro niwani, naatu God ana fair boro natarsumi, imih iti kek Kakafiyin natutufuw i boro God Natun hinarouw hinao.
36 Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden.
36 Naatu o tura Elizabeth sabuw a’arin hirouw hio baise boun babine tafan yan matar ana sumar umatroun ta’imon sawar.
37 Ty för Gud är ingenting omöjligt."
37 Anayabin God isan sawar etei’imak i men ta fokarinamih.”
38 Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
38 Mary eo, “Ayu i Regah ana akir wairafin, abis isou kuo na’atube namatar.” Naatu tounamatar Mary itumar tit.
39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd
39 Nati ana veya’amaim, Mary matan kabiy bobuna ra’iy yen in Judah wanawananamaim oyaw na’atune bar merar gagamin ta imaim tit,
40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
40 Zechariah ana bar wanawanan run Elizabeth ana merar yi. Mary Elizabeth ana merar eyiy|alt="Mary greeting Elizabeth" src="CN01609b.tif" size="col" loc="Luk 1.40" copy="©1978 David C. Cook Publishing Co." ref="1.40"
41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande
41 Elizabeth Mary ana merarayow nonowar ana maramaim, yan wanawanan kek inu’in ia’ayob, nati’imaim Anun Kakafiyin Elizabeth iwan
42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt!
42 fanan aumetawat eo, “God ana baigegewasin o ebit baibin etei tafahimaim, naatu ya wanawanan a ub auman God ebigegewasin!
43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?
43 Aisim sawar gagamin na’in iti na’atube isou matar, au Regah hinah na ebinanawanu?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje.
44 O a merarayow anonowar ana mar, kek yau wanawanan inu’in yasisir auman ia’ayob.
45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."
45 O a baitumatumamaim baigegewasin ibai, God eo’omatani boro nan turobe namatar!”
46 Då sade Maria:"Min själ prisar Herren,
46 Mary eo,
47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
47 Naatu yau wanawanan yasisir awan karatan,
48 Ty han har sett till sintjänarinnas ringhet.Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
48 Anayabin i ana akir wairafin wabin men gagamin baise nuh, imih boun ebubusuruf sabuw etei boro ayu baigegewasinayan hinarouw hinao.
49 Stora ting har den Mäktigegjort med migoch heligt är hans namn.
49 Anayabin sawar gagamih God Fairin ayu isou sinaf.
50 Hans barmhärtighet vararfrån släkte till släkteöver dem som fruktar honom.
50 I ana kabeber i aunan etuwatuw, sabuw hitufuw tema’am,
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
51 God umanamaim sawar fairih sinaf,
52 Härskare har han störtatfrån deras troner,och ringa män har han upphöjt.
52 Aiwob fairih hai ura ma’ama’amaim bow yara’iyih,
53 Hungriga har han mättatmed sitt goda,och rika har han skickattomhänta bort.
53 Sabuw aa himomorob, sawar gewasihimaim ituwih,
54 Han har tagit sig ansin tjänare Israeloch tänkt på att visasin barmhärtighet
54 Ana omatanen ata a’agir eo’omatanih i kaif,
55 mot Abraham och hans barn,till evig tid,efter sitt löfte till våra fäder."
55 Abraham nuh kakabibir na’atube,
56 Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.
56 Mary sumar etei tounu na’atube Elizabeth hairi hima, imaibo matabir maiye na ana bar tit.
57 För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son.
57 Elizabeth ana toub isan veya na tit, naatu toub ana kek orot yai.
58 När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
58 Tain tuwan naatu ana ofonah, God ana baigegewasin gagamin na’in Elizabeth bitin ana tur hinowar hina ana merar hiyi bairi hiyasisir.
59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far.
59 Naatu fur ta’imon ufunamaim, kek ana’ar mo’on afuwin wabin baiwabin isan tain tuwan etei hina. Tain tuwan hikokok kek wabin i boro Zechariah, tamah wabinamaim hitiwabimih hio,
60 Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes."
60 baise hinah eo, “En! Kek wabin i boro John taniwab.”
61 De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet."
61 Sabuw hio, “O taituwa wabih men ta nati na’atube ema’ama boro kek wabin nati taniwab.”
62 Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
62 Basit umahimaim kek tamah isan himan wabin menatan kokok baiwabin isan hibatiy.
63 Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig.
63 Zechariah eo fef hibai hina hitin imaim kirum eo, “Kek wabin i John.” Sabuw etei hifofofor men kafaita.
64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud.
64 Nati ana veya’amaim Zechariah menan bit ma’am menan kerer busuruf tur eo, God bora’ara’ah.
65 Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt.
65 Taintuwan etei awah hae’e hai baifofofor ra’at, baise abisa himamatar ana tur tasasar tit tafaram Judea wanawanan sabuw etei hinowar.
66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.
66 Sabuw etei iti sawar matar ana tur hinonowar isan hai kasiy ra’at taiyuwih hibabatiyih hio, “Iti kek narara’at ana itinin i boro mi’itube?” Anayabin Regah uman i iti kek biyanamaim ma’am.
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
67 John tamah Zechariah Anun Kakafiyin targabuw, God ana ewamaim tabor eo.
68 "Välsignad är Herren,Israels Gud,som har besökt och återlöstsitt folk.
68 “Regah tanabora’ara’ah, Israel sabuw hai God, anayabin i ana sabuw baiyawasih isan natit,
69 Han har upprättat åt ossett frälsningens horn i sin tjänare Davids släkt,
69 Baiyawasenayan fairin anababatun David ana rara’ane enan,
70 så som han för länge sedanhade lovatgenom sina heliga profeters mun.
70 marasika ana dinab wanawanahimaim eo’omatanih na’atube.
71 Han har frälst ossfrån våra fienderoch från deras hand som hatar oss.
71 boun it boro ata kamabiy sabuw umahine, naatu sabuw fairih tibifa’ifa’it umahine niyawasit.
72 Han har visat barmhärtighetmot våra fäderoch tänkt på sitt heliga förbund,
72 Ana obaibasit kakafiyin bimatar imaim nuh ata a’agir kabeber itih,
73 enligt den ed han gavvår fader Abraham,
73 naatu iti obaibasit i marasika God ata agir Abraham eomatan,
74 att vi, frälsta ur vårafienders hand,skulle få tjäna honomutan fruktan,
74 imih boun it ata kamabiy sabuw umahine baiyawasit isan natit ebiyawasit, naatu fair ebitit God isan men erebir auman tanabow,
75 i helighet och rättfärdighetinför honom under allavåra dagar.
75 God matanamaim tanakakaf naatu tanayasairit ata ef mutufurinamaim tanakwafir wanatowan, wanatowan.
76 Och du, barn, skall kallasden Högstes profet.Ty du skall gå före Herrenoch bana väg för honom
76 Naatu o ayu natu, o boro God auyomtoro’ot ana dinabumih inamatar, Regah aunan ini’iyon inan ana ef inayabuna,
77 och ge hans folk kunskapom frälsning,att deras synder är förlåtna
77 ana sabuw yawas isan inakubuna hai tur ina’owen bowabow kakafih hinihamiyen God hai kakafih nanotawiyen yawas hinab.
78 för vår Guds innerligakärleks skull.I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
78 Anayabin ata God, i ana manaw kabeber wairafin, i wanawananamaim marakaw marane boro nakusisiar nare,
79 för att ljus skall skina över demsom sitter i mörkeroch dödsskuggaoch styra våra fötter in påfridens väg."
79 sabuw iyab guguminamaim tema’am naatu murumurubih hai youninamaim tema’am tafatamaim namarakaw, at narumutufur nanawiyit tanatit tufuw ana efamaim tanaremor.”
80 Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
80 Kek biyan naatu ayubin hairi ana fofonin ra’at yen orot matar, naatu run in arar yan imaim ma ana fair bai, imaibo tit ana bowabow Israel sabuw etei nahimaim busuruf bow.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 1, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.