Salmos 78
Swedish 1917 Version (SVD) vs VC
1 En sång av Asaf. Lyssna, mitt folk, till min undervisning; böjen edra öron till min muns ord.
1 Hino de Asaf. Escuta, ó meu povo, minha doutrina; às palavras de minha boca presta atenção.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal, uppenbara förborgade ting ifrån fordom.
2 Abrirei os lábios, pronunciarei sentenças, desvendarei os mistérios das origens.
3 Vad vi hava hört och känna, och vad våra fäder hava förtäljt för oss,
3 O que ouvimos e aprendemos, através de nossos pais,
4 det vilja vi icke dölja för deras barn; för ett kommande släkte vilja vi förtälja HERRENS lov och hans makt och de under han har gjort.
4 nada ocultaremos a seus filhos, narrando à geração futura os louvores do Senhor, seu poder e suas obras grandiosas.
5 Ty han upprättade ett vittnesbörd i Jakob och stiftade en lag i Israel; han påbjöd den för våra fäder, och de skulle kungöra den för sina barn.
5 Ele promulgou uma lei para Jacó, instituiu a legislação de Israel, para que aquilo que confiara a nossos pais, eles o transmitissem a seus filhos,
6 Så skulle det bliva kunnigt för ett kommande släkte, för barn som en gång skulle födas, och dessa skulle stå upp och förtälja det för sina barn.
6 a fim de que a nova geração o conhecesse, e os filhos que lhes nascessem pudessem também contar aos seus.
7 Då skulle de sätta sitt hopp till Gud och icke förgäta Guds verk, utan taga hans bud i akt.
7 Aprenderiam, assim, a pôr em Deus sua esperança, a não esquecer as divinas obras, a observar as suas leis;
8 Och de skulle icke bliva, såsom deras fäder, ett gensträvigt och upproriskt släkte, ett släkte som icke höll sitt hjärta ståndaktigt, och vars ande icke var trofast mot Gud.
8 e a não se tornar como seus pais, geração rebelde e contumaz, de coração desviado, de espírito infiel a Deus.
9 Efraims barn, välbeväpnade bågskyttar, vände om på stridens dag.
9 Os filhos de Efraim, hábeis no arco, voltaram as costas no dia do combate.
10 De höllo icke Guds förbund, och efter hans lag ville de ej vandra.
10 Não guardaram a divina aliança, recusaram observar a sua lei.
11 De glömde hans gärningar och de under han hade låtit dem se.
11 Eles esqueceram suas obras, e as maravilhas operadas ante seus olhos.
12 Ja, inför deras fäder hade han gjort under, i Egyptens land, på Soans mark.
12 Em presença de seus pais, ainda em terras do Egito, ele fez grandes prodígios nas planícies de Tanis.
13 Han klöv havet och lät dem gå därigenom och lät vattnet stå såsom en hög.
13 O mar foi dividido para lhes dar passagem, represando as águas, verticais como um dique;
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn, och hela natten med eldens sken.
14 De dia ele os conduziu por trás de uma nuvem, e à noite ao clarão de uma flama.
15 Han klöv sönder klippor i öknen och gav dem rikligen att dricka, såsom ur väldiga hav.
15 Rochedos foram fendidos por ele no deserto, com torrentes de água os dessedentara.
16 Rinnande bäckar lät han framgå ur klippan och vatten flyta ned såsom strömmar.
16 Da pedra fizera jorrar regatos, e manar água como rios.
17 Likväl syndade de allt framgent mot honom och voro gensträviga mot den Högste, i öknen.
17 Entretanto, continuaram a pecar contra ele, e a se revoltar contra o Altíssimo no deserto.
18 De frestade Gud i sina hjärtan, i det de begärde mat för sin lystnad.
18 Provocaram o Senhor em seus corações, reclamando iguarias de suas preferências.
19 Och de talade mot Gud, de sade: »Kan väl Gud duka ett bord i öknen?
19 E falaram contra Deus: Deus será capaz de nos servir uma mesa no deserto?
20 Se, visst slog han klippan, så att vatten flödade och bäckar strömmade fram, men kan han ock giva bröd eller skaffa kött åt sitt folk?»
20 Eis que feriu a rocha para fazer jorrar dela água em torrentes. Mas poderia ele nos dar pão e preparar carne para seu povo?
21 Så förgrymmades då HERREN, när han hörde det; och eld upptändes i Jakob, jag, vrede kom över Israel,
21 O Senhor ouviu e se irritou: sua cólera se acendeu contra Jacó, e sua ira se desencadeou contra Israel,
22 eftersom de icke trodde på Gud och ej förtröstade på hans frälsning.
22 porque não tiveram fé em Deus, nem confiaram em seu auxílio.
23 Och han gav befallning åt skyarna i höjden och öppnade himmelens dörrar;
23 Contudo, ele ordenou às nuvens do alto, e abriu as portas do céu.
24 han lät manna regna över dem till föda, och korn från himmelen gav han dem.
24 Fez chover o maná para saciá-los, deu-lhes o trigo do céu.
25 Änglabröd fingo människor äta; han sände dem mat till fyllest.
25 Pôde o homem comer o pão dos fortes, e lhes mandou víveres em abundância,
26 Han lät östanvinden fara ut på himmelen, och genom sin makt förde han sunnanvinden fram.
26 depois fez soprar no céu o vento leste, e seu poder levantou o vento sul.
27 Och han lät kött regna över dem såsom stoft, bevingade fåglar såsom havets sand;
27 Fez chover carnes, então, como poeira, numerosas aves como as areias do mar,
28 han lät det falla ned i sitt läger, runt omkring sin boning.
28 As quais caíram em seus acampamentos, ao redor de suas tendas.
29 Då åto de och blevo övermätta; han lät dem få vad de hade lystnad efter.
29 Delas comeram até se fartarem, e satisfazerem os seus desejos.
30 Men ännu hade de icke stillat sin lystnad, ännu var maten i deras mun,
30 Mas apenas o apetite saciaram, estando-lhes na boca ainda o alimento,
31 då kom Guds vrede över dem; han sände död bland deras ypperste och slog ned Israels unga män.
31 desencadeia-se contra eles a cólera divina, fazendo perecer a sua elite, e prostrando a juventude de Israel.
32 Likväl syndade de alltjämt och trodde icke på hans under.
32 Malgrado tudo isso, persistiram em pecar, não se deixaram persuadir por seus prodígios.
33 Då lät han deras dagar försvinna i förgängelse och deras år i plötslig undergång.
33 Então, Deus pôs súbito termo a seus dias, e seus anos tiveram repentino fim.
34 När han dräpte folket, frågade de efter honom och vände om och sökte Gud.
34 Quando os feria, eles o procuravam, e de novo se voltavam para Deus.
35 De tänkte då på att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare;
35 E se lembravam que Deus era o seu rochedo, e que o Altíssimo lhes era o salvador.
36 och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga.
36 Mas suas palavras enganavam, e lhe mentiam com a sua língua.
37 Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund.
37 Seus corações não falavam com franqueza, não eram fiéis à sua aliança.
38 Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva. Därför avvände han ofta sin vrede och lät ej hela sin förtörnelse bryta fram.
38 Mas ele, por compaixão, perdoava-lhes a falta e não os exterminava. Muitas vezes reteve sua cólera, não se entregando a todo o seu furor.
39 Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
39 Sabendo que eles eram simples carne, um sopro só, que passa sem voltar.
40 Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
40 Quantas vezes no deserto o provocaram, e na solidão o afligiram!
41 Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
41 Recomeçaram a tentar a Deus, a exasperar o Santo de Israel.
42 De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,
42 Esqueceram a obra de suas mãos, no dia em que os livrou do adversário,
43 då han gjorde sina tecken i Egypten och sina under på Soans mark.
43 quando operou seus prodígios no Egito e maravilhas nas planícies de Tânis;
44 Där förvandlade han deras strömmar till blod, så att de ej kunde dricka ur sina rinnande vatten;
44 quando converteu seus rios em sangue, a fim de impedi-los de beber de suas águas;
45 han sände bland dem flugsvärmar, som åto dem, och paddor, som voro dem till fördärv.
45 quando enviou moscas para os devorar e rãs que os infestaram;
46 Han gav deras gröda åt gräsmaskar och deras arbetes frukt åt gräshoppor;
46 quando entregou suas colheitas aos pulgões, e aos gafanhotos o fruto de seu trabalho;
47 han slog deras vinträd med hagel och deras fikonträd med hagelstenar;
47 quando arrasou suas vinhas com o granizo, e suas figueiras com a geada;
48 han gav deras husdjur till pris åt hagel och deras boskap åt ljungeldar.
48 quando extinguiu seu gado com saraivadas, e seus rebanhos pelos raios;
49 Han sände över dem sin vredes glöd, förgrymmelse och ogunst och nöd, en skara av olycksänglar.
49 quando descarregou o ardor de sua cólera, indignação, furor, tribulação, um esquadrão de anjos da desgraça.
50 Han gav fritt lopp åt sin vrede; han skonade icke deras själ från döden, utan gav deras liv till pris åt pesten.
50 Deu livre curso à sua cólera; longe de preservá-los da morte, ele entregou à peste os seres vivos.
51 Och han slog allt förstfött i Egypten, kraftens förstling i Hams hyddor.
51 Matou os primogênitos no Egito, os primeiros partos nas habitações de Cam,
52 Och han lät sitt folk bryta upp såsom en fårhjord och förde dem såsom en boskapshjord genom öknen.
52 enquanto retirou seu povo como ovelhas, e o fez atravessar o deserto como rebanho.
53 Han ledde dem säkert, så att de icke behövde frukta; men deras fiender övertäcktes av havet.
53 Conduziu-o com firmeza sem nada ter que temer, enquanto aos inimigos os submergiu no mar.
54 Och han lät dem komma till sitt heliga land, till det berg som hans högra hand hade förvärvat.
54 Ele os levou para uma terra santa, até os montes que sua destra conquistou.
55 Han förjagade hedningarna för dem och gav dem deras land till arvslott och lät Israels stammar bo i deras hyddor.
55 Ele expulsou nações diante deles, distribuiu-lhes as terras como herança, fez habitar em suas tendas as tribos de Israel.
56 Men i sin gensträvighet frestade de Gud den Högste och höllo icke hans vittnesbörd;
56 Mas ainda tentaram a Deus e provocaram o Altíssimo, e não observaram os seus preceitos.
57 de veko trolöst tillbaka, de såsom deras fäder, de vände om, lika en båge som sviker.
57 Transviaram-se e prevaricaram como seus pais, erraram o alvo, como um arco mal entesado.
58 De förtörnade honom med sina offerhöjder och retade honom genom sina beläten.
58 Provocaram-lhe a ira com seus lugares altos, e inflamaram-lhe o zelo com seus ídolos.
59 Gud förnam det och vart förgrymmad och förkastade Israel med harm.
59 À vista disso Deus se encolerizou e rejeitou Israel severamente.
60 Och han försköt sin boning i Silo, det tält han hade slagit upp bland människorna;
60 Abandonou o santuário de Silo, tabernáculo onde habitara entre os homens.
61 han gav sin makt i fångenskap och sin ära i fiendehand.
61 Deixou conduzir cativa a arca de sua força, permitiu que a arca de sua glória caísse em mãos inimigas.
62 Ja, han gav sitt folk till pris åt svärdet, och på sin arvedel förgrymmades han.
62 Abandonou seu povo à espada, e se irritou contra a sua herança.
63 Deras unga män förtärdes av eld, och deras jungfrur blevo utan brudsång.
63 O fogo devorou sua juventude, suas filhas não encontraram desponsório.
64 Deras präster föllo för svärd, och inga änkor kunde hålla klagogråt.
64 Seus sacerdotes pereceram pelo gládio, e as viúvas não choraram mais seus mortos.
65 Då vaknade Herren såsom ur en sömn, han reste sig, lik en hjälte som hade legat dövad av vin.
65 Então, o Senhor despertou como de um sono, como se fosse um guerreiro dominado pelo vinho.
66 Och han slog sina ovänner tillbaka, evig smälek lät han komma över dem.
66 E feriu pelas costas os inimigos, infligindo-lhes eterna igomínia.
67 Han förkastade ock Josefs hydda och utvalde icke Efraims stam.
67 Rejeitou o tabernáculo de José, e repeliu a tribo de Efraim.
68 Men han utvalde Juda stam, Sions berg, som han älskade.
68 Mas escolheu a de Judá e o monte Sião, monte de predileção.
69 Och han byggde sin helgedom hög såsom himmelen, fast såsom jorden, som han har grundat för evigt.
69 Construiu seu santuário, qual um céu, estável como a terra, firmada para sempre.
70 Och han utvalde sin tjänare David och tog honom ifrån fårhjordens fållor.
70 Escolhendo a Davi, seu servo, e o tomando dos apriscos das ovelhas.
71 Ja, ifrån fåren hämtade han honom och satte honom till en herde för Jakob, sitt folk, och för Israel, sin arvedel.
71 Chamou-o do cuidado das ovelhas e suas crias, para apascentar o rebanho de Jacó, seu povo, e de Israel, sua herança.
72 Och han var deras herde med redligt hjärta och ledde dem med förståndig hand.
72 Davi foi para eles um pastor reto de coração, que os dirigiu com mão prudente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 78, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.