Salmos 69
Swedish 1917 Version (SVD) vs NVI
1 För sångmästaren, efter »Liljor»; av David.
1 Salva-me, ó Deus!, pois as águas subiram até o meu pescoço.
2 Fräls mig, Gud; ty vattnen tränga mig inpå livet.
2 Nas profundezas lamacentas eu me afundo, não tenho onde firmar os pés. Entrei em águas profundas; as correntezas me arrastam.
3 Jag har sjunkit ned i djup dy, där ingen botten är; jag har kommit i djupa vatten, och svallet vill fördränka mig.
3 Cansei-me de pedir socorro; minha garganta se abrasa. Meus olhos fraquejam de tanto esperar pelo meu Deus.
4 Jag har ropat mig trött, min strupe är förtorkad; mina ögon försmäkta av förbidan efter min Gud.
4 Os que sem razão me odeiam são mais do que os fios de cabelo da minha cabeça; muitos são os que me prejudicam sem motivo, muitos, os que procuram destruir-me. Sou forçado a devolver o que não roubei.
5 Flera än håren på mitt huvud äro de som hata mig utan sak; många äro de som vilja förgöra mig, de som äro mina fiender utan skäl; vad jag icke har rövat, det måste jag gälda.
5 Tu bem sabes como fui insensato, ó Deus; a minha culpa não te é encoberta.
6 Du, o Gud, känner min dårskap, och mina skulder äro icke förborgade för dig.
6 Não se decepcionem por minha causa aqueles que esperam em ti, ó Senhor, Senhor dos Exércitos! Não se frustrem por minha causa os que te buscam, ó Deus de Israel!
7 Låt icke i mig dem komma på skam, som förbida dig, Herre, HERRE Sebaot; Låt icke i mig dem varda till blygd, som söka dig, du Israels Gud.
7 Pois por amor a ti suporto zombaria, e a vergonha cobre-me o rosto.
8 Ty för din skull bär jag smälek, för din skull höljer blygsel mitt ansikte;
8 Sou um estrangeiro para os meus irmãos, um estranho até para os filhos da minha mãe;
9 främmande har jag blivit för mina bröder och en främling för min moders barn.
9 pois o zelo pela tua casa me consome, e os insultos daqueles que te insultam caem sobre mim.
10 Ty nitälskan för ditt hus har förtärt mig, och dina smädares smädelser hava fallit över mig.
10 Até quando choro e jejuo, tenho que suportar zombaria;
11 Jag grät, ja, min själ grät under fasta, men det blev mig till smälek.
11 quando ponho vestes de lamento, sou motivo de piada.
12 Jag klädde mig i sorgdräkt, men jag blev för dem ett ordspråk.
12 Os que se ajuntam na praça falam de mim, e sou a canção dos bêbados.
13 Om mig tassla de, när de sitta i porten; i dryckeslag göra de visor om mig.
13 Mas eu, Senhor, no tempo oportuno, elevo a ti minha oração; responde-me, por teu grande amor, ó Deus, com a tua salvação infalível!
14 Men jag kommer med min bön till dig, HERRE, i behaglig tid, genom din stora nåd, o Gud; svara mig i din frälsande trofasthet.
14 Tira-me do atoleiro, não me deixes afundar; liberta-me dos que me odeiam e das águas profundas.
15 Rädda mig ur dyn, så att jag icke sjunker ned; låt mig bliva räddad från dem som hata mig och från de djupa vattnen.
15 Não permitas que as correntezas me arrastem, nem que as profundezas me engulam, nem que a cova feche sobre mim a sua boca!
16 Låt icke vattensvallet fördränka mig eller djupet uppsluka mig; och låt ej graven tillsluta sitt gap över mig.
16 Responde-me, Senhor, pela bondade do teu amor; por tua grande misericórdia, volta-te para mim.
17 Svara mig, HERRE, ty god är din nåd; vänd dig till mig efter din stora barmhärtighet.
17 Não escondas do teu servo a tua face; responde-me depressa, pois estou em perigo.
18 Fördölj icke ditt ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd; skynda att svara mig.
18 Aproxima-te e resgata-me; livra-me por causa dos meus inimigos.
19 Kom till min själ och förlossa henne; befria mig för mina fienders skull.
19 Tu bem sabes como sofro zombaria, humilhação e vergonha; conheces todos os meus adversários.
20 Du känner min smälek, min skam och blygd; du ser alla mina ovänner.
20 A zombaria partiu-me o coração; estou em desespero! Supliquei por socorro, nada recebi, por consoladores, e a ninguém encontrei.
21 Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag är vanmäktig; jag väntade på medlidande, men där var intet, och på tröstare, men jag fann ingen.
21 Puseram fel na minha comida e para matar-me a sede deram-me vinagre.
22 De gåvo mig galla att äta, och ättika att dricka, i min törst.
22 Que a mesa deles se lhes transforme em laço; torne-se retribuição e armadilha.
23 Må deras bord framför dem bliva till en snara och till ett giller, bäst de gå där säkra;
23 Escureçam-se os seus olhos para que não consigam ver; faze-lhes tremer o corpo sem parar.
24 må deras ögon förmörkas, så att de icke se; gör deras länder vacklande alltid.
24 Despeja sobre eles a tua ira; que o teu furor ardente os alcance.
25 Gjut ut över dem din ogunst, och låt din vredes glöd hinna upp dem.
25 Fique deserto o lugar deles; não haja ninguém que habite nas suas tendas.
26 Deras gård blive öde, ingen må finnas, som bor i deras hyddor,
26 Pois perseguem aqueles que tu feres e comentam a dor daqueles a quem castigas.
27 eftersom de förfölja dem som du själv har slagit och orda om huru de plågas, som du har stungit.
27 Acrescenta-lhes pecado sobre pecado; não os deixes alcançar a tua justiça.
28 Låt dem gå från missgärning till missgärning, och låt dem icke komma till din rättfärdighet.
28 Sejam eles tirados do livro da vida e não sejam incluídos no rol dos justos.
29 Må de utplånas ur de levandes bok och icke varda uppskrivna bland de rättfärdiga.
29 Grande é a minha aflição e a minha dor! Proteja-me, ó Deus, a tua salvação!
30 Men mig som är betryckt och plågad, mig skall din frälsning, o Gud, beskydda.
30 Louvarei o nome de Deus com cânticos e proclamarei sua grandeza com ações de graças;
31 Jag vill lova Guds namn med sång och upphöja honom med tacksägelse.
31 isso agradará o Senhor mais do que bois, mais do que touros com seus chifres e cascos.
32 Det skall behaga HERREN bättre än någon tjur, något offerdjur med horn och klövar.
32 Os necessitados o verão e se alegrarão; a vocês que buscam a Deus, vida ao seu coração!
33 När de ödmjuka se det, skola de glädja sig; I som söken Gud, edra hjärtan skola leva.
33 O Senhor ouve o pobre e não despreza o seu povo aprisionado.
34 Ty HERREN lyssnar till de fattiga och föraktar icke sina fångna.
34 Louvem-no os céus e a terra, os mares e tudo o que neles se move,
35 Honom love himmelen och jorden, havet och allt vad som rör sig däri.
35 pois Deus salvará Sião e reconstruirá as cidades de Judá. Então o povo ali viverá e tomará posse da terra;
36 Ty Gud skall frälsa Sion, han skall bygga upp Juda städer; man skall bo i dem och besitta landet.
36 a descendência dos seus servos a herdará, e nela habitarão os que amam o seu nome.
37 Hans tjänares barn skola få det till arvedel, och de som älska hans namn skola bo däri.
37 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 69, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.