Jó 3
Swedish 1917 Version (SVD) vs VC
1 Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;
1 Então Jó abriu a boca e amaldiçoou o dia de seu nascimento.
2 Job tog till orda och sade:
2 Jó falou nestes termos:
3 Må den dag utplånas, på vilken jag föddes, och den natt som sade: »Ett gossebarn är avlat.»
3 Pereça o dia em que nasci e a noite em que foi dito: uma criança masculina foi concebida!
4 Må den dagen vändas i mörker, må Gud i höjden ej fråga efter den och intet dagsljus lysa däröver.
4 Que esse dia se mude em trevas! Que Deus, lá do alto, não se incomode com ele; que a luz não brilhe sobre ele!
5 Mörkret och dödsskuggan börde den åter, molnen lägre sig över den; förskräcke den allt som kan förmörka en dag.
5 Que trevas e obscuridade se apoderem dele, que nuvens o envolvam, que eclipses o apavorem,
6 Den natten må gripas av tjockaste mörker; ej må den få fröjda sig bland årets dagar, intet rum må den finna inom månadernas krets.
6 que a sombra o domine; esse dia, que não seja contado entre os dias do ano, nem seja computado entre os meses!
7 Ja, ofruktsam blive den natten, aldrig höje sig jubel under den.
7 Que seja estéril essa noite, que nenhum grito de alegria se faça ouvir nela.
8 Må den förbannas av dem som besvärja dagar, av dem som förmå mana upp Leviatan.
8 Amaldiçoem-na aqueles que amaldiçoaram os dias, aqueles que são hábeis para evocar Leviatã!
9 Må dess grynings stjärnor förmörkas, efter ljus må den bida, utan att det kommer, morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;
9 Que as estrelas de sua madrugada se obscureçam, e em vão espere a luz, e não veja abrirem-se as pálpebras da aurora,
10 eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv, ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.
10 já que não fechou o ventre que me carregou para me poupar a vista do mal!
11 Varför fick jag ej dö strax i modersskötet, förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?
11 Por que não morri no seio materno, por que não pereci saindo de suas entranhas?
12 Varför funnos knän mig till mötes, och varför bröst, där jag fick di?
12 Por que dois joelhos para me acolherem, por que dois seios para me amamentarem?
13 Hade så icke skett, låge jag nu i ro, jag finge då sova, jag njöte då min vila,
13 Estaria agora deitado e em paz, dormiria e teria o repouso
14 vid sidan av konungar och rådsherrar i landet, män som byggde sig palatslika gravar,
14 com os reis, árbitros da terra, que constroem para si mausoléus;
15 ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld och hade sina hus uppfyllda av silver;
15 com os príncipes que possuíam o ouro, e enchiam de dinheiro as suas casas.
16 eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster, lik ett barn som aldrig fick se ljuset.
16 Ou então, como o aborto escondido, eu não teria existido, como as crianças que não viram o dia.
17 Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa, där få de uttröttade komma till vila;
17 Ali, os maus cessam os seus furores, ali, repousam os exaustos de forças,
18 där hava alla fångar fått ro, de höra där ingen pådrivares röst.
18 ali, os prisioneiros estão tranqüilos, já não mais ouvem a voz do exator.
19 Små och stora äro där varandra lika, trälen har där blivit fri ifrån sin herre.
19 Ali, juntos, os pequenos e os grandes se encontram, o escravo ali está livre do jugo do seu senhor.
20 Varför skulle den olycklige skåda ljuset? Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,
20 Por que conceder a luz aos infelizes, e a vida àqueles cuja alma está desconsolada,
21 åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer, och spana därefter mer än efter någon skatt,
21 que esperam a morte, sem que ela venha, e a procuram mais ardentemente do que um tesouro,
22 åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel -- och fröjda sig, allenast de funne sin grav;
22 que são felizes até ficarem transportados de alegria, quando encontrarem o sepulcro?
23 varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker, åt en man så kringstängd av Gud?
23 Ao homem cujo caminho é escondido e que Deus cerca de todos os lados?
24 Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd, och såsom vatten strömma mina klagorop.
24 Em lugar do pão tenho meus suspiros, e os meus gemidos se espalham como a água.
25 ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig.
25 Todos os meus temores se realizam, e aquilo que me dá medo vem atingir-me.
26 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila; ångest kommer över mig.
26 Não tenho paz, nem descanso, nem repouso; só tenho agitação.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.