Jó 3
Swedish 1917 Version (SVD) vs NVI
1 Därefter upplät Job sin mun och förbannade sin födelsedag;
1 Depois disso Jó abriu a boca e amaldiçoou o dia do seu nascimento,
2 Job tog till orda och sade:
2 dizendo:
3 Må den dag utplånas, på vilken jag föddes, och den natt som sade: »Ett gossebarn är avlat.»
3 "Pereça o dia do meu nascimento e a noite em que se disse: ‘Nasceu um menino! ’
4 Må den dagen vändas i mörker, må Gud i höjden ej fråga efter den och intet dagsljus lysa däröver.
4 Transforme-se aquele dia em trevas, e Deus, lá do alto, não se importe com ele; não resplandeça a luz sobre ele.
5 Mörkret och dödsskuggan börde den åter, molnen lägre sig över den; förskräcke den allt som kan förmörka en dag.
5 Chamem-no de volta as trevas e a mais densa escuridão; coloque-se uma nuvem sobre ele e o negrume aterrorize a sua luz.
6 Den natten må gripas av tjockaste mörker; ej må den få fröjda sig bland årets dagar, intet rum må den finna inom månadernas krets.
6 Apoderem-se daquela noite densas trevas! Não seja ela incluída entre os dias do ano, nem faça parte de nenhum dos meses.
7 Ja, ofruktsam blive den natten, aldrig höje sig jubel under den.
7 Seja aquela noite estéril, e nela não se ouçam brados de alegria.
8 Må den förbannas av dem som besvärja dagar, av dem som förmå mana upp Leviatan.
8 Amaldiçoem aquele dia os que amaldiçoam os dias e são capazes de atiçar o Leviatã.
9 Må dess grynings stjärnor förmörkas, efter ljus må den bida, utan att det kommer, morgonrodnadens ögonbryn må den aldrig få se;
9 Fiquem escuras as suas estrelas matutinas, e espere ele em vão pela luz do sol e não veja os primeiros raios da alvorada,
10 eftersom den ej tillslöt dörrarna till min moders liv, ej lät olyckan förbliva dold för mina ögon.
10 pois não fechou as portas do ventre materno para evitar que eu contemplasse males.
11 Varför fick jag ej dö strax i modersskötet, förgås vid det jag kom ut ur min moders liv?
11 "Por que não morri ao nascer, e não pereci quando saí do ventre?
12 Varför funnos knän mig till mötes, och varför bröst, där jag fick di?
12 Por que houve joelhos para me receberem e seios para me amamentarem?
13 Hade så icke skett, låge jag nu i ro, jag finge då sova, jag njöte då min vila,
13 Agora eu bem poderia estar deitado em paz e achar repouso
14 vid sidan av konungar och rådsherrar i landet, män som byggde sig palatslika gravar,
14 junto aos reis e conselheiros da terra, que construíram para si lugares que agora jazem em ruínas,
15 ja, vid sidan av furstar som voro rika på guld och hade sina hus uppfyllda av silver;
15 com governantes que possuíam ouro, que enchiam suas casas de prata.
16 eller vore jag icke till, lik ett nedgrävt foster, lik ett barn som aldrig fick se ljuset.
16 Por que não me sepultaram como criança abortada, como um bebê que nunca viu a luz do dia?
17 Där hava ju de ogudaktiga upphört att rasa, där få de uttröttade komma till vila;
17 Ali os ímpios já não se agitam, e ali os cansados permanecem em repouso;
18 där hava alla fångar fått ro, de höra där ingen pådrivares röst.
18 os prisioneiros também desfrutam sossego, já não ouvem mais os gritos do feitor de escravos.
19 Små och stora äro där varandra lika, trälen har där blivit fri ifrån sin herre.
19 Os simples e os poderosos ali estão, e o escravo está livre de seu senhor.
20 Varför skulle den olycklige skåda ljuset? Ja, varför gives liv åt dem som plågas så bittert,
20 "Por que se dá luz aos infelizes, e vida aos de alma amargurada,
21 åt dem som vänta efter döden, utan att den kommer, och spana därefter mer än efter någon skatt,
21 aos que anseiam pela morte, e esta não vem, e a procuram mais do que a um tesouro oculto,
22 åt dem som skulle glädjas -- ja, intill jubel -- och fröjda sig, allenast de funne sin grav;
22 aos que se enchem de alegria e exultam quando vão para a sepultura?
23 varför åt en man vilkens väg är höljd i mörker, åt en man så kringstängd av Gud?
23 Por que se dá vida àquele cujo caminho é oculto, e a quem Deus fechou as saídas?
24 Suckan har ju blivit mitt dagliga bröd, och såsom vatten strömma mina klagorop.
24 Pois me vêm suspiros em vez de comida; meus gemidos transbordam como água.
25 ty det som ingav mig förskräckelse, det drabbar mig nu, och vad jag fruktade för, det kommer över mig.
25 O que eu temia veio sobre mim; o que eu receava me aconteceu.
26 Jag får ingen rast, ingen ro, ingen vila; ångest kommer över mig.
26 Não tenho paz, nem tranqüilidade, nem descanso; somente inquietação".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.