Jó 39
Swedish 1917 Version (SVD) vs NVT
1 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
1 “Você sabe quando as cabras monteses dão à luz? Viu as corças nascerem?
2 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
2 Sabe quantos meses dura sua gestação? Sabe qual é o momento do parto?
3 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
3 Elas se agacham para dar à luz seus filhotes, e assim suas crias nascem.
4 Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
4 Os filhotes crescem nos campos abertos e vão embora, para nunca mais voltar.
5 Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
5 “Quem deu ao jumento sua liberdade? Quem desatou suas cordas?
6 De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
6 Eu o coloquei no deserto; as terras estéreis são seu lar.
7 Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
7 Ele despreza o barulho da cidade e não faz caso dos gritos do condutor.
8 Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
8 Os montes são seu pasto, onde ele procura o capim.
9 Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
9 “Acaso o boi selvagem aceitará ser domado? Passará a noite no curral?
10 Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
10 Você consegue prendê-lo ao arado? Acaso ele lavrará um campo para você?
11 Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
11 Sendo ele muito forte, pode-se confiar nele? Você pode ir embora, certo de que ele fará seu trabalho?
12 Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
12 Pode depender dele para recolher o trigo e levá-lo ao lugar de debulhar os grãos?
13 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
13 “A avestruz bate as asas, alegre, mas não tem a plumagem da cegonha.
14 Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
14 Ela põe seus ovos na terra, para que sejam aquecidos no pó.
15 Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
15 Não se preocupa que alguém possa pisá-los ou que um animal selvagem os destrua.
16 Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
16 Trata seus filhotes com dureza, como se não fossem seus; não se importa se eles morrem.
17 Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
17 Pois Deus não lhe deu sabedoria, nem lhe concedeu entendimento.
18 Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
18 Quando, porém, ela se levanta para correr, zomba até mesmo do cavalo mais veloz e seu cavaleiro.
19 Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
19 “Acaso você deu força ao cavalo ou lhe cobriu o pescoço com a crina?
20 Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
20 Deu-lhe a habilidade de pular como um gafanhoto? Seu bufar majestoso é assustador!
21 Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
21 Ele revolve o chão com as patas e alegra-se em sua força quando corre para a batalha.
22 Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
22 Ri do medo e nada teme; não foge da espada.
23 Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
23 Flechas voam ao seu redor, lanças e dardos faíscam.
24 Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
24 Agitado e enfurecido, devora o caminho; lança-se à batalha quando a trombeta ressoa.
25 Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
25 Relincha ao toque da trombeta e fareja de longe a batalha, à espera das ordens do capitão e do ruído de luta.
26 Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
26 “Acaso é sua sabedoria que faz o falcão voar alto e abrir as asas para o sul?
27 Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
27 É por ordem sua que a águia se eleva e faz o ninho lá no alto?
28 För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
28 Ela mora nos rochedos; constrói seu ninho nas pedras mais altas.
29 Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
29 Dali, ela caça sua presa; de longe, seus olhos a avistam.
30 Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
30 Seus filhotes bebem sangue; onde há um animal morto, ali ela está”.
31 På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
31 — ausente —
32 Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
32 — ausente —
33 Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom. Job, 40 Kapitlet Herren manar Job ytterligare till ödmjukhet, med hänvisning på sina båda underskapelser Behemot (flodhästen) och Leviatan (krokodilen).
33 — ausente —
34 Så svarade nu HERREN Job och sade:
34 — ausente —
35 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
35 — ausente —
36 Job svarade HERREN och sade:
36 — ausente —
37 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
37 — ausente —
38 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
38 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.