Jó 39
Swedish 1917 Version (SVD) vs NTLH
1 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
1 “Você sabe quando nascem os cabritos selvagens ou já viu nascerem as
2 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
2 Você sabe quantos meses as suas fêmeas levam para darem cria ou qual é o momento do parto?
3 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
3 Você sabe quando elas se abaixam para dar cria, trazendo a este mundo os seus filhotes?
4 Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
4 Os filhotes crescem fortes, no campo; depois vão embora e não voltam mais.
5 Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
5 “Quem deu a liberdade aos jumentos selvagens? Quem os deixou andar soltos, à vontade?
6 De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
6 Eu lhes dei o deserto para ser a sua casa e os deixei viver nas terras salgadas.
7 Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
7 Eles não querem saber do barulho das cidades; não podem ser domados, nem obrigados a levar cargas.
8 Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
8 Eles pastam nas montanhas, onde procuram qualquer erva verde para comer.
9 Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
9 “Será que um touro selvagem vai querer trabalhar para você? Será que ele vai passar a noite no seu curral?
10 Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
10 Será que você consegue prendê-lo com cordas ao arado a fim de arar a terra ou puxar o rastelo?
11 Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
11 Será que você pode confiar na grande força que ele tem, deixando por conta dele o trabalho pesado que há para fazer?
12 Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
12 Você espera que ele traga o trigo que você colher e o amontoe no terreiro?
13 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
13 “Como batem rápidas as asas da avestruz! Mas nenhuma avestruz voa como a cegonha.
14 Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
14 A avestruz põe os seus ovos no chão para que a areia quente os faça chocar.
15 Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
15 Ela nem pensa que alguém vai pisá-los ou que algum animal selvagem pode esmagá-los.
16 Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
16 Ela age como se os ovos não fossem seus e não se importa que os seus esforços fiquem perdidos.
17 Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
17 Fui eu que a fiz assim, sem juízo, e não lhe dei sabedoria.
18 Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
18 Porém, quando ela corre, corre tão depressa, que zomba de qualquer cavalo e cavaleiro.
19 Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
19 “Jó, por acaso, foi você quem fez os cavalos tão fortes? Foi você quem enfeitou o pescoço deles com a crina?
20 Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
20 É você quem os faz pular como gafanhotos e assustar as pessoas com os seus rinchos?
21 Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
21 Impacientes, eles cavoucam o chão com as patas e correm para a batalha com todas as suas forças.
22 Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
22 Eles não têm medo. Nada os assusta, e a espada não os faz recuar.
23 Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
23 Por cima deles, as flechas assobiam, e as lanças e os
24 Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
24 Tremendo de impaciência, eles saem galopando e, quando a corneta soa, não podem parar quietos.
25 Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
25 Eles respondem com rinchos aos toques das cornetas; de longe sentem o cheiro da batalha e ouvem a gritaria e as ordens de comando.
26 Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
26 “É você quem ensina o gavião a voar e abrir as asas no seu voo para o Sul?
27 Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
27 Será que a águia espera que você dê ordem a fim de que ela faça o seu ninho lá no alto?
28 För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
28 Ela mora nas pedras mais altas e no alto das rochas constrói o seu ninho seguro.
29 Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
29 Dali enxerga o animal que ela vai atacar, os seus olhos o avistam de longe.
30 Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
30 Onde há um animal morto, aí se ajuntam as águias, e os filhotes chupam o sangue.”
31 På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
31 — ausente —
32 Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
32 — ausente —
33 Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom. Job, 40 Kapitlet Herren manar Job ytterligare till ödmjukhet, med hänvisning på sina båda underskapelser Behemot (flodhästen) och Leviatan (krokodilen).
33 — ausente —
34 Så svarade nu HERREN Job och sade:
34 — ausente —
35 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
35 — ausente —
36 Job svarade HERREN och sade:
36 — ausente —
37 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
37 — ausente —
38 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
38 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.