Jó 39
Swedish 1917 Version (SVD) vs ACF
1 Är det du som jagar upp rov åt lejoninnan och stillar de unga lejonens hunger,
1 Sabes tu o tempo em que as cabras montesas têm filhos, ou observastes as cervas quando dão suas crias?
2 när de trycka sig ned i sina kulor eller ligga på lur i snåret?
2 Contarás os meses que cumprem, ou sabes o tempo do seu parto?
3 Vem är det som skaffar mat åt korpen, när hans ungar ropar till Gud, där de sväva omkring utan föda?
3 Quando se encurvam, produzem seus filhos, e lançam de si as suas dores.
4 Vet du tiden för stengetterna att föda, vakar du över när hindarna bör kalva?
4 Seus filhos enrijam, crescem com o trigo; saem, e nunca mais tornam para elas.
5 Räknar du månaderna som de skola gå dräktiga, ja, vet du tiden för dem att föda?
5 Quem despediu livre o jumento montês, e quem soltou as prisões ao jumento bravo,
6 De böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.
6 Ao qual dei o ermo por casa, e a terra salgada por morada?
7 Deras ungar frodas och växa till på marken, så springa de sin väg och vända ej tillbaka.
7 Ri-se do ruído da cidade; não ouve os muitos gritos do condutor.
8 Vem har skänkt vildåsnan hennes frihet, vem har lossat den skyggas band?
8 A região montanhosa é o seu pasto, e anda buscando tudo que está verde.
9 Se, hedmarken gav jag henne till hem, och saltöknen blev hennes boning.
9 Ou, querer-te-á servir o boi selvagem? Ou ficará no teu curral?
10 Hon ler åt larmet i staden, hon hör ingen pådrivares rop.
10 Ou com corda amarrarás, no arado, ao boi selvagem? Ou escavará ele os vales após ti?
11 Vad hon spanar upp på berget har hon till bete, hon letar efter allt som är grönt.
11 Ou confiarás nele, por ser grande a sua força, ou deixarás a seu cargo o teu trabalho?
12 Skall vildoxen finnas hågad att tjäna dig och att stanna över natten invid din krubba?
12 Ou fiarás dele que te torne o que semeaste e o recolha na tua eira?
13 Kan du tvinga vildoxen att gå i fåran efter töm och förmå honom att i ditt spår harva markerna jämna?
13 A avestruz bate alegremente as suas asas, porém, são benignas as suas asas e penas?
14 Kan du lita på honom, då ju hans kraft är så stor, kan du betro åt honom ditt arbetes frukt?
14 Ela deixa os seus ovos na terra, e os aquenta no pó,
15 Överlåter du åt honom att föra hem din säd och att hämta den tillhopa till din loge?
15 E se esquece de que algum pé os pode pisar, ou que os animais do campo os podem calcar.
16 Strutshonans vingar flaxa med fröjd, men vad modersömhet visa väl hennes pennor, hennes fjädrar?
16 Endurece-se para com seus filhos, como se não fossem seus; debalde é seu trabalho, mas ela está sem temor,
17 Åt jorden överlåter hon ju sina ägg och ruvar dem ovanpå sanden.
17 Porque Deus a privou de sabedoria, e não lhe deu entendimento.
18 Hon bryr sig ej om att en fot kan krossa dem, att ett vilddjur kan trampa dem sönder.
18 A seu tempo se levanta ao alto; ri-se do cavalo, e do que vai montado nele.
19 Hård är hon mot sin avkomma, såsom vore den ej hennes; att hennes avel kan gå under, det bekymrar henne ej.
19 Ou darás tu força ao cavalo, ou revestirás o seu pescoço com crinas?
20 Ty Gud har gjort henne glömsk för vishet, han har ej tilldelat henne förstånd.
20 Ou espantá-lo-ás, como ao gafanhoto? Terrível é o fogoso respirar das suas ventas.
21 Men när det gäller, piskar hon sig själv upp till språng; då ler hon åt både häst och man.
21 Escarva a terra, e folga na sua força, e sai ao encontro dos armados.
22 Är det du som giver åt hästen hans styrka och kläder hans hals med brusande man?
22 Ri-se do temor, e não se espanta, e não torna atrás por causa da espada.
23 Är det du som lär honom gräshoppans språng? Hans stolta frustning, en förskräckelse är den!
23 Contra ele rangem a aljava, o ferro flamante da lança e do dardo.
24 Han skrapar marken och fröjdar sig i sin kraft och rusar så fram mot väpnade skaror.
24 Agitando-se e indignando-se, serve a terra, e não faz caso do som da buzina.
25 Han ler åt fruktan och känner ej förfäran, han ryggar icke tillbaka för svärd.
25 Ao soar das buzinas diz: Eia! E cheira de longe a guerra, e o trovão dos capitàes, e o alarido.
26 Omkring honom ljuder ett rassel av koger, av ljungande spjut och lans.
26 Ou voa o gavião pela tua inteligência, e estende as suas asas para o sul?
27 Han skakas och rasar och uppslukar marken, han kan icke styra sig, när basunen har ljudit.
27 Ou se remonta a águia ao teu mandado, e põe no alto o seu ninho?
28 För var basunstöt frustar han: Huj! Ännu i fjärran vädrar han striden, anförarnas rop och larmet av härskrin.
28 Nas penhas mora e habita; no cume das penhas, e nos lugares seguros.
29 Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder?
29 Dali descobre a presa; seus olhos a avistam de longe.
30 Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden?
30 E seus filhos chupam o sangue, e onde há mortos, ali está ela.
31 På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget.
31 — ausente —
32 Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
32 — ausente —
33 Hans ungar frossa på blod, och där slagna ligga, där finner man honom. Job, 40 Kapitlet Herren manar Job ytterligare till ödmjukhet, med hänvisning på sina båda underskapelser Behemot (flodhästen) och Leviatan (krokodilen).
33 — ausente —
34 Så svarade nu HERREN Job och sade:
34 — ausente —
35 Vill du tvista med den Allsmäktige, du mästare? Svara då, du som så klagar på Gud!
35 — ausente —
36 Job svarade HERREN och sade:
36 — ausente —
37 Nej, därtill är jag för ringa; vad skulle jag svara dig? Jag måste lägga handen på munnen.
37 — ausente —
38 En gång har jag talat, och nu säger jag intet mer; ja, två gånger, men jag gör det icke åter.
38 — ausente —
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.