Jó 37
Swedish 1917 Version (SVD) vs ARA
1 Ja, vid sådant förskräckes mitt hjärta, bävande spritter det upp.
1 Sobre isto treme também o meu coração e salta do seu lugar.
2 Hören, hören huru hans röst ljuder vred, hören dånet som går ut ur hans mun.
2 Dai ouvidos ao trovão de Deus, estrondo que sai da sua boca;
3 Han sänder det åstad, så långt himmelen når, och sina ljungeldar bort till jordens ändar.
3 ele o solta por debaixo de todos os céus, e o seu relâmpago, até aos confins da terra.
4 Efteråt ryter så dånet, när han dundrar med sin väldiga röst; och på ljungeldarna spar han ej, då hans röst låter höra sig.
4 Depois deste, ruge a sua voz, troveja com o estrondo da sua majestade, e já ele não retém o relâmpago quando lhe ouvem a voz.
5 Ja, underbart dundrar Gud med sin röst, stora ting gör han, utöver vad vi förstå.
5 Com a sua voz troveja Deus maravilhosamente; faz grandes coisas, que nós não compreendemos.
6 Se, åt snön giver han bud: »Fall ned till jorden», så ock åt regnskuren, åt sitt regnflödes mäktiga skur.
6 Porque ele diz à neve: Cai sobre a terra; e à chuva e ao aguaceiro: Sede fortes.
7 Därmed fjättrar han alla människors händer, så att envar som han har skapat kan lära därav.
7 Assim, torna ele inativas as mãos de todos os homens, para que reconheçam as obras dele.
8 Då draga sig vilddjuren in i sina gömslen, och i sina kulor lägga de sig till ro.
8 E as alimárias entram nos seus esconderijos e ficam nas suas cavernas.
9 Från Stjärngemaket kommer då storm och köld genom nordanhimmelens stjärnor;
9 De suas recâmaras sai o pé de vento, e, dos ventos do norte, o frio.
10 med sin andedräkt sänder Gud frost, och de vida vattnen betvingas.
10 Pelo sopro de Deus se dá a geada, e as largas águas se congelam.
11 Skyarna lastar han ock med väta och sprider omkring sina ljungeldsmoln.
11 Também de umidade carrega as densas nuvens, nuvens que espargem os relâmpagos.
12 De måste sväva än hit, än dit, alltefter hans rådslut och de uppdrag de få, vadhelst han ålägger dem på jordens krets.
12 Então, elas, segundo o rumo que ele dá, se espalham para uma e outra direção, para fazerem tudo o que lhes ordena sobre a redondeza da terra.
13 Än är det som tuktoris, än med hjälp åt hans jord, än är det med nåd som han låter dem komma.
13 E tudo isso faz ele vir para disciplina, se convém à terra, ou para exercer a sua misericórdia.
14 Lyssna då härtill, du Job; stanna och betänk Guds under.
14 Inclina, Jó, os ouvidos a isto, para e considera as maravilhas de Deus.
15 Förstår du på vad sätt Gud styr deras gång och låter ljungeldarna lysa fram ur sina moln?
15 Porventura, sabes tu como Deus as opera e como faz resplandecer o relâmpago da sua nuvem?
16 Förstår du lagen för skyarnas jämvikt, den Allvises underbara verk?
16 Tens tu notícia do equilíbrio das nuvens e das maravilhas daquele que é perfeito em conhecimento?
17 Förstår du huru kläderna bliva dig så heta, när han låter jorden domna under sunnanvinden?
17 Que faz aquecer as tuas vestes, quando há calma sobre a terra por causa do vento sul?
18 Kan du välva molnhimmelen så som han, så fast som en spegel av gjuten metall?
18 Ou estendeste com ele o firmamento, que é sólido como espelho fundido?
19 Lär oss då vad vi skola säga till honom; för vårt mörkers skull hava vi intet att lägga fram.
19 Ensina-nos o que lhe diremos; porque nós, envoltos em trevas, nada lhe podemos expor.
20 Ej må det bebådas honom att jag vill tala. Månne någon begär sitt eget fördärv?
20 Contar-lhe-ia alguém o que tenho dito? Seria isso desejar o homem ser devorado.
21 Men synes icke redan skenet? Strålande visar han sig ju mellan skyarna, där vinden har gått fram och sopat dem undan.
21 Eis que o homem não pode olhar para o sol, que brilha no céu, uma vez passado o vento que o deixa limpo.
22 I guldglans kommer han från norden. Ja, Gud är höljd i fruktansvärt majestät;
22 Do norte vem o áureo esplendor, pois Deus está cercado de tremenda majestade.
23 den Allsmäktige kunna vi icke fatta, honom som är så stor i kraft, honom som ej kränker rätten, ej strängaste rättfärdighet.
23 Ao Todo-Poderoso, não o podemos alcançar; ele é grande em poder, porém não perverte o juízo e a plenitude da justiça.
24 Fördenskull frukta människorna honom; men de självkloka -- dem alla aktar han ej på.
24 Por isso, os homens o temem; ele não olha para os que se julgam sábios.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 37, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.