Jó 21
Swedish 1917 Version (SVD) vs ARC
1 Därefter tog Job till orda och sade:
1 Respondeu, porém, Jó e disse:
2 Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
2 Ouvi atentamente as minhas razões; e isto vos sirva de consolação.
3 Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
3 Sofrei-me, e eu falarei; e, havendo eu falado, zombai.
4 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
4 Porventura, eu me queixo a algum homem? Mas, ainda que assim fosse, por que se não angustiaria o meu espírito?
5 Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
5 Olhai para mim e pasmai; e ponde a mão sobre a boca,
6 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
6 Porque, quando me lembro disto, me perturbo, e a minha carne é sobressaltada de horror.
7 Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
7 Por que razão vivem os ímpios, envelhecem, e ainda se esforçam em poder?
8 De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
8 A sua semente se estabelece com eles perante a sua face; e os seus renovos, perante os seus olhos.
9 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
9 As suas casas têm paz, sem temor; e a vara de Deus não está sobre eles.
10 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
10 O seu touro gera e não falha; pare a sua vaca e não aborta.
11 Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
11 Fazem sair as suas crianças como a um rebanho, e seus filhos andam saltando.
12 De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
12 Levantam a voz ao som do tamboril e da harpa e alegram-se ao som das flautas.
13 De förnöta sina dagar i lust, och ned till dödsriket fara de i frid.
13 Na prosperidade gastam os seus dias e num momento descem à sepultura.
14 Och de sade dock till Gud: »Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
14 E, todavia, dizem a Deus: Retira-te de nós; porque não desejamos ter conhecimento dos teus caminhos.
15 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?»
15 Quem é o Todo-Poderoso, para que nós o sirvamos? E que nos aproveitará que lhe façamos orações?
16 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
16 Vede, porém, que o seu bem não está na mão deles; esteja longe de mim o conselho dos ímpios!
17 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
17 Quantas vezes sucede que se apaga a candeia dos ímpios, e lhes sobrevém a sua destruição? E Deus, na sua ira, lhes reparte dores!
18 De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
18 Porque são como a palha diante do vento, e como a pragana, que arrebata o redemoinho.
19 »Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska.» Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
19 Deus guarda a sua violência para os filhos deles, e aos ímpios dá o pago, para que o conheçam.
20 Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
20 Seus olhos veem a sua ruína, e ele bebe do furor do Todo-Poderoso.
21 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
21 Porque, que prazer teria na sua casa depois de si, cortando-se- lhe o número dos seus meses?
22 »Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?»
22 Porventura, a Deus se ensinaria ciência, a ele que julga os excelsos?
23 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
23 Um morre na força da sua plenitude, estando todo quieto e sossegado.
24 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
24 Os seus baldes estão cheios de leite, e os seus ossos estão regados de tutanos.
25 Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
25 E outro morre, ao contrário, na amargura do seu coração, não havendo provado do bem.
26 Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
26 Juntamente jazem no pó, e os bichos os cobrem.
27 Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
27 Eis que conheço bem os vossos pensamentos; e os maus intentos com que injustamente me fazeis violência.
28 I spörjen ju: »Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?»
28 Porque direis: Onde está a casa do príncipe e onde a tenda em que morava o ímpio?
29 Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
29 Porventura, o não perguntastes aos que passam pelo caminho e não conheceis os seus sinais?
30 att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
30 Que o mau é preservado para o dia da destruição e arrebatado no dia do furor?
31 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
31 Quem acusará diante dele o seu caminho? E quem lhe dará o pago do que faz?
32 Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
32 Finalmente, é levado à sepultura e vigia no túmulo.
33 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
33 Os torrões do vale lhe são doces, e ele arrasta após si a todos os homens; e antes dele havia inumeráveis.
34 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
34 Como, pois, me consolais em vão? Pois nas vossas respostas só há falsidade.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 21, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.