Salmos 102
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs VC
VC Versão Católica
1 En Bön dens eländas, när han bedröfvad är, och sin klagan för Herranom utgjuter.
1 Prece de um aflito que desabafa sua angústia diante do Senhor. Senhor, ouvi a minha oração, e chegue até vós o meu clamor.
2 Herre, hör mina bön, och låt mitt ropande till dig komma.
2 Não oculteis de mim a vossa face no dia de minha angústia. Inclinai para mim o vosso ouvido. Quando vos invocar, acudi-me prontamente,
3 Fördölj icke ditt ansigte för mig; i nödene böj dina öron till mig; när jag åkallar, så bönhör mig snarliga.
3 porque meus dias se dissipam como a fumaça, e como um tição consomem-se os meus ossos.
4 Ty mine dagar äro bortgångne såsom en rök, och mine ben äro förbrände såsom en brand.
4 Queimando como erva, meu coração murcha, até me esqueço de comer meu pão.
5 Mitt hjerta är slaget, och förtorkadt såsom hö; så att jag ock förgäter äta mitt bröd.
5 A violência de meus gemidos faz com que se me peguem à pele os ossos.
6 Mine ben låda vid mitt kött, af gråtande och suckande.
6 Assemelho-me ao pelicano do deserto, sou como a coruja nas ruínas.
7 Jag är lika som en pelikan i öknene; jag är lika som en stenuggla uti de förstörda städer.
7 Perdi o sono e gemo, como pássaro solitário no telhado.
8 Jag vakar, och är såsom en ensam fogel på taket.
8 Insultam-me continuamente os inimigos, em seu furor me atiram imprecações.
9 Dagliga försmäda mig mine fiender, och de som mig bespotta, svärja vid mig.
9 Como cinza do mesmo modo que pão, lágrimas se misturam à minha bebida,
10 Ty jag äter asko såsom bröd, och blandar min dryck med gråt;
10 devido à vossa cólera indignada, pois me tomastes para me lançar ao longe.
11 För ditt hots och vredes skull; att du hafver upphöjt mig, och i grund nederslagit mig.
11 Os meus dias se esvaecem como a sombra da noite e me vou murchando como a relva.
12 Mine dagar äro framgångne såsom en skugge, och jag borttorkas såsom gräs.
12 Vós, porém, Senhor, sois eterno, e vosso nome subsiste em todas as gerações.
13 Men du, Herre, blifver evinnerliga, och din åminnelse ifrå slägte till slägte.
13 Levantai-vos, pois, e sede propício a Sião; é tempo de compadecer-vos dela, chegou a hora...
14 Statt upp, och förbarma dig öfver Zion; ty det är tid, att du äst nådelig, och stunden är kommen.
14 porque vossos servos têm amor aos seus escombros e se condoem de suas ruínas.
15 Ty dine tjenare ville gerna, att det skulle bygdt varda, och sågo gerna, att dess sten och kalk tillredd vorde;
15 E as nações pagãs reverenciarão o vosso nome, Senhor, e os reis da terra prestarão homenagens à vossa glória.
16 Att Hedningarna måtte frukta ditt Namn, Herre, och alle Konungar på jordene dina äro;
16 Quando o Senhor tiver reconstruído Sião, e aparecido em sua glória,
17 Att Herren bygger Zion, och låter se sig i sin äro.
17 quando ele aceitar a oração dos desvalidos e não mais rejeitar as suas súplicas,
18 Han vänder sig till de öfvergifnas bön, och försmår icke deras bön.
18 escrevam-se estes fatos para a geração futura, e louve o Senhor o povo que há de vir,
19 Det varde beskrifvet för de efterkommande; och det folk, som skall skapadt varda, skall lofva Herran.
19 porque o Senhor olhou do alto de seu santuário, do céu ele contemplou a terra;
20 Ty han skådar af sine helga högd, och Herren ser af himmelen på jordena;
20 para escutar os gemidos dos cativos, para livrar da morte os condenados;
21 Att han skall höra dens fångnas suckande, och förlossa dödsens barn;
21 para que seja aclamado em Sião o nome do Senhor, e em Jerusalém o seu louvor,
22 På det de skola i Zion predika Herrans Namn, och hans lof i Jerusalem;
22 no dia em que se hão de reunir os povos, e os reinos para servir o Senhor.
23 När folken sammankomma, och Konungariken, till att tjena Herranom.
23 Deus esgotou-me as forças no meio do caminho, abreviou-me os dias.
24 Han tvingar på vägenom mina kraft; han förkortar mina dagar.
24 Meu Deus, peço, não me leveis no meio da minha vida, vós cujos anos são eternos.
25 Jag säger: Min Gud, tag mig icke bort i mina halfva dagar; dina år vara evinnerliga.
25 No começo criastes a terra, e o céu é obra de vossas mãos.
26 Du hafver tillförene grundat jordena, och himlarna äro dina händers verk.
26 Um e outro passarão, enquanto vós ficareis. Tudo se acaba pelo uso como um traje. Como uma veste, vós os substituís e eles hão de sumir.
27 De måste förgås, men du blifver; de skola alle föråldras såsom ett kläde; de skola förvandlade varda såsom en klädnad, när du förvandlar dem.
27 Mas vós permaneceis o mesmo e vossos anos não têm fim.
28 Men du blifver såsom du äst, och dine år taga ingen ända. Dina tjenares barn varda blifvande, och deras säd skall trifvas för dig.
28 Os filhos de vossos servos habitarão seguros, e sua posteridade se perpetuará diante de vós.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 102, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.