Lamentações 5
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NAA
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Tänk uppå, Herre, huru oss går; skåda och se uppå vår smälek.
1 Lembra-te, Senhor , do que nos aconteceu; considera e olha para a nossa desgraça.
2 Vårt arf är främmandom till del vordet, och vår hus utländskom.
2 A nossa herança foi entregue a estranhos, e as nossas casas, a estrangeiros.
3 Vi äre faderlöse, och hafvom ingen fader våra mödrar äro såsom enkor.
3 Somos órfãos, já não temos pai; as nossas mães são como viúvas.
4 Vattnet, som oss tillhörde, måste vi dricka för penningar, vår egen ved måste vi betala.
4 Temos de comprar a nossa própria água; temos de pagar pela nossa própria lenha.
5 Tvång ligger oss på halsen, och om vi än trötte varda, så gifs oss dock ingen hvila.
5 Os nossos perseguidores estão sobre o nosso pescoço; estamos exaustos e não temos descanso.
6 Vi hafve måst gifva oss under Egypten och Assur, på det vi dock måtte få bröd, och äta oss mätta.
6 Submetemo-nos aos egípcios e aos assírios, para nos fartarem de pão.
7 Våre fäder hafva syndat, och äro icke mer för handene, och vi måste deras missgerningar umgälla.
7 Nossos pais pecaram e já não existem; nós é que recebemos o castigo pelas suas iniquidades.
8 Tjenare äro rådande öfver oss, och ingen är, som oss utu deras hand förlossar.
8 Escravos dominam sobre nós; não há ninguém que nos livre das suas mãos.
9 Vi måste hemta vårt bröd med vår lifsfara för svärdena uti öknene.
9 Arriscamos a vida para conseguir o nosso pão, por causa da ameaça que vem do deserto.
10 Vår hud är förbränd såsom uti enom ugn, för den grufveliga hungren.
10 Nossa pele queima como um forno, por causa do ardor da fome.
11 De hafva skämt qvinnorna i Zion, och jungfrurna uti Juda städer.
11 As mulheres foram violentadas em Sião; as virgens, nas cidades de Judá.
12 Förstarna äro af dem upphängde, och de gamlas person hafver man intet ärat.
12 Enforcaram os príncipes, não tiveram nenhum respeito pelos velhos.
13 Ynglingarna hafva måst draga qvarnena, och de unge stupa under vedabördor.
13 Os jovens são obrigados a virar os moinhos; os meninos tropeçam debaixo das cargas de lenha.
14 De gamle sitta intet mer i portarna, och ynglingar bruka intet mer strängaspel.
14 Os anciãos já não se reúnem junto ao portão da cidade; os jovens já não cantam mais.
15 Vår hjertas glädje hafver en ända, vår dans är vänd uti klagogråt.
15 Cessou a alegria de nosso coração; a nossa dança se transformou em lamentações.
16 Af vårt hufvud är kronan fallen: Ack ve! att vi så syndat hafve!
16 Caiu a coroa da nossa cabeça. Ai de nós, porque pecamos!
17 Derföre är ock vårt hjerta bedröfvadt, och vår ögon förmörkrad;
17 Por causa disso, o nosso coração está doente; por causa dessas coisas, os nossos olhos se escureceram.
18 För Zions bergs skull, att det så öde ligger, att räfvarna löpa deröfver.
18 Pelo monte Sião, que está abandonado, vagueiam os chacais.
19 Men du, Herre, som blifver evinnerliga, och din stol i evig tid;
19 Tu, Senhor , reinas eternamente, o teu trono subsiste de geração em geração.
20 Hvi vill du så platt förgäta oss, och så länge platt öfvergifva oss?
20 Por que te esquecerias de nós para sempre? Por que nos desampararias por tanto tempo?
21 Hemta oss, Herre, åter till dig, att vi måge komma hem igen; förnya våra dagar, lika som de fordom voro.
21 Converte-nos a ti, Senhor , e seremos convertidos; renova os nossos dias como antigamente.
22 Ty du hafver förkastat oss, och är allt svårliga öfver oss förtörnad.
22 Por que nos rejeitarias de vez? Por que ficarias tão enfurecido contra nós?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lamentações 5, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.