Jó 39
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NVI
NVI Nova Versão Internacional
1 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
1 "Você sabe quando as cabras monteses dão à luz? Você está atento quando a corça tem o seu filhote?
2 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
2 Acaso você conta os meses até elas darem à luz? Sabe em que época elas têm as suas crias?
3 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
3 Elas se agacham, dão à luz os seus filhotes, e suas dores se vão.
4 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
4 Seus filhotes crescem nos campos e ficam fortes; partem, e não voltam mais.
5 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
5 "Quem pôs em liberdade o jumento selvagem? Quem soltou suas cordas?
6 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
6 Eu lhe dei o deserto como lar, os leito seco de lagos salgados como sua morada.
7 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
7 Ele se ri da agitação da cidade; não ouve os gritos do tropeiro.
8 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
8 Vagueia pelas colinas em busca de pasto e vai em busca daquilo que é verde.
9 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
9 "Será que o boi selvagem consentirá em servir você? e em passar a noite ao lado dos cochos do seu curral?
10 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
10 Poderá você prendê-lo com arreio na vala? Irá atrás de você arando os vales?
11 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
11 Você vai confiar nele, por causa da sua grande força? Vai deixar a cargo dele o trabalho pesado que você tem que fazer?
12 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
12 Poderá você estar certo de que ele recolherá o seu trigo e o ajuntará na sua eira?
13 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
13 "A avestruz bate as asas alegremente. Que se dirá então das asas e da plumagem da cegonha?
14 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
14 Ela abandona os ovos no chão e deixa que a areia os aqueça,
15 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
15 esquecida de que um pé poderá esmagá-los, que algum animal selvagem poderá pisoteá-los.
16 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
16 Ela trata mal os seus filhotes, como se não fossem dela, e não se importa se o seu trabalho é inútil.
17 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
17 Isso porque Deus não lhe deu sabedoria nem parcela alguma de bom senso.
18 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
18 Contudo, quando estende as penas para correr, ela ri do cavalo e daquele que o cavalga.
19 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
19 "É você que dá força ao cavalo ou veste o seu pescoço com sua crina tremulante?
20 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
20 Você o faz saltar como gafanhoto, espalhando terror com o seu orgulhoso resfolegar?
21 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
21 Ele escarva com fúria, mostra com prazer a sua força, e sai para enfrentar as armas.
22 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
22 Ele ri do medo, e nada teme; não recua diante da espada.
23 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
23 A aljava balança ao seu lado, com a lança e o dardo flamejantes.
24 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
24 Num furor frenético ele devora o chão; não consegue esperar pelo toque da trombeta.
25 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
25 Ao toque da trombeta, ele relincha: ‘Eia! ’ De longe sente cheiro de combate, o brado de comando e o grito de guerra.
26 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
26 "É graças a inteligência que você tem que o falcão alça vôo e estende as asas rumo sul?
27 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
27 É porque você manda, que a águia se eleva, e no alto constrói o seu ninho?
28 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
28 Um penhasco é sua morada, e ali passa a noite; uma escarpa rochosa é a sua fortaleza.
29 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
29 De lá sai ela em busca de alimento; de longe os seus olhos o vêem.
30 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene? I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum. Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort. Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han. Och Herren svarade Job, och sade: Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara? Job svarade Herranom, och sade: Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun. Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.
30 Seus filhotes bebem sangue, e, onde há mortos, ali ela está".
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.