Jó 39
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ACF
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
1 Sabes tu o tempo em que as cabras montesas têm filhos, ou observastes as cervas quando dão suas crias?
2 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
2 Contarás os meses que cumprem, ou sabes o tempo do seu parto?
3 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
3 Quando se encurvam, produzem seus filhos, e lançam de si as suas dores.
4 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
4 Seus filhos enrijam, crescem com o trigo; saem, e nunca mais tornam para elas.
5 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
5 Quem despediu livre o jumento montês, e quem soltou as prisões ao jumento bravo,
6 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
6 Ao qual dei o ermo por casa, e a terra salgada por morada?
7 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
7 Ri-se do ruído da cidade; não ouve os muitos gritos do condutor.
8 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
8 A região montanhosa é o seu pasto, e anda buscando tudo que está verde.
9 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
9 Ou, querer-te-á servir o boi selvagem? Ou ficará no teu curral?
10 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
10 Ou com corda amarrarás, no arado, ao boi selvagem? Ou escavará ele os vales após ti?
11 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
11 Ou confiarás nele, por ser grande a sua força, ou deixarás a seu cargo o teu trabalho?
12 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
12 Ou fiarás dele que te torne o que semeaste e o recolha na tua eira?
13 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
13 A avestruz bate alegremente as suas asas, porém, são benignas as suas asas e penas?
14 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
14 Ela deixa os seus ovos na terra, e os aquenta no pó,
15 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
15 E se esquece de que algum pé os pode pisar, ou que os animais do campo os podem calcar.
16 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
16 Endurece-se para com seus filhos, como se não fossem seus; debalde é seu trabalho, mas ela está sem temor,
17 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
17 Porque Deus a privou de sabedoria, e não lhe deu entendimento.
18 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
18 A seu tempo se levanta ao alto; ri-se do cavalo, e do que vai montado nele.
19 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
19 Ou darás tu força ao cavalo, ou revestirás o seu pescoço com crinas?
20 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
20 Ou espantá-lo-ás, como ao gafanhoto? Terrível é o fogoso respirar das suas ventas.
21 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
21 Escarva a terra, e folga na sua força, e sai ao encontro dos armados.
22 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
22 Ri-se do temor, e não se espanta, e não torna atrás por causa da espada.
23 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
23 Contra ele rangem a aljava, o ferro flamante da lança e do dardo.
24 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
24 Agitando-se e indignando-se, serve a terra, e não faz caso do som da buzina.
25 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
25 Ao soar das buzinas diz: Eia! E cheira de longe a guerra, e o trovão dos capitàes, e o alarido.
26 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
26 Ou voa o gavião pela tua inteligência, e estende as suas asas para o sul?
27 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
27 Ou se remonta a águia ao teu mandado, e põe no alto o seu ninho?
28 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
28 Nas penhas mora e habita; no cume das penhas, e nos lugares seguros.
29 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
29 Dali descobre a presa; seus olhos a avistam de longe.
30 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene? I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum. Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort. Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han. Och Herren svarade Job, och sade: Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara? Job svarade Herranom, och sade: Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun. Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.
30 E seus filhos chupam o sangue, e onde há mortos, ali está ela.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.