Jó 39
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NTLH
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
1 “Você sabe quando nascem os cabritos selvagens ou já viu nascerem as
2 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
2 Você sabe quantos meses as suas fêmeas levam para darem cria ou qual é o momento do parto?
3 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
3 Você sabe quando elas se abaixam para dar cria, trazendo a este mundo os seus filhotes?
4 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
4 Os filhotes crescem fortes, no campo; depois vão embora e não voltam mais.
5 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
5 “Quem deu a liberdade aos jumentos selvagens? Quem os deixou andar soltos, à vontade?
6 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
6 Eu lhes dei o deserto para ser a sua casa e os deixei viver nas terras salgadas.
7 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
7 Eles não querem saber do barulho das cidades; não podem ser domados, nem obrigados a levar cargas.
8 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
8 Eles pastam nas montanhas, onde procuram qualquer erva verde para comer.
9 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
9 “Será que um touro selvagem vai querer trabalhar para você? Será que ele vai passar a noite no seu curral?
10 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
10 Será que você consegue prendê-lo com cordas ao arado a fim de arar a terra ou puxar o rastelo?
11 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
11 Será que você pode confiar na grande força que ele tem, deixando por conta dele o trabalho pesado que há para fazer?
12 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
12 Você espera que ele traga o trigo que você colher e o amontoe no terreiro?
13 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
13 “Como batem rápidas as asas da avestruz! Mas nenhuma avestruz voa como a cegonha.
14 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
14 A avestruz põe os seus ovos no chão para que a areia quente os faça chocar.
15 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
15 Ela nem pensa que alguém vai pisá-los ou que algum animal selvagem pode esmagá-los.
16 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
16 Ela age como se os ovos não fossem seus e não se importa que os seus esforços fiquem perdidos.
17 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
17 Fui eu que a fiz assim, sem juízo, e não lhe dei sabedoria.
18 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
18 Porém, quando ela corre, corre tão depressa, que zomba de qualquer cavalo e cavaleiro.
19 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
19 “Jó, por acaso, foi você quem fez os cavalos tão fortes? Foi você quem enfeitou o pescoço deles com a crina?
20 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
20 É você quem os faz pular como gafanhotos e assustar as pessoas com os seus rinchos?
21 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
21 Impacientes, eles cavoucam o chão com as patas e correm para a batalha com todas as suas forças.
22 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
22 Eles não têm medo. Nada os assusta, e a espada não os faz recuar.
23 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
23 Por cima deles, as flechas assobiam, e as lanças e os
24 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
24 Tremendo de impaciência, eles saem galopando e, quando a corneta soa, não podem parar quietos.
25 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
25 Eles respondem com rinchos aos toques das cornetas; de longe sentem o cheiro da batalha e ouvem a gritaria e as ordens de comando.
26 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
26 “É você quem ensina o gavião a voar e abrir as asas no seu voo para o Sul?
27 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
27 Será que a águia espera que você dê ordem a fim de que ela faça o seu ninho lá no alto?
28 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
28 Ela mora nas pedras mais altas e no alto das rochas constrói o seu ninho seguro.
29 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
29 Dali enxerga o animal que ela vai atacar, os seus olhos o avistam de longe.
30 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene? I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum. Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort. Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han. Och Herren svarade Job, och sade: Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara? Job svarade Herranom, och sade: Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun. Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.
30 Onde há um animal morto, aí se ajuntam as águias, e os filhotes chupam o sangue.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.