Jó 39
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NAA
NAA Nova Almeida Atualizada 2017
1 Kan du gifva lejinnone hennes rof i jagtene; och mätta de unga lejonen;
1 “Você sabe o tempo em que as cabras-monteses têm os filhos ou cuidou das corças quando dão suas crias?
2 Så att de lägga sig uti sitt rum, och stilla ligga i kulone på vakt?
2 Pode contar os meses que cumprem? Ou sabe o tempo do seu parto?
3 Ho reder korpenom mat, när hans ungar ropa till Gud, och veta icke hvar deras mat är?
3 Elas se encurvam para terem seus filhos, e lançam de si as suas dores.
4 Kan du sätta tiden, när stengetterna skola kidla på bergen? Eller hafver du märkt, när hindarna gå hafvande?
4 Seus filhos se tornam robustos, crescem no campo aberto, saem e nunca mais voltam para elas.
5 Hafver du räknat deras månader, när de fulle varda; eller vetst du tiden, när de skola föda?
5 Quem pôs em liberdade o jumento selvagem? Quem soltou as suas cordas?
6 De böja sig, när de föda, och rifva sig, och låta ut sina ungar.
6 Eu lhe dei o deserto por casa e a terra salgada por morada.
7 Deras ungar varda fete, och växa ute; de gå ut, och komma intet till dem igen.
7 Ele se ri do tumulto da cidade, não ouve os gritos do guia.
8 Ho hafver låtit vildåsnan så fri gå? Ho hafver vildåsnans band upplöst;
8 Os montes são o lugar do seu pasto, e anda à procura de tudo o que está verde.
9 Hvilkom jag markena till hus gifvit hafver, och öknena till boning?
9 Será que o boi selvagem aceitará trabalhar para você? Será que ele passará a noite junto da sua manjedoura?
10 Han gör lek af stadsbullret; plågarenas trug hörer han intet.
10 Por acaso você consegue prendê-lo ao arado com cordas? Ou irá ele atrás de você para desfazer os torrões nos campos do vale?
11 Han ser efter bergen, der hans bet är, och söker hvar grönt är.
11 Você vai confiar nele, por causa da grande força que ele tem, ou deixará o seu trabalho por conta dele?
12 Menar du, att enhörningen skall tjena dig, och skall blifva vid dina krubbo?
12 Você acredita que ele trará para casa o que você semeou e o recolherá na sua eira?”
13 Kan du binda honom oket uppå i dina fårar, så att han efter dig plog drager i dalomen?
13 “A avestruz bate alegre as asas, como se tivesse asas e plumagem de cegonha.
14 Kan du förlåta dig på honom, deraf att han mycket förmår, och låta honom för dig arbeta?
14 Ela põe os seus ovos no chão e deixa que sejam chocados na areia,
15 Kan du betro honom, att han drager dig dina säd hem igen, och församlar henne i dina lado?
15 e se esquece de que algum pé os pode esmagar ou de que os animais do campo podem pisá-los.
16 Påfoglens vingar äro skönare än storkens, eller strutsfoglens vingar;
16 Trata com dureza os seus filhos, como se não fossem seus. Embora seja em vão o seu trabalho, ela está tranquila,
17 Som sin ägg lägger i jordena, och låter heta jordena utkläcka dem.
17 porque Deus lhe negou sabedoria e não lhe deu entendimento.
18 Han förgäter, att de måga varda trampade, och något vilddjur sönderslår dem.
18 Mas, quando de um salto se levanta para correr, ri do cavalo e do cavaleiro.”
19 Han är så hård emot sina ungar, likasom de icke voro hans; han aktar icke, att han arbetar fåfängt;
19 “Por acaso foi você quem deu força ao cavalo ou revestiu o seu pescoço de crinas?
20 Ty Gud hafver förtagit honom visdom, och hafver intet förstånd gifvit honom.
20 É você quem o faz pular como gafanhoto? Terrível é o fogoso respirar das suas ventas.
21 På den tiden han reser sig, upphöjer han sig, och bespottar både häst och man.
21 Escarva no vale, satisfeito com a sua força, e sai ao encontro dos inimigos.
22 Kan du gifva hästenom kraft; eller kan du pryda hans hals med hans gnäggande?
22 Zomba do medo e não se espanta; não recua por causa da espada.
23 Kan du förfara honom såsom gräshoppor? Hvad förfärligit är, det är hans nos pris.
23 Sobre ele balança a aljava, cintila a lança e o dardo.
24 Han rifver jordena, och är frimodig i sin starkhet; och drager ut emot den väpnada.
24 Com ímpeto e fúria vai engolindo as distâncias e não se contém ao som do clarim.
25 Han bespottar räddhågan, och förfäras intet; och flyr icke för svärd;
25 A cada toque do clarim ele diz: ‘Avante!’ Cheira de longe a batalha, o grito dos comandantes e o alarido de guerra.”
26 Det ännu kogret emot honom skallrade, och glimmade både glafven och sköld.
26 “Será que é pela inteligência que você tem que o falcão voa, estendendo as suas asas para o Sul?
27 Han skälfver och rasar, och trampar jordena; och tror intet, att trummeten lyder.
27 Ou é por uma ordem sua que a águia sobe e faz o seu ninho lá no alto?
28 När trummeten fast klingar, säger han huj; och känner lukten af stridene lång väg, Förstarnas rop och fröjd.
28 Ela mora no penhasco onde faz a sua morada, no alto do penhasco, em lugar seguro.
29 Flyger höken genom ditt förstånd, och utbreder sina vingar söderut?
29 Dali, descobre a presa; seus olhos a avistam de longe.
30 Flyger örnen så högt af din befallning, att han gör sitt näste i höjdene? I bergklippon bor han, och blifver i bergskrefvom, och i fast rum. Dädan af skådar han efter mat, och hans ögon se långt bort. Hans ungar supa blod, och hvar en åtel är, der är han. Och Herren svarade Job, och sade: Den som vill träta med den Allsmägtiga, skulle han draga sig undan? Och den som vill straffa Gud, måste han icke svara? Job svarade Herranom, och sade: Si, jag hafver bannats, hvad skall jag svara? Jag vill lägga mina hand uppå min mun. Jag hafver en gång talat, derföre vill jag icke mer svara; på en annan tid vill jag icke göra det mer.
30 Seus filhotes chupam sangue; onde há mortos, ali ela está.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 39, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.