Jó 28
Ya ehel apu Dios (IFY) vs NVT
1 Inamtan tutu-un manminnas ni silber niya inamta dan man-eyyug ni balituk ma-lat memahmah.
1 “As pessoas sabem de onde extrair a prata e onde refinar o ouro.
2 Ey inamta dan manminnas ni gumek di puyek niya inamta dan mengappil ni gembang di batu.
2 Sabem de onde tirar o ferro da terra e como separar o cobre da rocha.
3 Daka illaw hu dilag di dallem ni puyek e engeenget ma-lat ku-kuan dadda hu nebalol ni batu.
3 Sabem fazer brilhar luz na escuridão e procurar minério nas regiões mais distantes, em meio às trevas profundas.
4 Tagan da elaw di dallem ni puyek di eleg handateng ni tuu. Daka ussala linubid ni panta-yunan da.
4 Cavam entradas para minas, em lugares onde ninguém vive. Descem por meio de cordas, balançando de um lado para o outro.
5 Yad ta-pew ni puyek hu katetmeliddan intanem e kakelpuin kennen, nem yad dallem ni puyek ey heni wada apuy ni kamengeyyug ni batun
5 O alimento cresce na superfície, mas, abaixo dela, a terra é derretida como que por fogo.
6 neiha-adan ni balituk niyadda edum ni hipan nambakbaklang ni nebalol ni batu.
6 Ali, as rochas contêm safiras, e, no pó, se encontra ouro.
7 Endi pakeang-ang ni dellanen diman, anin idan gawwang niyadda sisit nelaing ni menang-ang ni kennen da et eleg da ang-angen humman.
7 São tesouros que nenhuma ave de rapina consegue enxergar, nem o olho do falcão pode ver.
8 Ey endi layon niya hipan anggetakkut ni animal ni kamandellan diman.
8 Nenhum animal selvagem pisou nessas riquezas, nenhum leão pôs a pata sobre elas.
9 Ya tuu ey kabaelan tun pi-angen hu et-eteng ni batu ey tuka ku-kui hengeg ni duntug.
9 As pessoas sabem como despedaçar as rochas mais duras e como revirar até as raízes dos montes.
10 Ey dakel hu nebalol ni batun tuka hemmakadman.
10 Abrem túneis nas rochas e encontram pedras preciosas.
11 Tuka an uh-uha hu nalpuan ni wangwang et hamaken tu, ma-lat ukaten tu hu hipan nebalol ni wadadman.
11 Represam a água dos ribeiros e trazem à luz tesouros ocultos.
12 Kabaelan ni tuun hemmaken ida humman, nem endi kabaelan dan menemmak ni kalinaing niya kapengewwat, ey eleg da amta nalpuan tu.
12 “Mas onde se pode encontrar sabedoria? Onde se pode achar entendimento?
13 Endi nengamta e nebalol ni peteg hu kalinaing niya eleg mehemmak di bebley idan mategu.
13 Ninguém sabe onde encontrá-la, pois ela não se acha entre os vivos.
14 Ey eleg mehemmak anin di dallem ni baybay.
14 ‘Não está aqui’, diz o abismo, ‘Nem aqui’, diz o mar.
15 Eleg megettang anin ni balituk winu silber hu pemeyyad.
15 Não se pode comprá-la com ouro, nem adquiri-la com prata.
16 Eleg mabalin ni an mei-ingngeh hu balol ni kalinaing etan di nekammahmah ni balituk ni nalpud Ophir winu batun onyx winu sapphire.
16 Vale mais que todo o ouro de Ofir, mais que o ônix precioso e a safira.
17 Nebalbalol hu kalinaing nem ya balituk, anin etan ni kengingnginnaan ni tenged ni nekapyad balituk winu crystal.
17 A sabedoria é mais valiosa que ouro e cristal; não se pode comprá-la com joias de ouro fino.
18 E-etteng hu balol ni kalinaing nem ya bayad idan nebalol ni batu e henin coral winu jasper winu ruby.
18 Coral e jaspe não se comparam a ela; o preço da sabedoria ultrapassa o dos rubis.
19 Ya kalinaing ey eleg mabalin ni meiwwa-hid topaz ni nalpud Kush, niya eleg megettang ni nekammahmah ni balituk.
19 Não se pode trocá-la pelo precioso topázio da Etiópia; ela vale mais que o ouro puríssimo.
20 Hipa nalpuan ni kalinaing niya kapengewwat?
20 “Onde, afinal, está a sabedoria? Onde está o entendimento?
21 Eleg maipeang-ang ni hi-gatsun tuu hu kalinaing ey eleg maipeang-ang idan sisit ni matedem hu mateda.
21 Está escondida dos olhos de toda a humanidade; nem mesmo as aves do céu conseguem descobri-la.
22 Nem ya katey, et yadda hipan kaumbahbah ey kanday dingngel da kunu hu penemmakan nunman ni kalinaing.
22 A Destruição e a Morte dizem: ‘Ouvimos apenas rumores de onde encontrá-la’.
23 Hi Apu Dios ni ebuh hu nengamtan kad-an ni kalinaing,
23 “Somente Deus conhece o caminho para a sabedoria; ele sabe onde encontrá-la.
24 tep hi-gatu e Dios ey han-ang-ang tu pappeg ni puyek niya tuka ang-ang-angan emin hu wadad daul ni kabunyan.
24 Pois ele enxerga toda a terra; vê tudo que há debaixo do céu.
25 Indawat Apu Dios hu elet ni dibdib niya lingkud tu hu pappeg ni baybay.
25 Determina a força dos ventos e o volume das águas.
26 Hi-gatu ngenamung hedin attu pengippelawwan tun udan niya kidul.
26 Fez as leis para controlar a chuva e definiu o caminho dos relâmpagos.
27 Yan negibbuhan ni nengipahdingan tuddan nunman ey inang-ang tu kalinaing et lekuden tu balol tu. Ey tuka tetbalan hiyya numan e importanteh ni peteg hu kalinaing.
27 Então viu a sabedoria e a avaliou; em seu lugar a pôs e cuidadosamente a examinou.
28 Et kan Apu Dios idan tuuy ‘Ya kapengu-unnudin hi-gak hu ustuh ni kalinaing. Ey ya kapengissikedin mengippahding ni lawah hu keweddaan ni ustuh ni kapan-ewwat.’”
28 É isto que ele diz a toda a humanidade: ‘O temor do Senhor é a verdadeira sabedoria; afastar-se do mal é o verdadeiro entendimento’”.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 28, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.