Salmos 109
Swedish 1917 Version (SVD) vs NVI
1 För sångmästaren; av David; en psalm. Min lovsångs Gud, tig icke.
1 Ó Deus, a quem louvo, não fiques indiferente,
2 Ty sin ogudaktiga mun, sin falska mun hava de upplåtit mot mig, de hava talat mot mig med lögnaktig tunga.
2 pois homens ímpios e falsos dizem calúnias contra mim, e falam mentiras a meu respeito.
3 Med hätska ord hava de omgivit mig, de hava begynt strid mot mig utan sak.
3 Eles me cercaram com palavras carregadas de ódio; atacaram-me sem motivo.
4 Till lön för min kärlek stå de mig emot, men jag beder allenast.
4 Em troca da minha amizade eles me acusam, mas eu permaneço em oração.
5 De hava bevisat mig ont för gott och hat för min kärlek.
5 Retribuem-me o bem com o mal, e a minha amizade com ódio.
6 Låt en ogudaktig man träda upp emot honom, och låt en åklagare stå på hans högra sida.
6 Designe-se um ímpio como seu oponente; à sua direita esteja um acusador.
7 När han kommer inför rätta, må han dömas skyldig, och hans bön vare synd.
7 Seja declarado culpado no julgamento, e que até a sua oração seja considerada pecado.
8 Blive hans dagar få, hans ämbete tage en annan.
8 Seja a sua vida curta, e outro ocupe o seu lugar.
9 Varde hans barn faderlösa och hans hustru änka.
9 Fiquem órfãos os seus filhos e a sua esposa, viúva.
10 Må hans barn alltid gå husvilla och tigga och söka sitt bröd fjärran ifrån ödelagda hem.
10 Vivam os seus filhos vagando como mendigos, e saiam rebuscando o pão longe de suas casas em ruínas.
11 Må ockraren få i sin snara allt vad han äger, och må främmande plundra hans gods.
11 Que um credor se aposse de todos os seus bens, e estranhos saqueiem o fruto do seu trabalho.
12 Må ingen finnas, som hyser misskund med honom, och ingen, som förbarmar sig över hans faderlösa.
12 Que ninguém o trate com bondade nem tenha misericórdia dos seus filhos órfãos.
13 Hans framtid varde avskuren, i nästa led vare sådanas namn utplånat.
13 Sejam exterminados os seus descendentes e desapareçam os seus nomes na geração seguinte.
14 Hans fäders missgärning varde ihågkommen inför HERREN, och hans moders synd varde icke utplånad.
14 Que o Senhor se lembre da iniqüidade dos seus antepassados, e não se apague o pecado de sua mãe.
15 Må den alltid stå inför HERRENS ögon; ja, sådana mäns åminnelse må utrotas från jorden.
15 Estejam os seus pecados sempre perante o Senhor, e na terra ninguém jamais se lembre da sua família.
16 Ty han tänkte ju icke på att öva misskund, utan förföljde den som var betryckt och fattig och den vilkens hjärta var bedrövat, för att döda dem.
16 Pois ele jamais pensou em praticar um ato de bondade, mas perseguiu até à morte o pobre, o necessitado e o de coração partido.
17 Han älskade förbannelse, och den kom över honom; han hade icke behag till välsignelse, och den blev fjärran ifrån honom.
17 Ele gostava de amaldiçoar: venha sobre ele a maldição! Não tinha prazer em abençoar: afaste-se dele a bênção!
18 Han klädde sig i förbannelse såsom i en klädnad, och såsom vatten trängde den in i hans liv och såsom olja in i hans ben.
18 Ele vestia a maldição como uma roupa: entre ela em seu corpo como água e em seus ossos como óleo.
19 Den varde honom såsom en mantel att hölja sig i, och såsom en gördel att alltid omgjorda sig med.
19 Envolva-o como um manto e aperte-o sempre como um cinto.
20 Detta vare mina motståndares lön från HERREN, och deras som tala ont mot min själ.
20 Assim retribua o Senhor aos meus acusadores, aos que me caluniam.
21 Men du, HERRE, Herre, stå mig bi för ditt namn skull; god är ju din nåd, så må du då rädda mig.
21 Mas tu, Soberano Senhor, intervém em meu favor, por causa do teu nome. Livra-me, pois é sublime o teu amor leal!
22 Ty jag är betryckt och fattig, och mitt hjärta är genomborrat i mitt bröst.
22 Sou pobre e necessitado e, no íntimo, o meu coração está abatido.
23 Såsom skuggan, när den förlänges, går jag bort; jag ryckes bort såsom en gräshoppssvärm.
23 Vou definhando como a sombra vespertina; para longe sou lançado, como um gafanhoto.
24 Mina knän äro vacklande av fasta, och min kropp förlorar sitt hull.
24 De tanto jejuar os meus joelhos fraquejam e o meu corpo definha de magreza.
25 Till smälek har jag blivit inför dem; när de se mig, skaka de huvudet.
25 Sou motivo de zombaria para os meus acusadores; logo que me vêem, meneiam a cabeça.
26 Hjälp mig, HERRE, min Gud; fräls mig efter din nåd;
26 Socorro, Senhor, meu Deus! Salva-me pelo teu amor leal!
27 och må de förnimma att det är din hand, att du, HERRE, har gjort det.
27 Que eles reconheçam que foi a tua mão, que foste tu, Senhor, que o fizeste.
28 Om de förbanna, så välsigna du; om de resa sig upp, så komme de på skam, men må din tjänare få glädja sig.
28 Eles podem amaldiçoar, tu, porém, me abençoas. Quando atacarem, serão humilhados, mas o teu servo se alegrará.
29 Mina motståndare varde klädda i blygd och höljda i skam såsom i en mantel.
29 Sejam os meus acusadores vestidos de desonra; que a vergonha os cubra como um manto.
30 Min mun skall storligen tacka HERREN; mitt ibland många vill jag lova honom.
30 Em alta voz, darei muitas graças ao Senhor; no meio da assembléia eu o louvarei,
31 Ty han står på den fattiges högra sida för att frälsa honom från dem som fördöma hans själ.
31 pois ele se põe ao lado do pobre para salvá-lo daqueles que o condenam.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 109, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.