Lamentações 3
Swedish 1917 Version (SVD) vs NAA
1 Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
1 Eu sou o homem que viu a aflição causada pela vara do furor de Deus.
2 Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
2 Ele me levou e me fez andar nas trevas e não na luz.
3 Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
3 Certamente ele voltou a sua mão contra mim, sem parar, todo o dia.
4 Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
4 Fez envelhecer a minha carne e a minha pele, e despedaçou os meus ossos.
5 Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
5 Construiu rampas de ataque contra mim e me cercou de amargura e dor.
6 I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
6 Ele me faz habitar na escuridão, como aqueles que morreram há muito tempo.
7 Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
7 Cercou-me de um muro, e já não posso sair; prendeu-me com pesadas correntes.
8 Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
8 Mesmo quando clamo e grito, ele fecha os ouvidos à minha oração.
9 Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
9 Fechou os meus caminhos com blocos de pedra, fez tortuosas as minhas veredas.
10 En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
10 Foi para mim como um urso à espreita, como um leão pronto para atacar.
11 Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
11 Desviou os meus caminhos e me fez em pedaços; depois me abandonou.
12 Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
12 Entesou o seu arco e me pôs como alvo de suas flechas.
13 Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
13 As flechas da sua aljava atingiram o meu coração.
14 Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
14 Fui feito motivo de riso para todo o meu povo, e a sua canção de deboche o dia inteiro.
15 Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
15 Fartou-me de amarguras, e me saciou de absinto.
16 Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
16 Quebrou os meus dentes nas pedras, e cobriu-me de cinza.
17 Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
17 Já não sei o que é ter paz e esqueci o que é desfrutar do bem.
18 Jag sade: »Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN.»
18 Então eu disse: “Não tenho mais forças. A minha esperança no
19 Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
19 Lembra-te da minha aflição e do meu andar errante, do absinto e da amargura.
20 Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
20 Minha alma continuamente se lembra disso e se abate dentro de mim.
21 Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
21 Quero trazer à memória o que pode me dar esperança.
22 HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
22 As misericórdias do de não sermos consumidos, porque as suas misericórdias não têm fim;
23 Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
23 renovam-se cada manhã. Grande é a tua fidelidade.
24 HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
24 A minha porção é o Senhor , diz a minha alma; portanto, esperarei nele.
25 HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
25 O Senhor é bom para os que esperam nele, para aqueles que o buscam.
26 Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
26 Bom é aguardar a salvação do e isso, em silêncio.
27 Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
27 Bom é para o homem suportar o jugo na sua mocidade.
28 Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
28 Que ele se assente solitário e fique em silêncio, porque esse jugo Deus pôs sobre ele.
29 Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
29 Ponha a sua boca no pó; talvez ainda haja esperança.
30 Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
30 Dê a face ao que o fere e suporte todas as afrontas.
31 Ty Herren förkastar icke för evig tid;
31 O Senhor não rejeitará para sempre.
32 utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
32 Ainda que entristeça alguém, terá compaixão segundo a grandeza das suas misericórdias.
33 Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
33 Porque não aflige nem entristece de bom grado os filhos dos homens.
34 Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
34 Pisar debaixo dos pés todos os prisioneiros da terra,
35 att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
35 perverter o direito do homem diante do Altíssimo,
36 att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
36 subverter a justiça num processo — será que o Senhor não veria tais coisas?
37 Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
37 Quem é aquele que diz, e assim acontece, sem que o Senhor o tenha ordenado?
38 Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
38 Por acaso, não é da boca do Altíssimo que procedem tanto o mal como o bem?
39 Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
39 Por que se queixa o homem? Queixe-se cada um dos seus próprios pecados.
40 Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
40 Examinemos bem os nossos caminhos e voltemos para o
41 Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
41 Levantemos o coração, juntamente com as mãos, para Deus nos céus, dizendo:
42 Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
42 “Nós pecamos e fomos rebeldes, e tu não nos perdoaste.”
43 Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
43 Cobriste-nos de ira e nos perseguiste; nos mataste sem dó nem piedade.
44 Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
44 De nuvens te encobriste para que a nossa oração não passe.
45 Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
45 Como lixo e refugo nos puseste no meio dos povos.
46 Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
46 Todos os nossos inimigos abriram a boca contra nós.
47 Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
47 Sobre nós vieram o temor e a cova, a desolação e a ruína.
48 Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
48 Dos meus olhos correm rios de lágrimas, por causa da destruição da filha do meu povo.
49 Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
49 Os meus olhos choram, não cessam, e não há descanso,
50 till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
50 até que o Senhor atenda e veja lá do céu.
51 Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
51 O que vejo entristece a minha alma: o sofrimento de todas as filhas da minha cidade.
52 Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
52 Aqueles que sem motivo são meus inimigos caçaram-me como se eu fosse uma ave.
53 De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
53 Lançaram-me vivo numa cova e atiraram pedras sobre mim.
54 Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: »Det är ute med mig.»
54 Águas correram sobre a minha cabeça; então eu disse: “Estou perdido!”
55 Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
55 Da mais profunda cova, Senhor , invoquei o teu nome.
56 Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
56 Ouviste a minha voz, quando pedi: “Não feches os teus ouvidos aos meus lamentos, ao meu clamor.”
57 Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: »Frukta icke.»
57 No dia em que te invoquei, chegaste perto de mim e disseste: “Não tenha medo.”
58 Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
58 Defendeste a minha causa, Senhor; remiste a minha vida.
59 Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
59 Viste, Senhor , a injustiça que me fizeram; julga a minha causa.
60 Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
60 Viste toda a sua vingança, todos os seus planos contra mim.
61 Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
61 Ouviste as suas afrontas, todos os seus planos contra mim,
62 Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
62 as acusações que me fazem e o que murmuram contra mim, o dia todo.
63 Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
63 Observa-os quando se assentam e quando se levantam; eu sou motivo de zombaria para eles.
64 Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
64 Tu, Senhor , lhes retribuirás segundo a obra das mãos deles.
65 Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
65 Tu lhes darás dureza de coração, que é a tua maldição sobre eles.
66 Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.
66 Na tua ira, os perseguirás, e eles serão eliminados de debaixo dos céus do
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lamentações 3, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.