Jó 23
Swedish 1917 Version (SVD) vs NAA
1 Därefter tog Job till orda och sade:
1 Então Jó respondeu:
2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
2 “Ainda hoje a minha queixa é de um revoltado, apesar de a minha mão reprimir o meu gemido.
3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
3 Quem dera eu soubesse onde encontrá-lo! Então me chegaria ao seu tribunal.
4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
4 Exporia diante dele a minha causa, encheria a minha boca de argumentos.
5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
5 Saberia com que palavras ele me responderia e entenderia o que ele fosse me dizer.
6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
6 Será que ele discutiria comigo, segundo a grandeza do seu poder? Não! Ele me atenderia.
7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
7 Ali, o homem reto apresentaria a sua causa diante dele, e eu me livraria para sempre do meu juiz.”
8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
8 “Se me adianto, Deus não está ali; se volto para trás, não o percebo.
9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
9 Se ele age à minha esquerda, não o vejo; se ele se esconde à minha direita, não o enxergo.
10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
10 Mas ele sabe o meu caminho; se ele me provasse, eu sairia como o ouro.
11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
11 Os meus pés seguiram as suas pisadas; guardei o seu caminho e não me desviei dele.
12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
12 Do mandamento dos seus lábios nunca me afastei; escondi no meu íntimo as palavras da sua boca.”
13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
13 “Mas, se Deus resolveu alguma coisa, quem o pode convencer a mudar de ideia? O que ele quer, isso fará.
14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
14 Pois ele cumprirá o que está ordenado a meu respeito e muitas coisas como estas ainda tem planejado.
15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
15 Por isso, fico apavorado na sua presença; e, quando penso nisso, tenho medo dele.
16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
16 Deus é quem fez o meu coração esmorecer; o Todo-Poderoso me encheu de pavor.
17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
17 Porque não estou desfalecido por causa das trevas, nem porque a escuridão cobre o meu rosto.”
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 23, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.