Jó 20
Swedish 1917 Version (SVD) vs VC
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
1 Sofar de Naama falou nestes termos:
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
2 É por isso que meus pensamentos me sugerem uma resposta, e estou impaciente por falar.
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
3 Ouvi queixas injuriosas, foram palavras vãs que responderam a meu espírito.
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
4 Não sabes bem que, em todos os tempos, desde que o homem foi posto na terra,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
5 o triunfo dos maus é breve, e a alegria do ímpio só dura um instante?
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
6 Ainda mesmo que sua estatura chegasse até o céu e sua cabeça tocasse a nuvem,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: »Var är han?»
7 como o seu próprio esterco, ele perece para sempre, e aqueles que o viam, indagam onde ele está.
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
8 Como um sonho, ele voa, ninguém mais o encontra, desaparece como uma visão noturna.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
9 O olho que o viu, já não mais o vê, nem o verá mais a sua morada.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
10 Seus filhos aplacarão os pobres, suas mãos restituirão suas riquezas.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
11 Seus ossos estavam cheios de vigor juvenil, sua mocidade deita-se com ele no pó.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
12 Se o mal lhe foi doce na boca, se o ocultou debaixo da língua,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
13 se o reteve e não o abandonou, se o saboreou com seu paladar,
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
14 esse alimento se transformará em suas entranhas, e se converterá interiormente em fel de áspides.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
15 Vomitará as riquezas que engoliu; Deus as fará sair-lhe do ventre.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
16 Sugava o veneno de áspides, a língua da víbora o matará.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
17 Não verá correr os riachos de óleo, as torrentes de mel e de leite.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
18 Vomitará seu ganho, sem poder engoli-lo, não gozará o fruto de seu tráfico.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
19 Porque maltratou, desamparou os pobres, roubou uma casa que não tinha construído,
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
20 porque sua avidez é insaciável, não salvará o que lhe era mais caro.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
21 Nada escapava à sua voracidade: é por isso que sua felicidade não há de durar.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
22 Em plena abundância, sentirá escassez; todos os golpes da infelicidade caem sobre ele.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
23 Para encher-lhe o ventre {Deus} desencadeia o fogo de sua cólera, e fará chover a dor sobre ele.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
24 Se foge diante da arma de ferro, o arco de bronze o traspassa,
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
25 um dardo sai-lhe das costas, um aço fulgurante sai-lhe do fígado. O terror desaba sobre ele,
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
26 e ser-lhe-ão reservadas as trevas. Um fogo, que o homem não acendeu, o devora e consome o que sobra em sua tenda.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
27 Os céus revelam seu crime, a terra levanta-se contra ele,
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
28 uma torrente joga-se contra sua casa, que é levada no dia da cólera divina.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
29 Tal é a sorte que Deus reserva ao mau, e a herança que Deus lhe destina.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 20, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.