Jó 17
Swedish 1917 Version (SVD) vs ARIB
1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
1 O meu espírito está quebrantado, os meus dias se extinguem, a sepultura me está preparada!
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
2 Deveras estou cercado de zombadores, e os meus olhos contemplam a sua provocação!
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
3 Dá-me, peço-te, um penhor, e sê o meu fiador para contigo; quem mais há que me dê a mão?
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
4 Porque aos seus corações encobriste o entendimento, pelo que não os exaltarás.
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
5 Quem entrega os seus amigos como presa, os olhos de seus filhos desfalecerão.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
6 Mas a mim me pôs por motejo dos povos; tornei-me como aquele em cujo rosto se cospe.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
7 De mágoa se escureceram os meus olhos, e todos os meus membros são como a sombra.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
8 Os retos pasmam disso, e o inocente se levanta contra o ímpio.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
9 Contudo o justo prossegue no seu caminho e o que tem mãos puras vai crescendo em força.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
10 Mas tornai vós todos, e vinde, e sábio nenhum acharei entre vós.
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
11 Os meus dias passaram, malograram-se os meus propósitos, as aspirações do meu coração.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
12 Trocam a noite em dia; dizem que a luz está perto das trevas.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger;
13 Se eu olhar o Seol como a minha casa, se nas trevas estender a minha cama,
14 till graven måste jag säga: »Du är min fader», till förruttnelsens maskar: »Min moder», »Min syster».
14 se eu clamar à cova: Tu és meu pai; e aos vermes: Vós sois minha mãe e minha irmã;
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
15 onde está então a minha esperança? Sim, a minha esperança, quem a poderá ver?
16 Till dödsrikets bommar far det ned, då jag nu själv går till vila i stoftet.
16 Acaso descerá comigo até os ferrolhos do Seol? Descansaremos juntos no pó?
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 17, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.