Jó 10
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ACF
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 Min själ grufvar sig för mitt lif; min klagan vill jag låta fara fort, och tala i mine själs bedröfvelse;
1 A minha alma tem tédio da minha vida; darei livre curso à minha queixa, falarei na amargura da minha alma.
2 Och säga till Gud: Fördöm mig icke; låt mig få veta, hvarföre du träter med mig.
2 Direi a Deus: Não me condenes; faze-me saber por que contendes comigo.
3 Hafver du der lust till, att du brukar öfvervåld; och förkastar mig, hvilken dina händer gjort hafva; och låter de ogudaktigas anslag komma till äro?
3 Parece-te bem que me oprimas, que rejeites o trabalho das tuas mãos e resplandeças sobre o conselho dos ímpios?
4 Hafver du ock då köttslig ögon? Eller ser du såsom en menniska ser?
4 Tens tu porventura olhos de carne? Vês tu como vê o homem?
5 Eller är din tid såsom ens menniskos tid; eller din år såsom ens mans år;
5 São os teus dias como os dias do homem? Ou são os teus anos como os anos de um homem,
6 Att du frågar efter mina orättfärdighet, och uppsöker mina synd;
6 Para te informares da minha iniqüidade, e averiguares o meu pecado?
7 Ändå du vetst, att jag icke är ogudaktig; ändå det är ingen, som kan fria ifrå dine hand?
7 Bem sabes tu que eu não sou iníquo; todavia ninguém há que me livre da tua mão.
8 Dina händer hafva fliteliga gjort mig, och allansamman beredt mig; och du nedsänker mig så alldeles.
8 As tuas mãos me fizeram e me formaram completamente; contudo me consomes.
9 Tänk dock uppå, att du hafver gjort mig af ler, och skall åter låta mig komma till jord igen.
9 Peço-te que te lembres de que como barro me formaste e me farás voltar ao pó.
10 Hafver du icke molkat mig såsom mjölk, och låtit mig ystas såsom ost?
10 Porventura não me vazaste como leite, e como queijo não me coalhaste?
11 Du hafver klädt mig uti hud och kött; med ben och senor hafver du sammanfogat mig.
11 De pele e carne me vestiste, e de ossos e nervos me teceste.
12 Lif och välgerning hafver du gjort mig, och ditt uppseende bevarar min anda.
12 Vida e misericórdia me concedeste; e o teu cuidado guardou o meu espírito.
13 Och ändå att du fördöljer sådana i ditt hjerta, så vet jag dock likväl, att du kommer det ihåg.
13 Porém estas coisas as ocultaste no teu coração; bem sei eu que isto esteve contigo.
14 Om jag syndar, så märker du det straxt, och låter mina missgerning icke vara ostraffad.
14 Se eu pecar, tu me observas; e da minha iniqüidade não me escusarás.
15 Är jag ogudaktig, så är mig ve; är jag rättfärdig, så tör jag likväl icke upplyfta mitt hufvud, som den der full är med föraktelse, och ser mina eländhet;
15 Se for ímpio, ai de mim! E se for justo, não levantarei a minha cabeça; farto estou da minha ignomínia; e vê qual é a minha aflição,
16 Och såsom ett upprest lejon jagar du mig, och handlar åter grufveliga med mig.
16 Porque se vai crescendo; tu me caças como a um leão feroz; tornas a fazer maravilhas para comigo.
17 Du förnyar din vittne emot mig, och gör dina vrede mycken öfver mig; mig plågar det ena öfver det andra.
17 Tu renovas contra mim as tuas testemunhas, e multiplicas contra mim a tua ira; reveses e combate estão comigo.
18 Hvi hafver du låtit mig komma utaf moderlifvet? Ack! att jag dock hade varit förgjord, att intet öga hade sett mig;
18 Por que, pois, me tiraste da madre? Ah! se então tivera expirado, e olho nenhum me visse!
19 Så vore jag, såsom den der intet hafver varit till, buren ifrå moderlifvet till grafvena.
19 Então eu teria sido como se nunca fora; e desde o ventre seria levado à sepultura!
20 Vill då icke mitt korta lif hafva en ända? Vill du icke låta af mig, att jag något litet måtte vederqvickas;
20 Porventura não são poucos os meus dias? Cessa, pois, e deixa-me, para que por um pouco eu tome alento.
21 Förr än jag går bort, och kommer intet igen, nämliga i mörkrens och töcknones land?
21 Antes que eu vá para o lugar de que não voltarei, à terra da escuridão e da sombra da morte;
22 Det ett land är, hvilkets ljus är tjocka mörkret, och der som ingen skickelighet är; der skenet är såsom en töckna.
22 Terra escuríssima, como a própria escuridão, terra da sombra da morte e sem ordem alguma, e onde a luz é como a escuridão.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 10, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.