Salmos 74
Swedish 1917 Version (SVD) vs BKJ
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
1 Masquil de Asafe. Ó Deus, por que nos rejeita para sempre? Por que a tua ira fumega contra as ovelhas do teu pasto?
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
2 Lembra da tua congregação, a qual compraste na antiguidade; da vara da tua herança, que tu redimiste; este monte Sião, onde tu habitaste.
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
3 Eleva os teus pés às desolações perpétuas; até mesmo todas aquelas que o inimigo fez perversamente no santuário.
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
4 Teus inimigos rugem no meio de tuas congregações; eles exibem suas insígnias por sinais.
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
5 Um homem foi famoso de acordo com os machados que ele havia levantado sobre espessas árvores.
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
6 Mas agora eles quebram sua obra esculpida de uma só vez, com machados e martelos.
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
7 Eles lançaram fogo em teu santuário, eles corromperam até o chão a morada do teu nome.
8 De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
8 Eles disseram em seus corações: Juntos vamos destruí-los; eles queimaram todas as sinagogas de Deus na terra.
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
9 Não vemos nossos sinais; não há mais nenhum profeta, nem há entre nós o que saiba por quanto tempo.
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
10 Ó Deus, por quanto tempo o adversário nos envergonhará? Blasfemará o inimigo o teu nome para sempre?
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
11 Por que retiras a tua mão, até a tua mão direita? Arranca-a do teu peito.
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
12 Pois Deus é o meu Rei desde a antiguidade, operando a salvação no meio da terra.
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
13 Tu dividiste o mar pela tua força; tu quebraste as cabeças dos dragões nas águas.
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
14 Tu quebraste em pedaços as cabeças do leviatã, e o deste para ser alimento do povo que habitava no deserto.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
15 Tu fendeste a fonte e a enchente; tu secaste poderosos rios.
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
16 O dia é teu, a noite também é tua; tu preparaste a luz e o sol.
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
17 Tu determinaste todas as fronteiras da terra; fizeste o verão e o inverno.
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
18 Lembra disto: que o inimigo te envergonhou, ó SENHOR, e que os tolos blasfemaram o teu nome.
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
19 Ó não entregues a alma da tua rola à multidão dos perversos; não esqueças para sempre a congregação dos teus pobres.
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
20 Tem respeito pelo pacto, pois os lugares escuros da terra estão cheios das habitações da crueldade.
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
21 Não deixes que o oprimido retorne envergonhado; que o pobre e o necessitado louvem o teu nome.
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
22 Levanta-te, ó Deus, pleiteia pela tua própria causa; lembra-te de como o tolo te envergonha diariamente.
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
23 Não esqueças a voz dos teus inimigos; o tumulto daqueles que se levantam contra ti aumenta continuamente.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 74, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.