Salmos 74

Swedish 1917 Version (SVD) vs ACF

Sair da comparação
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 En sång av Asaf. Varför, o Gud, har du så alldeles förkastat oss, varför ryker din vredes eld mot fåren i din hjord?
1 Ó Deus, por que nos rejeitaste para sempre? Por que se acende a tua ira contra as ovelhas do teu pasto?
2 Tänk på din menighet, som du i fordom tid förvärvade, som du förlossade, till att bliva din arvedels stam; tänk på Sions berg, där du har din boning.
2 Lembra-te da tua congregação, que compraste desde a antiguidade; da vara da tua herança, que remiste; deste monte Sião, em que habitaste.
3 Vänd dina steg till den plats där evig förödelse råder; allt har ju fienden fördärvat i helgedomen.
3 Levanta os teus pés para as perpétuas assolações, para tudo o que o inimigo tem feito de mal no santuário.
4 Dina ovänner hava skränat inne i ditt församlingshus, de hava satt upp sina tecken såsom rätta tecken.
4 Os teus inimigos bramam no meio dos teus lugares santos; põem neles as suas insígnias por sinais.
5 Det var en syn, såsom när man höjer yxor mot en tjock skog.
5 Um homem se tornava famoso, conforme houvesse levantado machados, contra a espessura do arvoredo.
6 Och alla dess snidverk hava de nu krossat med yxa och bila.
6 Mas agora toda obra entalhada de uma vez quebram com machados e martelos.
7 De hava satt eld på din helgedom och oskärat ända till grunden ditt namns boning.
7 Lançaram fogo no teu santuário; profanaram, derrubando-a até ao chão, a morada do teu nome.
8 De hava sagt i sina hjärtan: »Vi vilja alldeles kuva dem.» Alla Guds församlingshus hava de bränt upp här i landet.
8 Disseram nos seus corações: Despojemo-los duma vez. Queimaram todos os lugares santos de Deus na terra.
9 Våra tecken se vi icke; ingen profet finnes mer, och hos oss är ingen som vet för huru länge.
9 Já não vemos os nossos sinais, já não há profeta, nem há entre nós alguém que saiba até quando isto durará.
10 Huru länge, och Gud, skall ovännen få smäda och fienden oavlåtligen få förakta ditt namn?
10 Até quando, ó Deus, nos afrontará o adversário? Blasfemará o inimigo o teu nome para sempre?
11 Varför håller du tillbaka din hand, din högra hand? Drag den fram ur din barm och förgör dem.
11 Porque retiras a tua mão, a saber, a tua destra? Tira-a de dentro do teu seio.
12 Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden.
12 Todavia Deus é o meu Rei desde a antiguidade, operando a salvação no meio da terra.
13 Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet.
13 Tu dividiste o mar pela tua força; quebrantaste as cabeças das baleias nas águas.
14 Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror.
14 Fizeste em pedaços as cabeças do leviatã, e o deste por mantimento aos habitantes do deserto.
15 Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka.
15 Fendeste a fonte e o ribeiro; secaste os rios impetuosos.
16 Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
16 Teu é o dia e tua é a noite; preparaste a luz e o sol.
17 Det är du som har fastställt alla jordens gränser; sommar och vinter äro skapade av dig.
17 Estabeleceste todos os limites da terra; verão e inverno tu os formaste.
18 Så tänk nu på huru fienden smädar HERREN, och huru ett dåraktigt folk föraktar ditt namn.
18 Lembra-te disto: que o inimigo afrontou ao Senhor e que um povo louco blasfemou o teu nome.
19 Lämna ej ut åt vilddjuren din turturduvas själ; förgät icke för alltid dina betrycktas liv.
19 Não entregues às feras a alma da tua rola; não te esqueças para sempre da vida dos teus aflitos.
20 Tänk på förbundet; ty i landets smygvrår finnes fullt upp av våldsnästen.
20 Atende a tua aliança; pois os lugares tenebrosos da terra estão cheios de moradas de crueldade.
21 Låt icke den förtryckte vika tillbaka med blygd, låt den betryckte och den fattige lova ditt namn.
21 Oh, não volte envergonhado o oprimido; louvem o teu nome o aflito e o necessitado.
22 Stå upp, o Gud; utför din sak. Betänk huru du varder smädad hela dagen av dåren.
22 Levanta-te, ó Deus, pleiteia a tua própria causa; lembra-te da afronta que o louco te faz cada dia.
23 Glöm icke bort dina ovänners rop, dina motståndares larm, som alltjämt höjes.
23 Não te esqueças dos gritos dos teus inimigos; o tumulto daqueles que se levantam contra ti aumenta continuamente.

Ler em outra tradução

Comparar com outra

Estude este capítulo no WhatsApp

Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 74, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.