Jó 4
Swedish 1917 Version (SVD) vs VC
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
1 Elifaz de Temã tomou a palavra nestes termos:
2 Misstycker du, om man dristar tala till dig? Vem kan hålla tillbaka sina ord?
2 Se arriscarmos uma palavra, talvez ficarás aflito, mas quem poderá impedir-me de falar?
3 Se, många har du visat till rätta, och maktlösa händer har du stärkt;
3 Eis: exortaste muita gente, deste força a mãos débeis,
4 dina ord hava upprättat den som stapplade, och åt vacklande knän har du givit kraft.
4 tuas palavras levantavam aqueles que caíam, fortificaste os joelhos vacilantes.
5 Men nu, då det gäller dig själv, bliver du otålig, när det är dig det drabbar, förskräckes du.
5 Agora que é a tua vez, enfraqueces; quando és atingido, te perturbas.
6 Skulle då icke din gudsfruktan vara din tillförsikt och dina vägars ostrafflighet ditt hopp?
6 Não é tua piedade a tua esperança, e a integridade de tua vida, a tua segurança?
7 Tänk efter: när hände det att en oskyldig fick förgås? och var skedde det att de redliga måste gå under?
7 Lembra-te: qual o inocente que pereceu? Ou quando foram destruídos os justos?
8 Nej, så har jag sett det gå, att de som plöja fördärv och de som utså olycka, de skörda och sådant;
8 Tanto quanto eu saiba, os que praticam a iniqüidades e os que semeiam sofrimento, também os colhem.
9 för Guds andedräkt förgås de och för en fnysning av hans näsa försvinna de.
9 Ao sopro de Deus eles perecem, e são aniquilados pelo vento de seu furor.
10 Ja, lejonets skri och rytarens röst måste tystna, och unglejonens tänder brytas ut;
10 Urra o leão, e seu rugido é abafado; os dentes dos leõezinhos são quebrados.
11 Det gamla lejonet förgås, ty det finner intet rov, och lejoninnans ungar bliva förströdda.
11 A fera morreu porque não tinha presa, e os filhotes da leoa são dispersados.
12 Men till mig smög sakta ett ord, mitt öra förnam det likasom en viskning,
12 Uma palavra chegou a mim furtivamente, meu ouvido percebeu o murmúrio,
13 När tankarna svävade om vid nattens syner och sömnen föll tung på människorna,
13 na confusão das visões da noite, na hora em que o sono se apodera dos humanos.
14 då kom en förskräckelse och bävan över mig, med rysning fyllde den alla ben i min kropp.
14 Assaltaram-me o medo e o terror, e sacudiram todos os meus ossos;
15 En vindpust for fram över mitt ansikte, därvid reste sig håren på min kropp.
15 um sopro perpassou pelo meu rosto, e fez arrepiar o pêlo de minha pele.
16 Och något trädde inför mina ögon, en skepnad vars form jag icke skönjde; och jag hörde en susning och en röst:
16 Lá estava um ser - não lhe vi o rosto - como um espectro sob meus olhos.
17 »Kan då en människa hava rätt mot Gud eller en man vara ren inför sin skapare?
17 Ouvi uma débil voz: Pode um homem ser justo na presença de Deus, pode um mortal ser puro diante de seu Criador?
18 Se, ej ens på sina tjänare kan han förlita sig, jämväl sina änglar måste han tillvita fel;
18 Ele não confia nem em seus próprios servos; até mesmo em seus anjos encontra defeitos,
19 huru mycket mer då dem som bo i hyddor av ler, dem som hava sin grundval i stoftet! De krossas sönder så lätt som mal;
19 quanto mais em seus hóspedes das casas de argila que têm o pó por fundamento! São esmagados como uma traça;
20 när morgon har bytts till afton, ligga de slagna; innan man aktar därpå, hava de förgåtts för alltid.
20 entre a noite e a manhã são aniquilados; sem que neles se preste atenção, morrem para sempre.
21 Ja, deras hyddas fäste ryckes bort för dem, oförtänkt måste de dö.»
21 Não foi arrancada a estaca da tenda deles? Morrem por não terem conhecido a sabedoria.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 4, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.