Jó 31
Swedish 1917 Version (SVD) vs NTLH
1 Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.
1 “Eu jurei que os meus olhos nunca haveriam de cobiçar uma virgem.
2 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?
2 Se eu tivesse quebrado o juramento, que recompensa Deus me daria, e como é que lá dos céus o Todo-Poderoso me abençoaria?
3 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.
3 Pois Deus manda a infelicidade e a desgraça para aqueles que só fazem o mal.
4 Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?
4 Deus sabe tudo o que eu faço; ele vê cada passo que dou.
5 Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?
5 “Juro que não tenho sido falso e que nunca procurei enganar os outros.
6 Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.
6 Que Deus me pese numa balança justa e ele ficará convencido de que sou inocente!
7 Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?
7 “Se por acaso me desviei do caminho certo, se o meu coração foi levado pela cobiça dos olhos, se pequei, ficando com qualquer coisa que pertence a outra pessoa,
8 Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.
8 então que outros comam o que eu semeei, ou que as minhas plantações sejam destruídas.
9 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?
9 Se o meu coração alguma vez foi seduzido pela mulher do meu vizinho, e se fiquei escondido, espiando a porta da casa dela,
10 Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.
10 então que a minha mulher se torne escrava de outro, e que outros durmam com ela.
11 Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,
11 Se eu tivesse cometido esse crime horrível, o tribunal deveria me condenar.
12 en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.
12 Esse pecado seria como um incêndio terrível, infernal, que destruiria tudo o que tenho.
13 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?
13 “Quando um empregado ou empregada reclamava contra mim, eu resolvia o assunto com justiça.
14 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?
14 Se eu não tivesse agido assim, que faria quando Deus me julgasse? Que responderia, quando ele pedisse conta dos meus atos?
15 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.
15 Pois o mesmo Deus que me criou, criou também os meus empregados; ele deu a vida tanto a mim como a eles.
16 Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?
16 “Nunca deixei de ajudar os pobres, nem permiti que as viúvas chorassem de desespero.
17 Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?
17 Nunca tomei sozinho as minhas refeições, mas sempre reparti a minha comida com os órfãos.
18 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.
18 Eu os tratava como se fosse pai deles e sempre protegi as viúvas.
19 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?
19 Quando via alguém morrendo de frio por falta de roupa ou notava algum pobre que não tinha com que se cobrir,
20 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?
20 eu lhe dava roupas quentes, feitas com a lã das minhas próprias ovelhas, e ele me agradecia do fundo do coração.
21 Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?
21 Se alguma vez fui violento com um órfão, sabendo que eu tinha o apoio dos juízes,
22 Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.
22 então que os meus braços sejam quebrados, que sejam arrancados dos meus ombros.
23 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.
23 Eu nunca faria nenhuma dessas coisas, pois tenho pavor do castigo de Deus e não poderia enfrentar a sua presença
24 Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?
24 “Jamais confiei no ouro; ele nunca foi a base da minha segurança.
25 Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?
25 Nunca me orgulhei de ter muitas riquezas, nem de ganhar muito dinheiro.
26 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,
26 Tenho visto o sol brilhar e a lua caminhar em toda a sua beleza,
27 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
27 porém nunca os adorei, nem em segredo, e não lhes atirei beijos com a mão.
28 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
28 Se tivesse cometido esse terrível pecado, eu teria sido infiel a Deus, que está lá em cima, e o tribunal deveria me condenar.
29 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
29 “Jamais me alegrei com o sofrimento dos meus inimigos, nem fiquei contente se lhes acontecia alguma desgraça.
30 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.
30 E nunca fiz uma oração pedindo a Deus que matasse algum deles.
31 Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?
31 “Os empregados que trabalham para mim sabem que os meus convidados comem à vontade, do bom e do melhor.
32 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.
32 Nunca deixei um estrangeiro dormir na rua; os viajantes sempre se hospedaram na minha casa.
33 Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,
33 Jamais procurei encobrir as minhas faltas, como fazem algumas pessoas, nem escondi no coração os meus pecados.
34 av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?
34 Nunca tive medo daquilo que os outros poderiam dizer; não fiquei dentro de casa, calado, com receio de que zombassem de mim.
35 Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!
35 “Como gostaria que alguém me ouvisse! Aqui eu termino e assino a minha defesa; que o Todo-Poderoso me responda! Que o meu Adversário escreva a acusação,
36 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.
36 e, com orgulho, eu a carregarei no ombro e a porei na cabeça como se fosse uma coroa!
37 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.
37 Darei conta a Deus de todos os meus atos e na presença dele ficarei de cabeça erguida.
38 Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?
38 “As minhas terras nunca choraram, nem gritaram ao céu contra mim.
39 Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?
39 Pois, se comi os seus frutos, sempre paguei os trabalhadores como devia e jamais deixei que morressem de fome.
40 Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.
40 Se não estou dizendo a verdade, então que nas minhas terras cresçam espinhos em vez de trigo e mato em vez de Aqui terminam as palavras de Jó.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 31, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.