Jó 31
Swedish 1917 Version (SVD) vs BKJ
1 Ett förbund slöt jag med mina ögon: aldrig skulle jag skåda efter någon jungfru.
1 Eu fiz um pacto com os meus olhos; por que então eu pensaria em uma donzela?
2 Vilken lott finge jag eljest av Gud i höjden, vilken arvedel av den Allsmäktige därovan?
2 Pois que porção teria eu do Deus lá de cima. E que herança do Todo-Poderoso lá do alto?
3 Ofärd kommer ju över de orättfärdiga, och olycka drabbar ogärningsmän.
3 Não é destruição para o ímpio, e uma estranha punição aos trabalhadores da iniquidade?
4 Ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?
4 Acaso ele não vê os meus caminhos, e conta todos os meus passos?
5 Har jag väl umgåtts med lögn, och har min fot varit snar till svek?
5 Se eu tenho andado na vaidade, ou se o meu pé tem se apressado para o engano;
6 Nej, må jag vägas på en riktig våg, så skall Gud förnimma min ostrafflighet.
6 que eu seja pesado em balança justa, para que Deus conheça a minha integridade.
7 Hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?
7 Se os meus passos se desviaram do caminho, e o meu coração tem andado após os meus olhos, e se qualquer mancha grudou em minhas mãos;
8 Då må en annan äta var jag har sått, och vad jag har planterat må ryckas upp med roten.
8 então, semeie eu e outro coma, e seja a minha descendência arrancada desde a raiz.
9 Har mitt hjärta låtit dåra sig av någon kvinna, så att jag har stått på lur vid min nästas dörr?
9 Se o meu coração tem sido enganado por uma mulher, ou se fiquei à espreita à porta do meu vizinho;
10 Då må min hustru mala mjöl åt en annan, och främmande män må då famntaga henne.
10 então, que minha esposa moa para outro e que outros se encurvem sobre ela;
11 Ja, sådant hade varit en skändlighet, en straffbar missgärning hade det varit,
11 porque isto é um crime hediondo, sim, é uma iniquidade a ser punida pelos juízes.
12 en eld som skulle förtära intill avgrunden och förhärja till roten all min gröda.
12 Porque é fogo que consome até a destruição, e desarraigaria todo o meu acréscimo.
13 Har jag kränkt min tjänares eller tjänarinnas rätt, när de hade någon tvist med mig?
13 Se desprezei a causa do meu servo ou da minha serva, quando eles contendiam comigo;
14 Vad skulle jag då göra, när Gud stode upp, och när han hölle räfst, vad kunde jag då svara honom?
14 o que então farei quando Deus se levantar? E quando ele me visitar, o que responderei a ele?
15 Han som skapade mig skapade ju och dem i moderlivet, han, densamme, har berett dem i modersskötet.
15 Aquele que me formou no ventre não o fez a ele, e não nos formou no útero?
16 Har jag vägrat de arma vad de begärde eller låtit änkans ögon försmäkta?
16 Se retive aos pobres o seu desejo, ou fiz falhar os olhos da viúva;
17 Har jag ätit mitt brödstycke allena, utan att den faderlöse och har fått äta därav?
17 ou se sozinho comi o meu bocado, e o órfão não comeu dele;
18 Nej, från min ungdom fostrades han hos mig såsom hos en fader, och från min moders liv var jag änkors ledare.
18 (porque desde a minha juventude cresceu comigo, como com seu pai, e eu a guiei desde o útero de minha mãe).
19 Har jag kunnat se en olycklig gå utan kläder, se en fattig ej äga något att skyla sig med?
19 Se vi alguém perecer por necessitar de roupa, ou qualquer pobre sem coberta;
20 Måste ej fastmer hans länd välsigna mig, och fick han ej värma sig i ull av mina lamm?
20 se os seus lombos não me abençoaram, se ele não se aquentava com a lã dos meus cordeiros;
21 Har jag lyft min hand mot den faderlöse, därför att jag såg mig hava medhåll i porten?
21 se eu levantei a minha mão contra o órfão, quando vi minha ajuda ao portão;
22 Då må min axel lossna från sitt fäste och min arm brytas av ifrån sin led.
22 então que meu braço caia do ombro da juntura, e que meu braço se quebre desde o osso.
23 Jag måste då frukta ofärd ifrån Gud och skulle stå maktlös inför hans majestät.
23 Porque a destruição de Deus era um terror para mim, e por causa de sua grandeza eu não pude suportar.
24 Har jag satt mitt hopp till guldet och kallat guldklimpen min förtröstan?
24 Se eu fiz do ouro minha esperança, ou disse ao ouro fino: tu és minha confiança;
25 Var det min glädje att min rikedom blev så stor, och att min hand förvärvade så mycket?
25 se me regozijei porque minha riqueza era grande, e porque minha mão havia conseguido muito;
26 Hände det, när jag såg solljuset, huru det sken, och månen, huru härligt den gick fram,
26 se eu contemplei o sol, quando resplandecia, ou a lua, caminhando em esplendor;
27 att mitt hjärta hemligen lät dåra sig, så att jag med handkyss gav dem min hyllning?
27 e o meu coração foi seduzido em secreto, ou a minha boca beijou a minha mão,
28 Nej, också det hade varit en straffbar missgärning; därmed hade jag ju förnekat Gud i höjden.
28 isto também seria uma iniquidade a ser punida pelo juiz; pois eu teria negado a Deus, que está acima.
29 Har jag glatt mig åt min fiendes ofärd och fröjdats, när olycka träffade honom?
29 Se me regozijei na destruição daquele que me odeia, ou me exultei quando o mal o encontrou,
30 Nej, jag tillstadde ej min mun att synda så, ej att med förbannelse begära hans liv.
30 também não fiz pecar a minha boca, desejando maldição à sua alma.
31 Och kan mitt husfolk icke bevittna att envar fick mätta sig av kött vid mitt bord?
31 Se os homens do meu tabernáculo não dissessem: Ah, se tivéssemos da sua carne! Não estaríamos satisfeitos.
32 Främlingen behövde ej stanna över natten på gatan, mina dörrar lät jag stå öppna utåt vägen.
32 O estrangeiro não se hospedava na rua; mas eu abria as minhas portas ao viajante.
33 Har jag på människovis skylt mina överträdelser och gömt min missgärning i min barm,
33 Se eu encobri as minhas transgressões como Adão, escondendo a minha iniquidade no meu peito;
34 av fruktan för den stora hopen och av rädsla för stamfränders förakt, så att jag teg och ej gick utom min dörr?
34 eu temi a grande multidão, ou o desprezo das famílias me aterrorizava, de forma que eu mantivesse o meu silêncio, e não saísse porta afora?
35 Ack att någon funnes, som ville höra mig! Jag har sagt mitt ord. Den Allsmäktige må nu svara mig; ack att jag finge min vederparts motskrift!
35 Ah! Se um me ouvisse! Eis que o meu desejo é que o Todo-Poderoso me respondesse, e que o meu adversário tivesse escrito um livro.
36 Sannerligen, jag skulle då bära den högt på min skuldra, såsom en krona skulle jag fästa den på mig.
36 Certamente, eu o tomaria sobre meu ombro, e o prenderia a mim como uma coroa.
37 Jag ville då göra honom räkenskap för alla mina steg, lik en furste skulle jag då träda inför honom.
37 Eu lhe declararia o número dos meus passos; como um príncipe me chegaria a ele.
38 Har min mark höjt rop över mig, och hava dess fåror gråtit med varandra?
38 Se a minha terra clamar contra mim, e se os seus sulcos da mesma forma reclamarem,
39 Har jag förtärt dess gröda obetald eller utpinat dess brukares liv?
39 se comi os seus frutos sem dinheiro, ou fiz com que seus donos perdessem a vida;
40 Då må törne växa upp för vete, och ogräs i stället för korn. Slut på Jobs tal.
40 que cardos cresçam ao invés de trigo, e joio por cevada. Acabaram-se as palavras de Jó.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Jó 31, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.