2 Samuel 22
Swedish 1917 Version (SVD) vs VC
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
1 Davi dirigiu ao Senhor as palavras do cântico que segue, no dia em que o Senhor o livrou da mão de todos os seus inimigos e da mão de Saul.
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
2 O Senhor é o meu rochedo, minha fortaleza e meu libertador,
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
3 meu Deus é a minha rocha onde encontro o meu refúgio, meu escudo e força de minha salvação, minha cidadela e meu refúgio. Meu salvador, que me salvais da violência.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
4 Invoco o Senhor digno de todo louvor, e fico livre dos meus inimigos.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
5 Circundavam-me os vagalhões da morte, torrentes devastadoras me atemorizavam,
6 dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
6 enlaçavam-se as cadeias da habitação dos mortos, a própria morte me prendia em suas redes.
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
7 Na minha angústia, invoquei ao Senhor, gritei para meu Deus: do seu templo ele ouviu a minha voz, e o meu clamor chegou aos seus ouvidos.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
8 A terra vacilou e tremeu, os fundamentos dos céus fremiram, abalaram-se, porque Deus se abrasou em cólera:
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
9 suas narinas exalavam fumaça, sua boca, fogo devorador, brasas incandescentes.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
10 Ele inclinou os céus e desceu, calcando aos pés escuras nuvens,
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
11 cavalgou sobre um querubim e voou, planando nas asas do vento.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
12 Envolveu-se nas trevas como numa tenda, nas águas tenebrosas, densas nuvens.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
13 Do esplendor de sua presença flamejaram centelhas de fogo,
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
14 dos céus trovejou o Senhor, o Altíssimo fez ressoar a sua. voz,
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
15 lançou setas e dispersou os inimigos, fulminou relâmpagos e os desbaratou.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
16 E apareceu descoberto o leito do mar, os fundamentos da terra, ante a voz ameaçadora do Senhor, ante o furacão de sua cólera.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
17 Do alto estendeu a sua mão e me pegou, e retirou-me das águas profundas,
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
18 livrou-me de inimigo poderoso, dos meus adversários, mais fortes do que eu.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
19 Investiram contra mim no dia do meu infortúnio, mas o Senhor foi o meu arrimo,
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
20 pôs-me a salvo e livrou-me, porque me ama.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
21 O Senhor me tratou segundo a minha inocência, retribuiu-me segundo a pureza de minhas mãos,
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
22 porque guardei os caminhos do Senhor e não pequei separando-me do meu Deus;
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
23 Tenho diante dos olhos todos os seus preceitos e não me desvio de suas leis.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
24 Ando irrepreensivelmente diante dele, guardando-me do meu pecado.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
25 O Senhor retribuiu-me segundo a minha justiça, segundo a minha pureza diante dos seus olhos.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
26 Com quem é bondoso vos mostrais bondoso, com homem íntegro vos mostrais íntegro,
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
27 puro, com quem é puro; prudente, com quem é astuto.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
28 Aos humildes salvais; os semblantes soberbos humilhais.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
29 Senhor, sois meu farol; é o Senhor quem dissipa as minhas trevas.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
30 Convosco afrontarei batalhões; com meu Deus escalarei muralhas.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
31 Os caminhos de Deus são perfeitos; a palavra do Senhor é pura. Ele é o escudo de todos os que nele se refugiam.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
32 Pois, quem é Deus senão o Senhor? Quem é o rochedo, senão o nosso Deus?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
33 É Deus quem me cinge de coragem e aplana o meu caminho.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
34 Torna os meus pés velozes como os das gazelas e me instala nas alturas.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
35 Adestra minhas mãos para o combate e meus braços para o tiro de arco.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
36 Vós me dais o escudo que me salva, e vossa bondade me engrandece.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
37 Alargais o caminho a meus passos para meus pés não resvalarem.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
38 Dou caça aos inimigos e os extermino. E não volto sem que os tenha aniquilado.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
39 De tal sorte os aniquilo e despedaço, que não mais se levantam: eles ficam caídos a meus pés.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
40 Vós me cingis de coragem para a luta e ante mim dobrais os meus adversários.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
41 Afugentais da minha presença os meus inimigos. E reduzo ao silêncio os que me aborrecem.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
42 Gritam por socorro, mas não há quem os salve, clamam ao Senhor, mas não responde...
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
43 Eu os trituro como ao pó da terra. E os esmago aos pés como ao barro das estradas.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
44 Vós me livrais das revoltas do meu povo e me guardais à frente das nações. Povos que eu desconhecia se tornaram meus servos.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
45 Gente estranha me serve abnegadamente e obedecem-me à primeira intimação.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
46 Gente estranha desfalece e sai tremendo de seus esconderijos.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
47 Viva o Senhor e bendito seja o meu rochedo! Exaltado seja Deus, rocha que me salva!
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
48 Deus, que me proporciona a vingança e avassala nações a meus pés.
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
49 Sois vós quem me libertais dos meus inimigos, e me exaltais acima dos meus adversários, e me salvais do homem violento.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
50 Por isso vos louvarei, ó Senhor, entre as nações e celebrarei o vosso nome.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
51 Ele prepara grandes vitórias a seu rei e faz misericórdia a seu ungido. A Davi e a sua descendência para sempre.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.