2 Samuel 22
Swedish 1917 Version (SVD) vs BKJ
1 Och David talade till HERREN denna sångs ord, när HERREN hade räddat honom från alla hans fienders hand och från Sauls hand.
1 E Davi falou ao SENHOR as palavras deste cântico, no dia que o SENHOR o livrou da mão de todos os seus inimigos, e da mão de Saul;
2 Han sade: HERRE, du mitt bergfäste, min borg och min räddare,
2 e ele disse: O SENHOR é a minha rocha, e a minha fortaleza, e o meu libertador;
3 Gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!
3 o Deus da minha rocha; nele confiarei; ele é o meu escudo, e o chifre da minha salvação, a minha torre alta, e o meu refúgio, o meu salvador; tu me salvas da violência.
4 HERREN, den högtlovade, åkallar jag, och från mina fiender bliver jag frälst.
4 Clamarei ao SENHOR, que é digno de ser louvado; assim serei salvo dos meus inimigos.
5 Ty dödens bränningar omvärvde mig, fördärvets strömmar förskräckte mig,
5 Quando as ondas da morte me envolveram, as enchentes dos ímpios me fizeram temeroso;
6 dödsrikets band omslöto mig, dödens snaror föllo över mig.
6 as aflições do inferno me cercaram; os laços da morte me impediram;
7 Men jag åkallade HERREN i min nöd, ja, jag gick med min åkallan till min Gud. Och han hörde från sin himmelska boning min röst, och mitt rop kom till hans öron.
7 na minha angústia clamei ao SENHOR, e clamei ao meu Deus; e ele, verdadeiramente, ouviu a minha voz desde o seu templo, e o meu clamor verdadeiramente adentrou aos seus ouvidos.
8 Då skalv jorden och bävade, himmelens grundvalar darrade; de skakades, ty hans vrede var upptänd.
8 Então, a terra se abalou e tremeu; os fundamentos do céu se moveram e se abalaram, porque ele estava irado.
9 Rök steg upp från hans näsa och förtärande eld från hans mun, eldsglöd ljungade från honom.
9 Ali subiu uma fumaça das suas narinas, e fogo da sua boca devorou; as brasas foram acesas por ela.
10 Och han sänkte himmelen och for ned och töcken var under hans fötter.
10 Ele curvou os céus também, e desceu; e a escuridão ficou debaixo dos seus pés.
11 Han for på keruben och flög, han sågs komma på vindens vingar
11 E ele cavalgou sobre um querubim, e, verdadeiramente, voou; e ele foi visto sobre as asas do vento.
12 Och han gjorde mörker till en hydda som omslöt honom: vattenhopar, tjocka moln.
12 E ele fez pavilhões de escuridão ao seu redor, águas escuras e nuvens espessas dos céus.
13 Ur glansen framför honom ljungade eldsglöd.
13 Pelo resplendor diante dele as brasas de fogo foram acesas.
14 HERREN dundrade från himmelen den Högste lät höra sin röst.
14 O SENHOR trovejou do céu, e o Altíssimo exprimiu a sua voz.
15 Han sköt pilar och förskingrade dem, ljungeld och förvirrade dem.
15 E ele enviou setas, e as espalhou; relâmpagos, e os desconcertou.
16 Havets bäddar kommo i dagen, jordens grundvalar blottades, för HERRENS näpst, för hans vredes stormvind.
16 E os canais do mar apareceram; as fundações do mundo foram descobertas, diante da repreensão do SENHOR, diante do sopro do fôlego das suas narinas.
17 Han räckte ut sin hand från höjden och fattade mig, han drog mig upp ur de stora vattnen.
17 Ele enviou do alto, ele me pegou; ele me retirou das muitas águas;
18 Han räddade mig från min starke fiende, från mina ovänner, ty de voro mig övermäktiga.
18 ele me livrou do meu inimigo forte, e daqueles que me odiavam; porque eles eram demasiadamente fortes para mim.
19 De överföllo mig på min olyckas dag, men HERREN blev mitt stöd.
19 Eles me impediram no dia da minha calamidade; mas o SENHOR foi o meu repouso.
20 Han förde mig ut på rymlig plats han räddade mig, ty han hade behag till mig.
20 Ele também me removeu para um lugar amplo; ele me livrou, porque ele se deleitou em mim.
21 HERREN lönar mig efter min rättfärdighet; efter mina händers renhet vedergäller han mig.
21 O SENHOR me galardoou segundo a minha justiça; segundo a pureza das minhas mãos ele me recompensou.
22 Ty jag höll mig på HERRENS vägar och avföll icke från min Gud i ogudaktighet;
22 Porquanto tenho guardado os caminhos do SENHOR, e não me afastei impiamente do meu Deus.
23 nej, alla hans rätter hade jag för ögonen, och från hans stadgar vek jag icke av.
23 Porque todos os seus juízos estavam diante de mim; e quanto aos seus estatutos, eu não me afastei deles.
24 Så var jag ostrafflig för honom och tog mig till vara för missgärning.
24 Eu também fui reto diante dele, e tenho me resguardado da minha iniquidade.
25 Därför vedergällde mig HERREN efter min rättfärdighet, efter min renhet inför hans ögon.
25 Por isso, o SENHOR tem me recompensado de acordo com a minha justiça; segundo a minha pureza diante da sua visão.
26 Mot den fromme bevisar du dig from, mot en ostrafflig hjälte bevisar du dig ostrafflig.
26 Com os misericordiosos tu te mostrarás misericordioso, e com o homem reto tu te mostrarás reto.
27 Mot den rene bevisar du dig ren, men mot den vrånge bevisar du dig avog.
27 Com o puro tu te mostrarás puro; e com os rebeldes tu te mostrarás repugnante.
28 och du frälsar ett betryckt folk, men dina ögon äro emot de stolta, till att ödmjuka dem.
28 E ao povo aflito tu salvarás; mas os teus olhos estão sobre os altivos, para que possas derrubá-los.
29 Ja, du, HERRE, är min lampa; ty HERREN gör mitt mörker ljust.
29 Porque tu és a minha lâmpada, ó SENHOR; e o SENHOR alumiará a minha escuridão.
30 Ja, med dig kan jag nedslå härskaror, med min Gud stormar jag murar.
30 Porque, por ti corri pelo meio de uma tropa; pelo meu Deus saltei por cima de uma muralha.
31 Guds väg är ostrafflig, HERRENS tal är luttrat. En sköld är han för alla som taga sin tillflykt till honom.
31 Quanto a Deus, o seu caminho é perfeito; a palavra do SENHOR é provada; ele é um broquel para todos que nele confiam.
32 Ty vem är Gud förutom HERREN, och vem är en klippa förutom vår Gud?
32 Porquanto, quem é Deus, salvo o SENHOR? E quem é uma rocha, salvo o nosso Deus?
33 Gud, du som var mitt starka värn och ledde den ostrafflige på hans väg,
33 Deus é a minha força e poder; e ele faz perfeito o meu caminho.
34 du som gjorde hans fötter såsom hindens och ställde mig på mina höjder,
34 Ele faz dos meus pés como os pés da corça; e me coloca sobre lugares altos.
35 du som lärde mina händer att strida och mina armar att spänna kopparbågen!
35 Ele ensina as minhas mãos para a guerra; de modo que um arco de aço é quebrado pelos meus braços.
36 Du gav mig din frälsnings sköld och din bönhörelse gjorde mig stor,
36 Tu também me deste o escudo da tua salvação; e a tua mansidão me fez grande.
37 du skaffade rum för mina steg, där jag gick, och mina fötter vacklade icke.
37 Tu aumentaste os meus passos debaixo de mim; de modo que os meus pés não escorregaram.
38 Jag förföljde mina fiender och förgjorde dem; jag vände icke tillbaka, förrän jag hade gjort ände på dem.
38 Persegui meus inimigos, e os destruí; e não voltei até que os consumi.
39 Ja, jag gjorde ände på dem och slog dem, så att de icke mer reste sig; de föllo under mina fötter.
39 E os consumi e os feri, de modo que não puderam se levantar; sim, eles caíram debaixo dos meus pés.
40 Du omgjordade mig med kraft till striden, du böjde mina motståndare under mig.
40 Porque tu me cingiste com força para a batalha; os que se levantaram contra mim tu subjugaste debaixo de mim.
41 Mina fiender drev du på flykten för mig, dem som hatade mig förgjorde jag.
41 Tu também me deste os pescoços dos meus inimigos, para que eu destruísse aqueles que me odeiam.
42 De sågo sig omkring, men det fanns ingen som frälste; efter HERREN, men han svarade dem icke.
42 Eles olharam, mas não houve ninguém para salvá-los; até mesmo para o SENHOR, mas ele não lhes respondeu.
43 Och jag stötte dem sönder till stoft på jorden, jag krossade och förtrampade dem såsom orenlighet på gatan.
43 Então, os esmaguei tão pequenos quanto o pó da terra; eu os pisoteei como a lama da rua, e os espalhei ao largo.
44 Du räddade mig ur mitt folks strider, du bevarade mig till ett huvud över hedningar; folkslag som jag ej kände blevo mina tjänare.
44 Tu também me livraste das contendas do meu povo, tu me guardaste para ser cabeça dos pagãos; um povo que eu não conhecia me servirá.
45 Främlingar visade mig underdånighet; vid blotta ryktet hörsammade de mig.
45 Estranhos se submeterão a mim; tão logo ouvirem, serão obedientes a mim.
46 Ja, främlingarnas mod vissnade bort; de omgjordade sig och övergåvo sina borgar.
46 Estranhos desvanecerão, e, por temor, sairão dos seus lugares fechados.
47 HERREN lever! Lovad vare min klippa, upphöjd vare Gud, min frälsnings klippa!
47 O SENHOR vive; e bendita seja a minha rocha; e exaltado seja o Deus da rocha da minha salvação.
48 Gud, som har givit mig hämnd och lagt folken under mig;
48 É Deus quem me vinga, e que traz as pessoas para debaixo de mim,
49 du som har fört mig ut från mina fiender och upphöjt mig över mina motståndare, räddat mig från våldets man!
49 e que me retira de entre meus inimigos; tu também me exaltaste acima daqueles que se levantaram contra mim; tu me livraste do homem violento.
50 Fördenskull vill jag tacka dig, HERRE, bland hedningarna, och lovsjunga ditt namn.
50 Por isso, darei graças a ti, ó SENHOR, no meio dos pagãos, e cantarei louvores ao teu nome.
51 Ty du giver din konung stor seger och gör nåd mot din smorde, mot David och hans säd till evig tid.
51 Ele é a torre de salvação para o seu rei; e mostra misericórdia para com o seu ungido, Davi, e para com a sua semente para todo o sempre.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar 2 Samuel 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.