Salmos 69
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NVI
NVI Nova Versão Internacional
1 En Psalm Davids, om roserna, till att föresjunga.
1 Salva-me, ó Deus!, pois as águas subiram até o meu pescoço.
2 Gud, hjelp mig, ty vatten går allt intill mina själ.
2 Nas profundezas lamacentas eu me afundo, não tenho onde firmar os pés. Entrei em águas profundas; as correntezas me arrastam.
3 Jag sjunker ned i djup dy, der ingen botten uti är; jag är kommen i djup vatten, och floden vill fördränka mig.
3 Cansei-me de pedir socorro; minha garganta se abrasa. Meus olhos fraquejam de tanto esperar pelo meu Deus.
4 Jag hafver ropat mig tröttan, min hals är hes, synen förgås mig; att jag så länge måste bida efter min Gud.
4 Os que sem razão me odeiam são mais do que os fios de cabelo da minha cabeça; muitos são os que me prejudicam sem motivo, muitos, os que procuram destruir-me. Sou forçado a devolver o que não roubei.
5 De som mig utan skuld hata, äro flere än jag håren på hufvudet hafver; de som mig med oskäl förfölja och förderfva, äro mägtige; jag måste betala det jag intet röfvat hade.
5 Tu bem sabes como fui insensato, ó Deus; a minha culpa não te é encoberta.
6 Gud, du vetst min galenskap, och mina skulder äro dig intet förskylda.
6 Não se decepcionem por minha causa aqueles que esperam em ti, ó Senhor, Senhor dos Exércitos! Não se frustrem por minha causa os que te buscam, ó Deus de Israel!
7 Låt dem icke på mig till skam komma, som dig förbida, Herre, Herre Zebaoth; låt dem icke till blygd komma, som dig söka, Israels Gud.
7 Pois por amor a ti suporto zombaria, e a vergonha cobre-me o rosto.
8 Ty för dina skuld lider jag försmädelse; mitt ansigte är fullt med blygd.
8 Sou um estrangeiro para os meus irmãos, um estranho até para os filhos da minha mãe;
9 Jag är minom brödrom främmande vorden, och okänd mins moders barnom.
9 pois o zelo pela tua casa me consome, e os insultos daqueles que te insultam caem sobre mim.
10 Ty dins hus nitälskan uppfräter mig, och deras försmädelser, som dig häda, falla uppå mig.
10 Até quando choro e jejuo, tenho que suportar zombaria;
11 Och jag gret, och fastade bitterliga; och man begabbade mig dertill.
11 quando ponho vestes de lamento, sou motivo de piada.
12 Jag drog en säck uppå; men de gjorde der lek af.
12 Os que se ajuntam na praça falam de mim, e sou a canção dos bêbados.
13 De som i porten sitta, tassla om mig, och i dryckenskap qväder man om mig.
13 Mas eu, Senhor, no tempo oportuno, elevo a ti minha oração; responde-me, por teu grande amor, ó Deus, com a tua salvação infalível!
14 Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.
14 Tira-me do atoleiro, não me deixes afundar; liberta-me dos que me odeiam e das águas profundas.
15 Upptag mig utu träcken, att jag icke nedersjunker; att jag må frälst varda ifrå mina hatare, och utu de djupa vatten;
15 Não permitas que as correntezas me arrastem, nem que as profundezas me engulam, nem que a cova feche sobre mim a sua boca!
16 Att vattufloden icke fördränker mig, och djupet icke uppsluker mig, och gapet på gropene icke igentäppes öfver mig.
16 Responde-me, Senhor, pela bondade do teu amor; por tua grande misericórdia, volta-te para mim.
17 Hör mig, Herre, ty din godhet är tröstelig. Vänd dig till mig efter dina stora barmhertighet;
17 Não escondas do teu servo a tua face; responde-me depressa, pois estou em perigo.
18 Och bortgöm icke ditt ansigte för dinom tjenare; ty mig är ångest. Hör mig snarliga.
18 Aproxima-te e resgata-me; livra-me por causa dos meus inimigos.
19 Nalka dig till mina själ, och förlossa henne; förlossa mig för mina fiendars skull.
19 Tu bem sabes como sofro zombaria, humilhação e vergonha; conheces todos os meus adversários.
20 Du vetst min försmädelse, skam och blygd; alle mine fiender äro för dig.
20 A zombaria partiu-me o coração; estou em desespero! Supliquei por socorro, nada recebi, por consoladores, e a ninguém encontrei.
21 Försmädelse bråkar mig hjertat sönder, och kränker mig; jag vänter, att någor ville varkunna sig, men der är ingen; och efter hugsvalare, men jag finner ingen.
21 Puseram fel na minha comida e para matar-me a sede deram-me vinagre.
22 Och de gåfvo mig galla äta, och ättiko dricka uti minom stora törst.
22 Que a mesa deles se lhes transforme em laço; torne-se retribuição e armadilha.
23 Deras bord varde för dem en snara, till vedergällning, och till ena fällo.
23 Escureçam-se os seus olhos para que não consigam ver; faze-lhes tremer o corpo sem parar.
24 Deras ögon varde mörk, så att de intet se; och deras länder låt städse ostadiga vara.
24 Despeja sobre eles a tua ira; que o teu furor ardente os alcance.
25 Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
25 Fique deserto o lugar deles; não haja ninguém que habite nas suas tendas.
26 Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
26 Pois perseguem aqueles que tu feres e comentam a dor daqueles a quem castigas.
27 Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
27 Acrescenta-lhes pecado sobre pecado; não os deixes alcançar a tua justiça.
28 Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
28 Sejam eles tirados do livro da vida e não sejam incluídos no rol dos justos.
29 Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
29 Grande é a minha aflição e a minha dor! Proteja-me, ó Deus, a tua salvação!
30 Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
30 Louvarei o nome de Deus com cânticos e proclamarei sua grandeza com ações de graças;
31 Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
31 isso agradará o Senhor mais do que bois, mais do que touros com seus chifres e cascos.
32 Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
32 Os necessitados o verão e se alegrarão; a vocês que buscam a Deus, vida ao seu coração!
33 De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
33 O Senhor ouve o pobre e não despreza o seu povo aprisionado.
34 Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
34 Louvem-no os céus e a terra, os mares e tudo o que neles se move,
35 Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
35 pois Deus salvará Sião e reconstruirá as cidades de Judá. Então o povo ali viverá e tomará posse da terra;
36 Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem. Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.
36 a descendência dos seus servos a herdará, e nela habitarão os que amam o seu nome.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 69, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.