Salmos 69
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ARIB
ARIB Almeida Revisada Imprensa Bíblica
1 En Psalm Davids, om roserna, till att föresjunga.
1 Salva-me, ó Deus, pois as águas me sobem até o pescoço.
2 Gud, hjelp mig, ty vatten går allt intill mina själ.
2 Atolei-me em profundo lamaçal, onde não se pode firmar o pé; entrei na profundeza das águas, onde a corrente me submerge.
3 Jag sjunker ned i djup dy, der ingen botten uti är; jag är kommen i djup vatten, och floden vill fördränka mig.
3 Estou cansado de clamar; secou-se-me a garganta; os meus olhos desfalecem de esperar por meu Deus.
4 Jag hafver ropat mig tröttan, min hals är hes, synen förgås mig; att jag så länge måste bida efter min Gud.
4 Aqueles que me odeiam sem causa são mais do que os cabelos da minha cabeça; poderosos são aqueles que procuram destruir-me, que me atacam com mentiras; por isso tenho de restituir o que não extorqui.
5 De som mig utan skuld hata, äro flere än jag håren på hufvudet hafver; de som mig med oskäl förfölja och förderfva, äro mägtige; jag måste betala det jag intet röfvat hade.
5 Tu, ó Deus, bem conheces a minha estultícia, e as minhas culpas não são ocultas.
6 Gud, du vetst min galenskap, och mina skulder äro dig intet förskylda.
6 Não sejam envergonhados por minha causa aqueles que esperam em ti, ó Senhor Deus dos exércitos; não sejam confundidos por minha causa aqueles que te buscam, ó Deus de Israel.
7 Låt dem icke på mig till skam komma, som dig förbida, Herre, Herre Zebaoth; låt dem icke till blygd komma, som dig söka, Israels Gud.
7 Porque por amor de ti tenho suportado afrontas; a confusão me cobriu o rosto.
8 Ty för dina skuld lider jag försmädelse; mitt ansigte är fullt med blygd.
8 Tornei-me como um estranho para os meus irmãos, e um desconhecido para os filhos de minha mãe.
9 Jag är minom brödrom främmande vorden, och okänd mins moders barnom.
9 Pois o zelo da tua casa me devorou, e as afrontas dos que te afrontam caíram sobre mim.
10 Ty dins hus nitälskan uppfräter mig, och deras försmädelser, som dig häda, falla uppå mig.
10 Quando chorei e castiguei com jejum a minha alma, isto se me tornou em afrontas.
11 Och jag gret, och fastade bitterliga; och man begabbade mig dertill.
11 Quando me vesti de cilício, fiz-me para eles um provérbio.
12 Jag drog en säck uppå; men de gjorde der lek af.
12 Aqueles que se sentem à porta falam de mim; e sou objeto das cantigas dos bêbedos.
13 De som i porten sitta, tassla om mig, och i dryckenskap qväder man om mig.
13 Eu, porém, faço a minha oração a ti, ó Senhor, em tempo aceitável; ouve-me, ó Deus, segundo a grandeza da tua benignidade, segundo a fidelidade da tua salvação.
14 Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.
14 Tira-me do lamaçal, e não me deixes afundar; seja eu salvo dos meus inimigos, e das profundezas das águas.
15 Upptag mig utu träcken, att jag icke nedersjunker; att jag må frälst varda ifrå mina hatare, och utu de djupa vatten;
15 Não me submerja a corrente das águas e não me trague o abismo, nem cerre a cova a sua boca sobre mim.
16 Att vattufloden icke fördränker mig, och djupet icke uppsluker mig, och gapet på gropene icke igentäppes öfver mig.
16 Ouve-me, Senhor, pois grande é a tua benignidade; volta-te para mim segundo a tua muitíssima compaixão.
17 Hör mig, Herre, ty din godhet är tröstelig. Vänd dig till mig efter dina stora barmhertighet;
17 Não escondas o teu rosto do teu servo; ouve-me depressa, pois estou angustiado.
18 Och bortgöm icke ditt ansigte för dinom tjenare; ty mig är ångest. Hör mig snarliga.
18 Aproxima-te da minha alma, e redime-a; resgata-me por causa dos meus inimigos.
19 Nalka dig till mina själ, och förlossa henne; förlossa mig för mina fiendars skull.
19 Tu conheces o meu opróbrio, a minha vergonha, e a minha ignomínia; diante de ti estão todos os meus adversários.
20 Du vetst min försmädelse, skam och blygd; alle mine fiender äro för dig.
20 Afrontas quebrantaram-me o coração, e estou debilitado. Esperei por alguém que tivesse compaixão, mas não houve nenhum; e por consoladores, mas não os achei.
21 Försmädelse bråkar mig hjertat sönder, och kränker mig; jag vänter, att någor ville varkunna sig, men der är ingen; och efter hugsvalare, men jag finner ingen.
21 Deram-me fel por mantimento, e na minha sede me deram a beber vinagre.
22 Och de gåfvo mig galla äta, och ättiko dricka uti minom stora törst.
22 Torne-se a sua mesa diante deles em laço, e sejam-lhes as suas ofertas pacíficas uma armadilha.
23 Deras bord varde för dem en snara, till vedergällning, och till ena fällo.
23 Obscureçam-se-lhes os olhos, para que não vejam, e faze com que os seus lombos tremam constantemente.
24 Deras ögon varde mörk, så att de intet se; och deras länder låt städse ostadiga vara.
24 Derrama sobre eles a tua indignação, e apanhe-os o ardor da tua ira.
25 Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
25 Fique desolada a sua habitação, e não haja quem habite nas suas tendas.
26 Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
26 Pois perseguem a quem afligiste, e aumentam a dor daqueles a quem feriste.
27 Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
27 Acrescenta iniqüidade à iniqüidade deles, e não encontrem eles absolvição na tua justiça.
28 Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
28 Sejam riscados do livro da vida, e não sejam inscritos com os justos.
29 Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
29 Eu, porém, estou aflito e triste; a tua salvação, ó Deus, me ponha num alto retiro.
30 Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
30 Louvarei o nome de Deus com um cântico, e engrandecê-lo-ei com ação de graças.
31 Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
31 Isto será mais agradável ao Senhor do que um boi, ou um novilho que tem pontas e unhas.
32 Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
32 Vejam isto os mansos, e se alegrem; vós que buscais a Deus reviva o vosso coração.
33 De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
33 Porque o Senhor ouve os necessitados, e não despreza os seus, embora sejam prisioneiros.
34 Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
34 Louvem-no os céus e a terra, os mares e tudo quanto neles se move.
35 Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
35 Porque Deus salvará a Sião, e edificará as cidades de Judá, e ali habitarão os seus servos e a possuirão.
36 Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem. Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.
36 E herdá-la-á a descendência de seus servos, e os que amam o seu nome habitarão nela.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 69, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.