Salmos 69
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ACF
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 En Psalm Davids, om roserna, till att föresjunga.
1 Livra-me, ó Deus, pois as águas entraram até à minha alma.
2 Gud, hjelp mig, ty vatten går allt intill mina själ.
2 Atolei-me em profundo lamaçal, onde se não pode estar em pé; entrei na profundeza das águas, onde a corrente me leva.
3 Jag sjunker ned i djup dy, der ingen botten uti är; jag är kommen i djup vatten, och floden vill fördränka mig.
3 Estou cansado de clamar; a minha garganta se secou; os meus olhos desfalecem esperando o meu Deus.
4 Jag hafver ropat mig tröttan, min hals är hes, synen förgås mig; att jag så länge måste bida efter min Gud.
4 Aqueles que me odeiam sem causa são mais do que os cabelos da minha cabeça; aqueles que procuram destruir-me, sendo injustamente meus inimigos, são poderosos; então restituí o que não furtei.
5 De som mig utan skuld hata, äro flere än jag håren på hufvudet hafver; de som mig med oskäl förfölja och förderfva, äro mägtige; jag måste betala det jag intet röfvat hade.
5 Tu, ó Deus, bem conheces a minha estultice; e os meus pecados não te são encobertos.
6 Gud, du vetst min galenskap, och mina skulder äro dig intet förskylda.
6 Não sejam envergonhados por minha causa aqueles que esperam em ti, ó Senhor, DEUS dos Exércitos; não sejam confundidos por minha causa aqueles que te buscam, ó Deus de Israel.
7 Låt dem icke på mig till skam komma, som dig förbida, Herre, Herre Zebaoth; låt dem icke till blygd komma, som dig söka, Israels Gud.
7 Porque por amor de ti tenho suportado afrontas; a confusão cobriu o meu rosto.
8 Ty för dina skuld lider jag försmädelse; mitt ansigte är fullt med blygd.
8 Tenho-me tornado um estranho para com meus irmãos, e um desconhecido para com os filhos de minha mãe.
9 Jag är minom brödrom främmande vorden, och okänd mins moders barnom.
9 Pois o zelo da tua casa me devorou, e as afrontas dos que te afrontam caíram sobre mim.
10 Ty dins hus nitälskan uppfräter mig, och deras försmädelser, som dig häda, falla uppå mig.
10 Quando chorei, e castiguei com jejum a minha alma, isto se me tornou em afrontas.
11 Och jag gret, och fastade bitterliga; och man begabbade mig dertill.
11 Pus por vestido um saco, e me fiz um provérbio para eles.
12 Jag drog en säck uppå; men de gjorde der lek af.
12 Aqueles que se assentam à porta falam contra mim; e fui o cântico dos bebedores de bebida forte.
13 De som i porten sitta, tassla om mig, och i dryckenskap qväder man om mig.
13 Eu, porém, faço a minha oração a ti, Senhor, num tempo aceitável; ó Deus, ouve-me segundo a grandeza da tua misericórdia, segundo a verdade da tua salvação.
14 Men jag beder, Herre, till dig, i behagelig tid; Gud, efter dina stora godhet, hör mig med dine trofasta hjelp.
14 Tira-me do lamaçal, e não me deixes atolar; seja eu livre dos que me odeiam, e das profundezas das águas.
15 Upptag mig utu träcken, att jag icke nedersjunker; att jag må frälst varda ifrå mina hatare, och utu de djupa vatten;
15 Não me leve a corrente das águas, e não me absorva ao profundo, nem o poço cerre a sua boca sobre mim.
16 Att vattufloden icke fördränker mig, och djupet icke uppsluker mig, och gapet på gropene icke igentäppes öfver mig.
16 Ouve-me, Senhor, pois boa é a tua misericórdia. Olha para mim segundo a tua muitíssima piedade.
17 Hör mig, Herre, ty din godhet är tröstelig. Vänd dig till mig efter dina stora barmhertighet;
17 E não escondas o teu rosto do teu servo, porque estou angustiado; ouve-me depressa.
18 Och bortgöm icke ditt ansigte för dinom tjenare; ty mig är ångest. Hör mig snarliga.
18 Aproxima-te da minha alma, e resgata-a; livra-me por causa dos meus inimigos.
19 Nalka dig till mina själ, och förlossa henne; förlossa mig för mina fiendars skull.
19 Bem tens conhecido a minha afronta, e a minha vergonha, e a minha confusão; diante de ti estão todos os meus adversários.
20 Du vetst min försmädelse, skam och blygd; alle mine fiender äro för dig.
20 Afrontas me quebrantaram o coração, e estou fraquíssimo; esperei por alguém que tivesse compaixão, mas não houve nenhum; e por consoladores, mas não os achei.
21 Försmädelse bråkar mig hjertat sönder, och kränker mig; jag vänter, att någor ville varkunna sig, men der är ingen; och efter hugsvalare, men jag finner ingen.
21 Deram-me fel por mantimento, e na minha sede me deram a beber vinagre.
22 Och de gåfvo mig galla äta, och ättiko dricka uti minom stora törst.
22 Torne-se-lhes a sua mesa diante deles em laço, e a prosperidade em armadilha.
23 Deras bord varde för dem en snara, till vedergällning, och till ena fällo.
23 Escureçam-se-lhes os seus olhos, para que não vejam, e faze com que os seus lombos tremam constantemente.
24 Deras ögon varde mörk, så att de intet se; och deras länder låt städse ostadiga vara.
24 Derrama sobre eles a tua indignação, e prenda-os o ardor da tua ira.
25 Utgjut dina ogunst uppå dem, och din grymma vrede gripe dem.
25 Fique desolado o seu palácio; e não haja quem habite nas suas tendas.
26 Deras boning varde öde, och ingen vare som uti deras hyddom bor.
26 Pois perseguem àquele a quem feriste, e conversam sobre a dor daqueles a quem chagaste.
27 Ty de förfölja den du slagit hafver, och berömma att du slår dina illa.
27 Acrescenta iniqüidade à iniqüidade deles, e não entrem na tua justiça.
28 Låt dem falla uti den ena synden efter den andra, att de icke komma till dina rättfärdighet.
28 Sejam riscados do livro dos vivos, e não sejam inscritos com os justos.
29 Utskrapa dem utu de lefvandes bok; att de med de rättfärdiga icke uppskrefne varda.
29 Eu, porém, sou pobre e estou triste; ponha-me a tua salvação, ó Deus, num alto retiro.
30 Men jag är elände, och hafver ondt; Gud, din hjelp beskydde mig.
30 Louvarei o nome de Deus com um cântico, e engrandecê-lo-ei com ação de graças.
31 Jag vill lofva Guds Namn med en viso, och vill högeliga ära honom med tacksägelse.
31 Isto será mais agradável ao Senhor do que boi, ou bezerro que tem chifres e unhas.
32 Det skall bättre täckas Herranom, än en stut, den horn och klöfvar hafver.
32 Os mansos verão isto, e se agradarão; o vosso coração viverá, pois que buscais a Deus.
33 De elände se det, och glädja sig; och de som Gud söka, dem skall hjertat lefva.
33 Porque o Senhor ouve os necessitados, e não despreza os seus cativos.
34 Ty Herren hörer de fattiga, och föraktar icke sina fångna.
34 Louvem-no os céus e a terra, os mares e tudo quanto neles se move.
35 Honom lofve himmelen, jorden och hafvet, och allt det deruti röres.
35 Porque Deus salvará a Sião, e edificará as cidades de Judá; para que habitem ali e a possuam.
36 Ty Gud skall hjelpa Zion, och bygga Juda städer; att man der bo skall, och besitta dem. Och hans tjenares säd skall ärfva dem; och de som hans Namn älska, skola blifva derinne.
36 E herdá-la-á a semente de seus servos, e os que amam o seu nome habitarão nela.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 69, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.