Salmos 55
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs VC
VC Versão Católica
1 En undervisning Davids, till att föresjunga på strängaspel.
1 Ao mestre de canto. Com instrumentos de corda. Hino de Davi. Prestai ouvidos, ó Deus, à minha oração, não vos furteis à minha súplica;
2 Gud, hör mina bön, och fördölj dig icke för mitt bedjande.
2 Escutai-me e atendei-me. Na minha angústia agito-me num vaivém, perturbo-me
3 Akta uppå mig, och hör mig, huru jämmerliga jag klagar och gråter;
3 à voz do inimigo, sob os gritos do pecador. Eles lançam o mal contra mim, e me perseguem com furor.
4 Att fienden så ropar, och den ogudaktige tränger; ty de vilja komma mig på skada, och äro mig svårliga vrede.
4 Palpita-me no peito o coração, invade-me um pavor de morte.
5 Mitt hjerta ängslas i mitt lif, och dödsens fruktan är fallen uppå mig.
5 Apoderam-se de mim o terror e o medo, e o pavor me assalta.
6 Fruktan och bäfvande är mig uppåkommet, och grufvelse hafver öfverfallit mig.
6 Digo-me, então: tivesse eu asas como a pomba, voaria para um lugar de repouso;
7 Jag sade: O! hade jag vingar såsom dufvor, att jag måtte flyga, och någorstäds blifva;
7 ir-me-ia bem longe morar no deserto.
8 Si, så ville jag draga mig långt bort, och blifva i öknene. Sela.
8 Apressar-me-ia em buscar um abrigo contra o vendaval e a tempestade.
9 Jag ville skynda mig, att jag måtte undkomma för storm och oväder.
9 Destruí-os, Senhor, confundi-lhes as línguas, porque só vejo violência e discórdia na cidade.
10 Gör, Herre, deras tungor oens, och låt dem förgås; ty jag ser orätt och trätor i stadenom.
10 Dia e noite percorrem suas muralhas, no seu interior só há injustiça e opressão.
11 Sådant går dag och natt allt omkring, innan hans murar; möda och arbete är derinne.
11 Grassa a astúcia no seu meio, a iniqüidade e a fraude não deixam suas praças.
12 Orätten regerar derinne; lögn och bedrägeri vänder intet igen uppå hans gator.
12 Se o ultraje viesse de um inimigo, eu o teria suportado; se a agressão partisse de quem me odeia, dele me esconderia.
13 Om min fiende skämde mig, ville jag det lida; och om min hatare trugade mig, ville jag gömma mig bort för honom.
13 Mas eras tu, meu companheiro, meu íntimo amigo,
14 Men du äst min stallbroder, min skaffare, och min kände vän.
14 com quem me entretinha em doces colóquios; com quem, por entre a multidão, íamos à casa de Deus.
15 Vi, som vänliga omginges inbördes med hvarannan, vi vandrade i Guds hus tillhopa.
15 Que a morte os colha de improviso, que eles desçam vivos à mansão dos mortos. Porque entre eles, em suas moradas, só há perversidade.
16 Döden öfverfalle dem, och fare sig lefvande uti helvetet; ty all skalkhet är uti deras hop.
16 Eu, porém, bradarei a Deus, e o Senhor me livrará.
17 Men jag vill ropa till Gud, och Herren skall hjelpa mig.
17 Pela tarde, de manhã e ao meio-dia lamentarei e gemerei; e ele ouvirá minha voz.
18 Om afton, morgon och middag vill jag klaga och gråta; så skall han höra mina röst.
18 Dar-me-á a paz, livrando minha alma dos que me acossam, pois numerosos são meus inimigos.
19 Han förlöser mina själ ifrå dem som vilja till verka med mig, och skaffar henne ro; ty de äro många emot mig.
19 O Senhor me ouvirá e os humilhará, ele que reina eternamente, porque não se emendem nem temem a Deus.
20 Gud skall hörat, och späka dem, den alltid blifver. Sela. Ty de vända sig icke, och frukta Gud intet;
20 Cada um deles levanta a mão contra seus amigos. Todos violam suas alianças.
21 Ty de lägga sina händer uppå hans fridsamma, och ohelga hans förbund.
21 De semblante mais brando do que o creme, trazem, contudo, no coração a hostilidade; suas palavras são mais untuosas do que o óleo, porém, na verdade, espadas afiadas.
22 Deras mun är halare än smör, och hafva dock örlig i sinnet; deras ord äro lenare än olja, och äro dock bar svärd.
22 Depõe no Senhor os teus cuidados, porque ele será teu sustentáculo; não permitirá jamais que vacile o justo.
23 Kasta dina omsorg uppå Herran, han skall försörja dig; och skall icke låta den rättfärdiga i oro blifva till evig tid. Men Gud, du skall nederstörta dem uti den djupa kulona; de blodgiruge och falske skola icke komma till sin halfva ålder; men jag hoppas uppå dig.
23 E vós, ó meu Deus, vós os precipitareis no fundo do abismo da morte. Os homens sanguinários e ardilosos não alcançarão a metade de seus dias! Quanto a mim, é em vós, Senhor, que ponho minha esperança.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 55, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.