Salmos 22
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ARA
ARA Almeida Revista e Atualizada 1993
1 En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder.
1 Deus meu, Deus meu, por que me desamparaste? Por que se acham longe de minha salvação as palavras de meu bramido?
2 Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.
2 Deus meu, clamo de dia, e não me respondes; também de noite, porém não tenho sossego.
3 Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.
3 Contudo, tu és santo, entronizado entre os louvores de Israel.
4 Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.
4 Nossos pais confiaram em ti; confiaram, e os livraste.
5 Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.
5 A ti clamaram e se livraram; confiaram em ti e não foram confundidos.
6 Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.
6 Mas eu sou verme e não homem; opróbrio dos homens e desprezado do povo.
7 Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.
7 Todos os que me veem zombam de mim; afrouxam os lábios e meneiam a cabeça:
8 Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:
8 Confiou no Senhor ! Livre-o ele; salve-o, pois nele tem prazer.
9 Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.
9 Contudo, tu és quem me fez nascer; e me preservaste, estando eu ainda ao seio de minha mãe.
10 Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.
10 A ti me entreguei desde o meu nascimento; desde o ventre de minha mãe, tu és meu Deus.
11 På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.
11 Não te distancies de mim, porque a tribulação está próxima, e não há quem me acuda.
12 Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
12 Muitos touros me cercam, fortes touros de Basã me rodeiam.
13 Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.
13 Contra mim abrem a boca, como faz o leão que despedaça e ruge.
14 De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.
14 Derramei-me como água, e todos os meus ossos se desconjuntaram; meu coração fez-se como cera, derreteu-se dentro de mim.
15 Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.
15 Secou-se o meu vigor, como um caco de barro, e a língua se me apega ao céu da boca; assim, me deitas no pó da morte.
16 Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.
16 Cães me cercam; uma súcia de malfeitores me rodeia; traspassaram-me as mãos e os pés.
17 Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.
17 Posso contar todos os meus ossos; eles me estão olhando e encarando em mim.
18 Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.
18 Repartem entre si as minhas vestes e sobre a minha túnica deitam sortes.
19 De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.
19 Tu, porém, Senhor , não te afastes de mim; força minha, apressa-te em socorrer-me.
20 Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
20 Livra a minha alma da espada, e, das presas do cão, a minha vida.
21 Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.
21 Salva-me das fauces do leão e dos chifres dos búfalos; sim, tu me respondes.
22 Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
22 A meus irmãos declararei o teu nome; cantar-te-ei louvores no meio da congregação;
23 Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.
23 vós que temeis o Senhor , louvai-o; glorificai-o, vós todos, descendência de Jacó; reverenciai-o, vós todos, posteridade de Israel.
24 Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.
24 Pois não desprezou, nem abominou a dor do aflito, nem ocultou dele o rosto, mas o ouviu, quando lhe gritou por socorro.
25 Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.
25 De ti vem o meu louvor na grande congregação; cumprirei os meus votos na presença dos que o temem.
26 Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.
26 Os sofredores hão de comer e fartar-se; louvarão o Viva para sempre o vosso coração.
27 De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.
27 Lembrar-se-ão do Senhor e a ele se converterão os confins da terra; perante ele se prostrarão todas as famílias das nações.
28 Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.
28 Pois do Senhor é o reino, é ele quem governa as nações.
29 Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.
29 Todos os opulentos da terra hão de comer e adorar, e todos os que descem ao pó se prostrarão perante ele, até aquele que não pode preservar a própria vida.
30 Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.
30 A posteridade o servirá; falar-se-á do Senhor à geração vindoura.
31 Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn. De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.
31 Hão de vir anunciar a justiça dele; ao povo que há de nascer, contarão que foi ele quem o fez.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.