Salmos 22
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs ACF
ACF Almeida Corrigida Fiel
1 En Psalm Davids, till att föresjunga, om hindena som bittida jagad varder.
1 Deus meu, Deus meu, por que me desamparaste? Por que te alongas do meu auxílio e das palavras do meu bramido?
2 Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig? Jag ryter; men min hjelp är fjerran.
2 Deus meu, eu clamo de dia, e tu não me ouves; de noite, e não tenho sossego.
3 Min Gud, om dagen ropar jag, så svarar du intet; och om nattena tiger jag ock intet.
3 Porém tu és santo, tu que habitas entre os louvores de Israel.
4 Men du äst helig, du som bor ibland Israels lof.
4 Em ti confiaram nossos pais; confiaram, e tu os livraste.
5 Våre fäder hoppades uppå dig; och då de hoppades, halp du dem ut.
5 A ti clamaram e escaparam; em ti confiaram, e não foram confundidos.
6 Till dig ropade de, och vordo hulpne; de hoppades på dig, och vordo icke till skam.
6 Mas eu sou verme, e não homem, opróbrio dos homens e desprezado do povo.
7 Men jag är en matk, och icke menniska; menniskors gabberi, och folks föraktelse.
7 Todos os que me vêem zombam de mim, estendem os lábios e meneiam a cabeça, dizendo:
8 Alle de som mig se, bespotta mig, gapa upp med munnen, och rista hufvudet:
8 Confiou no Senhor, que o livre; livre-o, pois nele tem prazer.
9 Han klage det Herranom; han hjelpe honom ut, och undsätte honom, om han hafver lust till honom.
9 Mas tu és o que me tiraste do ventre; fizeste-me confiar, estando aos seios de minha mãe.
10 Ty du hafver dragit mig utu mitt moderlif; och vast min tröst, då jag än vid mine moders bröst låg.
10 Sobre ti fui lançado desde a madre; tu és o meu Deus desde o ventre de minha mãe.
11 På dig är jag kastad utaf moderlifvet; du äst min Gud, allt ifrå mine moders lif.
11 Não te alongues de mim, pois a angústia está perto, e não há quem ajude.
12 Var icke långt ifrå mig; ty ångest är hardt när; ty här är ingen hjelpare.
12 Muitos touros me cercaram; fortes touros de Basã me rodearam.
13 Store stutar hafva belagt mig; fete oxar hafva omhvärft mig.
13 Abriram contra mim suas bocas, como um leão que despedaça e que ruge.
14 De uppgapa med sin mun emot mig, såsom ett glupande och rytande lejon.
14 Como água me derramei, e todos os meus ossos se desconjuntaram; o meu coração é como cera, derreteu-se no meio das minhas entranhas.
15 Jag är utgjuten såsom vatten; all min ben hafva skiljts åt; mitt hjerta i mitt lif är såsom ett smält vax.
15 A minha força se secou como um caco, e a língua se me pega ao paladar; e me puseste no pó da morte.
16 Mina krafter äro borttorkade, såsom ett stycke af en potto; och min tunga lådar vid min gom, och du lägger mig uti dödsens stoft.
16 Pois me rodearam cães; o ajuntamento de malfeitores me cercou, traspassaram-me as mãos e os pés.
17 Ty hundar hafva kringhvärft mig, och de ondas rote hafver ställt sig omkring mig; mina händer och fötter hafva de genomborrat.
17 Poderia contar todos os meus ossos; eles vêem e me contemplam.
18 Jag måtte tälja all min ben; men de skåda och se sin lust på mig.
18 Repartem entre si as minhas vestes, e lançam sortes sobre a minha roupa.
19 De byta min kläder emellan sig, och kasta lott om min klädnad.
19 Mas tu, Senhor, não te alongues de mim. Força minha, apressa-te em socorrer-me.
20 Men du, Herre, var icke fjerran; min starkhet, skynda dig till att hjelpa mig.
20 Livra a minha alma da espada, e a minha predileta da força do cão.
21 Fria mina själ ifrå svärdet, mina ensamma ifrå hundarna.
21 Salva-me da boca do leão; sim, ouviste-me, das pontas dos bois selvagens.
22 Hjelp mig utu lejonens mun, och fria mig ifrån enhörningarna.
22 Então declararei o teu nome aos meus irmãos; louvar-te-ei no meio da congregação.
23 Jag vill predika ditt Namn minom brödrom; jag vill prisa dig i församlingene.
23 Vós, que temeis ao Senhor, louvai-o; todos vós, semente de Jacó, glorificai-o; e temei-o todos vós, semente de Israel.
24 Lofver Herran, I som frukten honom; honom äre all Jacobs säd, och honom vörde all Israels säd.
24 Porque não desprezou nem abominou a aflição do aflito, nem escondeu dele o seu rosto; antes, quando ele clamou, o ouviu.
25 Ty han hafver icke föraktat eller försmått dens fattiga eländhet; och icke förskylt sitt ansigte för honom; och då han ropade till honom, hörde han det.
25 O meu louvor será de ti na grande congregação; pagarei os meus votos perante os que o temem.
26 Dig vill jag prisa, uti den stora församlingene; jag vill betala mitt löfte inför dem som frukta honom.
26 Os mansos comerão e se fartarão; louvarão ao Senhor os que o buscam; o vosso coração viverá eternamente.
27 De elände skola äta, att de mätte varda; och de som efter Herran fråga, skola prisa honom; edart hjerta skall lefva evinnerliga.
27 Todos os limites da terra se lembrarão, e se converterão ao Senhor; e todas as famílias das nações adorarão perante a tua face.
28 Tänke derpå alla verldenes ändar, och omvände sig till Herran; och alla Hedningars slägter tillbedje för honom.
28 Porque o reino é do Senhor, e ele domina entre as nações.
29 Herren hafver ett rike, och han råder ibland Hedningarna.
29 Todos os que na terra são gordos comerão e adorarão, e todos os que descem ao pó se prostrarão perante ele; e nenhum poderá reter viva a sua alma.
30 Alle fete på jordene skola äta, och tillbedja; för honom skola knäböja alle de som i stoft ligga, och de der med bekymmer lefva.
30 Uma semente o servirá; será declarada ao Senhor a cada geração.
31 Han skall få ena säd, den honom tjenar; om Herran skall man förkunna intill barnabarn. De skola, komma och predika hans rättfärdighet de folke, som födas skall, att han det gör.
31 Chegarão e anunciarão a sua justiça ao povo que nascer, porquanto ele o fez.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Salmos 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.