Mateus 22
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs NTLH
NTLH Nova Tradução na Linguagem de Hoje 2000
1 Och svarade Jesus, och talade dem åter till genom liknelser, sägandes:
1 De novo Jesus usou parábolas para falar ao povo. Ele disse:
2 Himmelriket är likt enom Konung, som gjorde bröllop åt sin son;
2 — O
3 Och sände ut sina tjenare, att de skulle kalla dem, som budne voro till bröllopet; och de ville icke komma.
3 Depois mandou os empregados chamarem os convidados, mas eles não quiseram vir.
4 Åter sände han ut andra tjenare, sägandes: Säger dem som budne äro: Si, jag hafver tillredt min måltid; mine oxar och min gödeboskap äro slagtad, och all ting äro redo; kommer till bröllop.
4 Então mandou outros empregados com o seguinte recado: “Digam aos convidados que tudo está preparado para a festa. Já matei os bezerros e os bois gordos, e tudo está pronto. Que venham à festa!”
5 Men de försummade det; och gingo bort, den ene till sin afvelsgård, den andre till sin köpenskap.
5 — Mas os convidados não se importaram com o convite e foram tratar dos seus negócios: um foi para a sua fazenda, e outro, para o seu armazém.
6 Och somlige togo fatt på hans tjenare, hädde och dråpo dem.
6 Outros agarraram os empregados, bateram neles e os mataram.
7 När Konungen det hörde, vardt han vred, och sände ut sina härar, och förgjorde de dråpare, och brände upp deras stad.
7 O rei ficou com tanta raiva, que mandou matar aqueles assassinos e queimar a cidade deles.
8 Då sade han till sina tjenare: Bröllopet är tillredt; men de, som voro budne, voro icke värdige.
8 Depois chamou os seus empregados e disse: “A minha festa de casamento está pronta, mas os convidados não a mereciam.
9 Derföre går ut på vägarna, och alle de I finnen, kaller till bröllopet.
9 Agora vão pelas ruas e convidem todas as pessoas que vocês encontrarem.”
10 Och tjenarena gingo ut på vägarna, och församlade alla, så många de funno, både onda och goda; och borden vordo all fullsatt.
10 — Então os empregados saíram pelas ruas e reuniram todos os que puderam encontrar, tanto bons como maus. E o salão de festas ficou cheio de gente.
11 Då gick Konungen in, att han skulle bese gästerna, och såg der en man, som var icke klädd i bröllopskläder;
11 Quando o rei entrou para ver os convidados, notou um homem que não estava usando roupas de festa
12 Och sade till honom: Min vän, huru kom du härin, och hafver icke bröllopskläder? Och han tigde.
12 e perguntou: “Amigo, como é que você entrou aqui sem roupas de festa?”
13 Då sade Konungen till tjenarena; Binder honom händer och fötter, och kaster honom i det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
13 Então o rei disse aos empregados: “Amarrem os pés e as mãos deste homem e o joguem fora, na escuridão. Ali ele vai chorar e ranger os dentes de desespero.”
14 Ty månge äro kallade, och få utkorade.
14 E Jesus terminou, dizendo:
15 Då gingo de Phariseer bort, och lade råd, huru de måtte beslå honom med orden;
15 Os fariseus saíram e fizeram um plano para conseguir alguma prova contra Jesus.
16 Och sände sina lärjungar till honom, med de Herodianer, och sade: Mästar, vi vete att du äst sannfärdig, och lärer Guds väg rätt, och du rädes för ingen; ty du ser icke efter menniskors person.
16 Então mandaram que alguns dos seus seguidores e alguns membros do partido de Herodes fossem dizer a Jesus: — Mestre, sabemos que o senhor é honesto, ensina a verdade sobre a maneira de viver que Deus exige e não se importa com a opinião dos outros, nem julga pela aparência.
17 Så säg oss: Huru synes dig? Är det rätt, att man gifver Kejsarenom skatt, eller ej?
17 Então o que o senhor acha: é ou não é contra a nossa Lei pagar impostos ao Imperador romano?
18 När Jesus märkte deras skalkhet, sade han: Hvi fresten I mig, I skrymtare?
18 Mas Jesus percebeu a malícia deles e respondeu:
19 Låter mig se myntet på skattpenningen. Och de fingo honom penningen.
19 Tragam a moeda com que se paga o imposto! Trouxeram a moeda,
20 Och han sade till dem: Hvars beläte och öfverskrift är detta?
20 e ele perguntou:
21 De sade till honom: Kejsarens. Då sade han till dem: Så gifver Kejsarenom det Kejsarenom tillhörer, och Gudi det Gudi tillhörer.
21 Eles responderam: — São do Imperador. Então Jesus disse:
22 När de det hörde, förundrade de sig; och öfvergåfvo honom, gångande ifrå honom.
22 Eles ficaram admirados quando ouviram isso. Então deixaram Jesus e foram embora.
23 På den dagen gingo till honom de Sadduceer, som säga att ingen uppståndelse är; och frågade honom,
23 Naquele mesmo dia chegaram perto de Jesus alguns saduceus , afirmando que ninguém ressuscita.
24 Sägande: Mästar, Mose sade: Om någor blifver död barnlös, då skall hans broder taga hans hustru till ägta, och uppväcka sinom broder säd.
24 Eles disseram a Jesus: — Mestre, Moisés ensinou assim: “Se um homem morrer e deixar a esposa sem filhos, o irmão dele deve casar com a viúva, para terem filhos, que serão considerados filhos do irmão que morreu.”
25 När oss voro sju bröder; den förste tog sig hustru, och blef död; och efter han hade ingen säd, lefde han sina hustru sinom broder.
25 Acontece que havia entre nós sete irmãos. O mais velho casou e morreu sem deixar filhos. Assim, ele deixou a viúva para o segundo irmão.
26 Sammalunda ock den andre, och den tredje, allt intill den sjunde.
26 A mesma coisa aconteceu com este, e também com o terceiro, e, finalmente, com todos os sete.
27 Sist af allom blef ock qvinnan död.
27 Depois de todos eles, a mulher também morreu.
28 När nu uppståndelsen sker, hvilkens hustru af de sju blifver hon? Ty de hafva alle haft henne.
28 Portanto, no dia da ressurreição, de qual dos sete a mulher vai ser esposa? Pois todos eles casaram com ela!
29 Då svarade Jesus, och sade till dem: I faren ville, och veten icke Skriftena, ej heller Guds kraft.
29 Jesus respondeu:
30 Ty i uppståndelsen hvarken tager man sig hustru, eller qvinna gifs manne; utan de äro lika som Guds Änglar i himmelen.
30 Pois, quando os mortos ressuscitarem, serão como os anjos do céu, e ninguém casará.
31 Men om de dödas uppståndelse hafven I icke läsit, hvad eder sagdt är af Gudi, som sade:
31 E, quanto à ressurreição dos mortos, será que vocês nunca leram o que Deus disse? Ele afirmou:
32 Jag är Abrahams Gud, och Isaacs Gud, och Jacobs Gud? Gud är icke de dödas Gud, utan deras som lefvande äro.
32 “Eu sou o Deus de Abraão, o Deus de Isaque e o Deus de Jacó.” E Deus não é Deus dos mortos e sim dos vivos.
33 Och när folket sådant hörde, förundrade de sig öfver hans lärdom.
33 Quando a multidão ouviu isso, ficou admirada com o ensinamento dele.
34 När de Phariseer hörde, att han hade stoppat de Sadduceer munnen till, församlade de sig.
34 Os fariseus se reuniram quando souberam que Jesus tinha feito os saduceus calarem a boca.
35 Och en af dem, som var en Skriftlärd, frestade honom, sägandes:
35 E um deles, que era mestre da Lei , querendo conseguir alguma prova contra Jesus, perguntou:
36 Mästar, hvilket är det yppersta budet i lagen?
36 — Mestre, qual é o mais importante de todos os mandamentos da Lei ?
37 Då sade Jesus till honom: Du skall älska Herran din Gud, af allt ditt hjerta, och af allo dine själ, och af all din håg.
37 Jesus respondeu:
38 Detta är det yppersta och största budet.
38 Este é o maior mandamento e o mais importante.
39 Det andra är desso likt: Du skall älska din nästa som dig sjelf.
39 E o segundo mais importante é parecido com o primeiro: “Ame os outros como você ama a você mesmo.”
40 På dessa tu buden hänger all lagen och Propheterna.
40 Toda a Lei de Moisés e os ensinamentos dos
41 När nu de Phariseer voro tillhopa, frågade dem Jesus;
41 Quando os fariseus estavam reunidos, Jesus perguntou a eles:
42 Och sade: Hvad synes eder om Christo? Hvars son är han? Sade de till honom: Davids.
42 — O que vocês pensam sobre o — De Davi! — responderam eles.
43 Då sade han till dem: Hvi kallar då David honom i Andanom Herra? sägandes:
43 Jesus tornou a perguntar:
44 Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar dig till en fotapall.
44 “O Senhor Deus disse ao meu Senhor:
45 Efter nu David kallar honom Herra, huru är han då hans son?
45 Portanto, se Davi chama o Messias de Senhor, como é que o Messias pode ser descendente de Davi?
46 Och ingen kunde svara honom ett ord; och ifrå den dagen dristade sig ej heller någor att fråga honom något mer.
46 Ninguém podia responder mais nada, e daquele dia em diante não tiveram coragem de lhe fazer mais perguntas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.