Mateus 22
SweKarlXII1873: Svenska Karl XII:s Bibel (1873) (SM_SWEKARLXII1873) vs BKJ
BKJ BKJ
1 Och svarade Jesus, och talade dem åter till genom liknelser, sägandes:
1 E respondendo Jesus, novamente lhes falou em parábolas, dizendo:
2 Himmelriket är likt enom Konung, som gjorde bröllop åt sin son;
2 O reino do céu é semelhante a um certo rei, que fez as bodas de seu filho,
3 Och sände ut sina tjenare, att de skulle kalla dem, som budne voro till bröllopet; och de ville icke komma.
3 e enviou os seus servos a chamar os convidados para as bodas, e estes não quiseram vir.
4 Åter sände han ut andra tjenare, sägandes: Säger dem som budne äro: Si, jag hafver tillredt min måltid; mine oxar och min gödeboskap äro slagtad, och all ting äro redo; kommer till bröllop.
4 Mais uma vez, ele enviou outros servos, dizendo: Dizei aos convidados: Eis que tenho o meu jantar preparado, os meus bois e meus cevados estão mortos, e todas as coisas estão prontas; vinde às bodas.
5 Men de försummade det; och gingo bort, den ene till sin afvelsgård, den andre till sin köpenskap.
5 Mas eles, fazendo pouco caso, seguiram os seus caminhos, um para sua fazenda, outro para o seu negócio.
6 Och somlige togo fatt på hans tjenare, hädde och dråpo dem.
6 E os outros, tomaram os seus servos, os maltrataram e mataram.
7 När Konungen det hörde, vardt han vred, och sände ut sina härar, och förgjorde de dråpare, och brände upp deras stad.
7 Mas, ouvindo disso o rei, irou-se, e enviando os seus exércitos, destruiu aqueles assassinos, e incendiou a sua cidade.
8 Då sade han till sina tjenare: Bröllopet är tillredt; men de, som voro budne, voro icke värdige.
8 Então ele diz aos servos: As bodas estão preparadas, mas os que foram convidados não eram dignos.
9 Derföre går ut på vägarna, och alle de I finnen, kaller till bröllopet.
9 Ide, pois, às estradas, e convidai para as bodas todos quantos encontrardes.
10 Och tjenarena gingo ut på vägarna, och församlade alla, så många de funno, både onda och goda; och borden vordo all fullsatt.
10 E os servos, saindo pelas estradas, ajuntaram todos quantos encontraram, tanto maus como bons; e o casamento ficou cheio de convidados.
11 Då gick Konungen in, att han skulle bese gästerna, och såg der en man, som var icke klädd i bröllopskläder;
11 E o rei, entrando para ver os convidados, viu ali um homem que não estava com veste de casamento.
12 Och sade till honom: Min vän, huru kom du härin, och hafver icke bröllopskläder? Och han tigde.
12 E ele disse-lhe: Amigo, como entraste aqui, não tendo veste de casamento? E ele emudeceu.
13 Då sade Konungen till tjenarena; Binder honom händer och fötter, och kaster honom i det yttersta mörkret; der skall vara gråt och tandagnisslan.
13 Então disse o rei aos servos: Amarrai os seus pés e mãos, levai-o embora, e lançai-o nas trevas exteriores; ali haverá pranto e ranger de dentes.
14 Ty månge äro kallade, och få utkorade.
14 Porque muitos são chamados, mas poucos são escolhidos.
15 Då gingo de Phariseer bort, och lade råd, huru de måtte beslå honom med orden;
15 Indo, então, os fariseus, consultaram entre si como o apanhariam em alguma palavra.
16 Och sände sina lärjungar till honom, med de Herodianer, och sade: Mästar, vi vete att du äst sannfärdig, och lärer Guds väg rätt, och du rädes för ingen; ty du ser icke efter menniskors person.
16 E enviaram-lhe os seus discípulos, com os herodianos, dizendo: Mestre, nós sabemos que tu és verdadeiro, e ensinas o caminho de Deus em verdade, e sem te preocupar com nenhum homem, pois não reparas na aparência dos homens.
17 Så säg oss: Huru synes dig? Är det rätt, att man gifver Kejsarenom skatt, eller ej?
17 Dize-nos, portanto, o que tu pensas? É lícito dar tributo a César, ou não?
18 När Jesus märkte deras skalkhet, sade han: Hvi fresten I mig, I skrymtare?
18 Mas Jesus, percebendo a sua maldade, disse: Por que me tentais, hipócritas?
19 Låter mig se myntet på skattpenningen. Och de fingo honom penningen.
19 Mostrai-me a moeda do tributo. E eles lhe trouxeram um denário.
20 Och han sade till dem: Hvars beläte och öfverskrift är detta?
20 E ele disse-lhes: De quem é esta imagem e inscrição?
21 De sade till honom: Kejsarens. Då sade han till dem: Så gifver Kejsarenom det Kejsarenom tillhörer, och Gudi det Gudi tillhörer.
21 Disseram-lhe: De César. Então ele lhes disse: Dai, portanto, a César as coisas que são de César, e a Deus as coisas que são de Deus.
22 När de det hörde, förundrade de sig; och öfvergåfvo honom, gångande ifrå honom.
22 Quando eles ouviram essas palavras, maravilharam-se, e, deixando-o, foram pelo seu caminho.
23 På den dagen gingo till honom de Sadduceer, som säga att ingen uppståndelse är; och frågade honom,
23 No mesmo dia vieram até ele os saduceus, que dizem não haver ressurreição, e o interrogaram,
24 Sägande: Mästar, Mose sade: Om någor blifver död barnlös, då skall hans broder taga hans hustru till ägta, och uppväcka sinom broder säd.
24 dizendo: Mestre, Moisés disse: Se um homem morrer, não tendo filhos, seu irmão casará com a esposa dele, e suscitará descendência a seu irmão.
25 När oss voro sju bröder; den förste tog sig hustru, och blef död; och efter han hade ingen säd, lefde han sina hustru sinom broder.
25 Ora, houve entre nós sete irmãos; e o primeiro, casou-se com uma mulher, e faleceu, e não tendo descendente, deixou a sua esposa para o seu irmão.
26 Sammalunda ock den andre, och den tredje, allt intill den sjunde.
26 Da mesma forma o segundo, e o terceiro, até o sétimo.
27 Sist af allom blef ock qvinnan död.
27 E por último de todos, morreu também a mulher.
28 När nu uppståndelsen sker, hvilkens hustru af de sju blifver hon? Ty de hafva alle haft henne.
28 Portanto, na ressurreição, de qual dos sete será a mulher, pois todos a tiveram?
29 Då svarade Jesus, och sade till dem: I faren ville, och veten icke Skriftena, ej heller Guds kraft.
29 Jesus, respondendo, disse-lhes: Vós errais, não conhecendo as escrituras, nem o poder de Deus.
30 Ty i uppståndelsen hvarken tager man sig hustru, eller qvinna gifs manne; utan de äro lika som Guds Änglar i himmelen.
30 Porque na ressurreição não casam, nem são dados em casamento, mas são como os anjos de Deus no céu.
31 Men om de dödas uppståndelse hafven I icke läsit, hvad eder sagdt är af Gudi, som sade:
31 E, quanto à ressurreição dos mortos, não lestes o que vos foi dito por Deus, dizendo:
32 Jag är Abrahams Gud, och Isaacs Gud, och Jacobs Gud? Gud är icke de dödas Gud, utan deras som lefvande äro.
32 Eu sou o Deus de Abraão, e o Deus de Isaque, e o Deus de Jacó? Deus não é Deus dos mortos, mas dos vivos.
33 Och när folket sådant hörde, förundrade de sig öfver hans lärdom.
33 E as multidões, ouvindo isto, maravilhavam-se com a sua doutrina.
34 När de Phariseer hörde, att han hade stoppat de Sadduceer munnen till, församlade de sig.
34 Mas os fariseus, quando ouviram que ele fizera emudecer os saduceus, eles se reuniram.
35 Och en af dem, som var en Skriftlärd, frestade honom, sägandes:
35 Então um deles, que era mestre da lei, perguntou-lhe, provando-o, dizendo:
36 Mästar, hvilket är det yppersta budet i lagen?
36 Mestre, qual é o grande mandamento na lei?
37 Då sade Jesus till honom: Du skall älska Herran din Gud, af allt ditt hjerta, och af allo dine själ, och af all din håg.
37 Respondeu-lhe Jesus: Tu amarás o Senhor teu Deus de todo o teu coração, e de toda a tua alma, e de toda a tua mente.
38 Detta är det yppersta och största budet.
38 Este é o primeiro e grande mandamento.
39 Det andra är desso likt: Du skall älska din nästa som dig sjelf.
39 E o segundo é semelhante a este: Tu amarás o teu próximo como a ti mesmo.
40 På dessa tu buden hänger all lagen och Propheterna.
40 Desses dois mandamentos dependem toda a lei e os profetas.
41 När nu de Phariseer voro tillhopa, frågade dem Jesus;
41 Enquanto os fariseus estavam reunidos, Jesus os indagou,
42 Och sade: Hvad synes eder om Christo? Hvars son är han? Sade de till honom: Davids.
42 dizendo: O que pensais vós do Cristo? De quem ele é filho? Eles disseram-lhe: O filho de Davi.
43 Då sade han till dem: Hvi kallar då David honom i Andanom Herra? sägandes:
43 Disse-lhes ele: Como então Davi, em espírito, lhe chama Senhor, dizendo:
44 Herren sade till min Herra: Sätt dig på mina högra hand, tilldess jag lägger dina fiendar dig till en fotapall.
44 Disse o SENHOR ao meu Senhor: Assenta-te à minha direita, até eu fazer os teus inimigos por escabelo?
45 Efter nu David kallar honom Herra, huru är han då hans son?
45 Então se Davi lhe chama Senhor, como é ele seu filho?
46 Och ingen kunde svara honom ett ord; och ifrå den dagen dristade sig ej heller någor att fråga honom något mer.
46 E nenhum homem era capaz de responder-lhe uma palavra; e daquele dia em diante nenhum homem ousou fazer-lhe mais perguntas.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Mateus 22, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.