Lucas 24
swessb (SWESSB) vs VC
1 Men den första dagen i veckan, i djup gryning, kom de till graven bärande kryddor som de berett.
1 No primeiro dia da semana, muito cedo, dirigiram-se ao sepulcro com os aromas que haviam preparado.
2 Men de fann stenen bortrullad från graven,
2 Acharam a pedra removida longe da abertura do sepulcro.
3 och när de gick in fann de inte Herren Jesu kropp.
3 Entraram, mas não encontraram o corpo do Senhor Jesus.
4 Och det hände sig, under det att de var villrådiga om detta, och se: två män stod framför dem i blixtrande skrud.
4 Não sabiam elas o que pensar, quando apareceram em frente delas dois personagens com vestes resplandecentes.
5 Och när de blev förskräckta och böjde ansiktena mot jorden, sade de till dem: ”Varför söker ni den levande hos de döda?
5 Como estivessem amedrontadas e voltassem o rosto para o chão, disseram-lhes eles: Por que buscais entre os mortos aquele que está vivo?
6 Han är inte här. Nej, han är uppväckt! Kom ihåg hur han talade till er när han ännu var i Galileen,
6 Não está aqui, mas ressuscitou. Lembrai-vos de como ele vos disse, quando ainda estava na Galiléia:
7 och sade om Människosonen att han måste bli utlämnad i syndiga människors händer och korsfäst, och den tredje dagen uppstå.”
7 O Filho do Homem deve ser entregue nas mãos dos pecadores e crucificado, mas ressuscitará ao terceiro dia.
8 Och de kom ihåg hans ord.
8 Então elas se lembraram das palavras de Jesus.
9 Och de återvände från graven och berättade allt detta för de elva och för alla de övriga.
9 Voltando do sepulcro, contaram tudo isso aos Onze e a todos os demais.
10 Och de var Maria Magdalena och Johanna och Maria Jakobs mor och de övriga kvinnorna med dem. De sade detta till apostlarna,
10 Eram elas Maria Madalena, Joana e Maria, mãe de Tiago; as outras suas amigas relataram aos apóstolos a mesma coisa.
11 och det syntes inför dem som nonsens med dessa ord och de trodde inte på dem.
11 Mas essas notícias pareciam-lhes como um delírio, e não lhes deram crédito.
12 Men Petrus stod upp och sprang till graven. Och när han blickar in, ser han bara linnebindlarna. Och han gick iväg till sig, undrande över det som hänt.
12 Contudo, Pedro correu ao sepulcro; inclinando-se para olhar, viu só os panos de linho na terra. Depois, retirou-se para a sua casa, admirado do que acontecera.
13 Och se: två av dem var samma dag vandrande till en by som är sextio stadier från Jerusalem vars namn är Emmaus.
13 Nesse mesmo dia, dois discípulos caminhavam para uma aldeia chamada Emaús, distante de Jerusalém sessenta estádios.
14 Och de pratade med varandra om allt detta som hade hänt.
14 Iam falando um com o outro de tudo o que se tinha passado.
15 Och det hände sig, under det att de pratade och diskuterade, att även Jesus själv närmade sig och vandrade med dem.
15 Enquanto iam conversando e discorrendo entre si, o mesmo Jesus aproximou-se deles e caminhava com eles.
16 Men deras ögon hölls kvar så att de inte kände igen honom.
16 Mas os olhos estavam-lhes como que vendados e não o reconheceram.
17 Och han sade till dem: ”Vad är dessa för ord som ni utbyter med varandra medan ni vandrar?”
17 Perguntou-lhes, então: De que estais falando pelo caminho, e por que estais tristes?
18 Och en vid namn Kleopas svarade och sade till honom: ”Är du ensam som utböling i Jerusalem och vet inte det som har hänt i henne under dessa dagar?”
18 Um deles, chamado Cléofas, respondeu-lhe: És tu acaso o único forasteiro em Jerusalém que não sabe o que nela aconteceu estes dias?
19 Och han sade till dem: ”Vad?” Och de sade till honom: ”Det om Jesus nasarén. Han kom som en profetman, mäktig i gärning och ord inför Gud och hela folket,
19 Perguntou-lhes ele: Que foi? Disseram: A respeito de Jesus de Nazaré... Era um profeta poderoso em obras e palavras, diante de Deus e de todo o povo.
20 och hur de utlämnade honom, våra överstepräster och ledare, till en dödsdom och korsfäste honom.
20 Os nossos sumos sacerdotes e os nossos magistrados o entregaram para ser condenado à morte e o crucificaram.
21 Och vi hoppades att han är den som kommer att återlösa Israel. Men dessutom med allt detta går nu den tredje dagen sedan detta hände.
21 Nós esperávamos que fosse ele quem havia de restaurar Israel e agora, além de tudo isto, é hoje o terceiro dia que essas coisas sucederam.
22 Men dessutom har några kvinnor från oss förbryllat oss, då de kom i gryningen till graven
22 É verdade que algumas mulheres dentre nós nos alarmaram. Elas foram ao sepulcro, antes do nascer do sol;
23 och fann inte hans kropp, men kom och sade sig ha sett en vision med änglar som säger att han lever.
23 e não tendo achado o seu corpo, voltaram, dizendo que tiveram uma visão de anjos, os quais asseguravam que está vivo.
24 Och då gick några av dem som var med oss bort till graven och fann det så liksom kvinnorna också sagt. Men honom såg de inte.”
24 Alguns dos nossos foram ao sepulcro e acharam assim como as mulheres tinham dito, mas a ele mesmo não viram.
25 Och han sade till dem: ”O ni oförnuftiga och långsamma i hjärtat till att tro på allt som profeterna har talat!
25 Jesus lhes disse: Ó gente sem inteligência! Como sois tardos de coração para crerdes em tudo o que anunciaram os profetas!
26 Var det inte detta Kristus måste lida och gå in i sin härlighet?”
26 Porventura não era necessário que Cristo sofresse essas coisas e assim entrasse na sua glória?
27 Och han började från Mose och från alla profeterna och uttolkade för dem i alla Skrifterna det som var om honom.
27 E começando por Moisés, percorrendo todos os profetas, explicava-lhes o que dele se achava dito em todas as Escrituras.
28 Och de närmade sig byn dit de vandrade, och han gjorde som om han skulle vandra mer fjärran.
28 Aproximaram-se da aldeia para onde iam e ele fez como se quisesse passar adiante.
29 Och de tvingade honom och sade: ”Bli kvar hos oss. För det är mot afton och dagen har redan vikit.” Och han gick in för att bli kvar med dem.
29 Mas eles forçaram-no a parar: Fica conosco, já é tarde e já declina o dia. Entrou então com eles.
30 Och det hände sig, under det att han lutade sig till bords med dem, att han tog brödet och välsignade, och bröt och gav åt dem.
30 Aconteceu que, estando sentado conjuntamente à mesa, ele tomou o pão, abençoou-o, partiu-o e serviu-lho.
31 Och deras ögon öppnades upp och de kände igen honom – och han blev omärkbar för dem.
31 Então se lhes abriram os olhos e o reconheceram... mas ele desapareceu.
32 Och de sade till varandra: ”Var inte vårt hjärta brinnande [inom] oss när han talade till oss på vägen, när han öppnade upp för oss Skrifterna?”
32 Diziam então um para o outro: Não se nos abrasava o coração, quando ele nos falava pelo caminho e nos explicava as Escrituras?
33 Och de stod upp i samma stund och återvände till Jerusalem och fann de elva hopade och de som var med dem,
33 Levantaram-se na mesma hora e voltaram a Jerusalém. Aí acharam reunidos os Onze e os que com eles estavam.
34 som sade att: ”Verkligen, Herren har blivit uppväckt och visat sig för Simon!”
34 Todos diziam: O Senhor ressuscitou verdadeiramente e apareceu a Simão.
35 Och själva utlade de det som hänt på vägen och hur han blivit känd för dem vid brödsbrytelsen.
35 Eles, por sua parte, contaram o que lhes havia acontecido no caminho e como o tinham reconhecido ao partir o pão.
36 Och medan de talade om detta, stod han själv mitt ibland dem och säger till dem: ”Frid åt er!”
36 Enquanto ainda falavam dessas coisas, Jesus apresentou-se no meio deles e disse-lhes: A paz esteja convosco!
37 Men de blev uppskrämda och förskräckta och tyckte sig skåda en ande.
37 Perturbados e espantados, pensaram estar vendo um espírito.
38 Och han sade till dem: ”Varför är ni oroade? Och varför kommer det upp funderingar i ert hjärta?
38 Mas ele lhes disse: Por que estais perturbados, e por que essas dúvidas nos vossos corações?
39 Se mina händer och mina fötter, att jag är densamme. Känn på mig och se. För en ande har inte kött och ben, så som ni skådar mig att jag har.”
39 Vede minhas mãos e meus pés, sou eu mesmo; apalpai e vede: um espírito não tem carne nem ossos, como vedes que tenho.
40 Och när han sagt detta visade han dem händerna och fötterna.
40 E, dizendo isso, mostrou-lhes as mãos e os pés.
41 Och när de fortfarande inte trodde av glädjen och var förundrade, sade han till dem: ”Har ni något ätbart här?”
41 Mas, vacilando eles ainda e estando transportados de alegria, perguntou: Tendes aqui alguma coisa para comer?
42 Och de gav honom en del av en stekt fisk,
42 Então ofereceram-lhe um pedaço de peixe assado.
43 och han tog inför dem och åt.
43 Ele tomou e comeu à vista deles.
44 Och han sade till dem: ”Dessa är mina ord som jag talade till er medan jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas somär skrivet i Mose lag och profeterna och psalmerna om mig.”
44 Depois lhes disse: Isto é o que vos dizia quando ainda estava convosco: era necessário que se cumprisse tudo o que de mim está escrito na Lei de Moisés, nos profetas e nos Salmos.
45 Sedan öppnade han upp deras sinne till att förstå Skrifterna.
45 Abriu-lhes então o espírito, para que compreendessem as Escrituras, dizendo:
46 Och han sade till dem att: ”Så är skrivet: att Kristus ska lida och uppstå från de döda den tredje dagen,
46 Assim é que está escrito, e assim era necessário que Cristo padecesse, mas que ressurgisse dos mortos ao terceiro dia.
47 och det ska förkunnas vid hans namn sinnesändring till syndernas förlåtelse för alla folkslagen, börjande i Jerusalem.
47 E que em seu nome se pregasse a penitência e a remissão dos pecados a todas as nações, começando por Jerusalém.
48 Ni är vittnen om detta.
48 Vós sois as testemunhas de tudo isso.
49 Och [se:] jag sänder min Fars löfte över er. Men ni ska sitta i staden tills ni blivit iklädda från höjden med kraft.”
49 Eu vos mandarei o Prometido de meu Pai; entretanto, permanecei na cidade, até que sejais revestidos da força do alto.
50 Och han förde ut dem [utanför] ända till Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem.
50 Depois os levou para Betânia e, levantando as mãos, os abençoou.
51 Och det hände sig, under det att han välsignade dem, att han gick ifrån dem och fördes upp till himlen.
51 Enquanto os abençoava, separou-se deles e foi arrebatado ao céu.
52 Och de tillbad honom och återvände till Jerusalem i stor glädje,
52 Depois de o terem adorado, voltaram para Jerusalém com grande júbilo.
53 och de var ständigt i templet och välsignade Gud.
53 E permaneciam no templo, louvando e bendizendo a Deus.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.