Lucas 24
swessb (SWESSB) vs AAI
1 Men den första dagen i veckan, i djup gryning, kom de till graven bärande kryddor som de berett.
1 Sunday maraumanika baibin raiy hibogaigiwas hi’inu’in hibow hin rah yan hitit.
2 Men de fann stenen bortrullad från graven,
2 Naatu hin rah yan hitit ana veya kabay gagamin Jesu ana hub awan hiya’afut inu’in hifururuw tit hub awan asir inu’in hi’itin.
3 och när de gick in fann de inte Herren Jesu kropp.
3 Basit wanawanan hirun hin, baise Regah Jesu biyan men hitita’urimih.
4 Och det hände sig, under det att de var villrådiga om detta, och se: två män stod framför dem i blixtrande skrud.
4 Nati’imaim hai kasiy ra’at hibat hibinubunibun naniyan meyemeye orot rou’ab hai bonamanamarin auman sisibihimaim himatar hibat.
5 Och när de blev förskräckta och böjde ansiktena mot jorden, sade de till dem: ”Varför söker ni den levande hos de döda?
5 Baibin hai bir ra’at nahimaim yumatah au babe me yan hire, baise orot rou’ab hi’uwih hio, “Kwa aisim orot yawasin isan sabuw murubin hai efanamaim kwanunuwih?
6 Han är inte här. Nej, han är uppväckt! Kom ihåg hur han talade till er när han ännu var i Galileen,
6 Iti’imaim boro men kwana’itin, i morobone misir maiye! Galilee imaim bairi kwama’am ana veya tur abisa eo i kwanotanot.
7 och sade om Människosonen att han måste bli utlämnad i syndiga människors händer och korsfäst, och den tredje dagen uppstå.”
7 ‘Orot Natun i boro hinab sabuw kakafih umahimaim hinayai, hina’onaf, naatu veya tounu ufunamaim morobone nayawas maiye.’”
8 Och de kom ihåg hans ord.
8 Imaibo baibin ana tur eo nuhih taseb hinot.
9 Och de återvände från graven och berättade allt detta för de elva och för alla de övriga.
9 Naatu rahane himatabir maiye hina bar hitit. Sawar abisa’awat hi’i’itah ana bai’ufununayah nah 11 naatu bai’ufununayah afa nati baremaim hima’am auman hai tur hi’owen.
10 Och de var Maria Magdalena och Johanna och Maria Jakobs mor och de övriga kvinnorna med dem. De sade detta till apostlarna,
10 Baibin iyabowat sawar hi’itah hina Jesu ana tur abarayah hai tur hio’owen wabih i Mary Magdalin, Joanna naatu Mary, James hinah naatu baibin afa auman.
11 och det syntes inför dem som nonsens med dessa ord och de trodde inte på dem.
11 Baise Jesu ana tur abarayah baibin hio men hitumatum, anayabin hai tur hinonowar naniyan i tamim tao kwanekwan na’atube.
12 Men Petrus stod upp och sprang till graven. Och när han blickar in, ser han bara linnebindlarna. Och han gick iväg till sig, undrande över det som hänt.
12 Baise Peter misir nunuw in rah yan tit, hub wanawanan kwaf nuwariy faifuwawat hi’inu’in itah, basit abisa mamatar isan erebainotanot auman matabir in.
13 Och se: två av dem var samma dag vandrande till en by som är sextio stadier från Jerusalem vars namn är Emmaus.
13 Nati veya ta’imon Jesu ana bai’ufununayah orot rou’ab Jerusalemane hin bar merar ta wabin Emmaus imaim hitit. Jerusalem in Emmaus titit ana fofonin i 11 kilometres na’atube.
14 Och de pratade med varandra om allt detta som hade hänt.
14 Baise iti orot rou’ab efamaim sawar abisa’awat himamatar isah hairi hio hidudur hinan ana veya,
15 Och det hände sig, under det att de pratade och diskuterade, att även Jesus själv närmade sig och vandrade med dem.
15 Jesu ufuhine natit botanih bairi hita’imon hiremor hin.
16 Men deras ögon hölls kvar så att de inte kände igen honom.
16 Naatu bairi hinan i hi’itin baise men kafa’imo hi’inan.
17 Och han sade till dem: ”Vad är dessa för ord som ni utbyter med varandra medan ni vandrar?”
17 Jesu ibatiyih, “Kwa abisa isan tura airi kwaidudur auman kwanan?” Naatu orot rou’ab hinutanub yah rererey yen hibat.
18 Och en vid namn Kleopas svarade och sade till honom: ”Är du ensam som utböling i Jerusalem och vet inte det som har hänt i henne under dessa dagar?”
18 Orot ta wabin Cleopas ibatiy eo, “Jerusalem wanawanan o akisimo nanawan orot, imih sawar abisa fai fur wanawanan mamatar o men iso’obamih?”
19 Och han sade till dem: ”Vad?” Och de sade till honom: ”Det om Jesus nasarén. Han kom som en profetman, mäktig i gärning och ord inför Gud och hela folket,
19 Jesu ibatiyih, “Sawar abistan?”
20 och hur de utlämnade honom, våra överstepräster och ledare, till en dödsdom och korsfäste honom.
20 Baise aki ai firis ukwarih naatu bonawiyenayah orot ukwarih hibai Roman gawan hitin, morobomih eo ibasit naatu hibai hin hi’onaf morob.
21 Och vi hoppades att han är den som kommer att återlösa Israel. Men dessutom med allt detta går nu den tredje dagen sedan detta hände.
21 Aki anotanot iti orot boro Israel sabuw baiyawasih arouw nuhifot ama’am, baise iti orot hirab momorob i veya boun tounu sawar.
22 Men dessutom har några kvinnor från oss förbryllat oss, då de kom i gryningen till graven
22 Naatu baibin afa aki ai kou’ayomaim boun maraumanika hin rah yan hititit biyan hiboyouw
23 och fann inte hans kropp, men kom och sade sig ha sett en vision med änglar som säger att han lever.
23 naatu himatabir hina hio, ‘Aki tounamatar ai’itih, naatu tounamatar ai tur hi’owen Jesu i morobone misir maiye.’ Iti na’at hio aki aoror sa’iri ai kasiy ra’at.
24 Och då gick några av dem som var med oss bort till graven och fann det så liksom kvinnorna också sagt. Men honom såg de inte.”
24 Basit ai kou’ayomaim sabuw afa hin rah yan hit abisa baibin hio hinowar na’atube hi’itah, baise Jesu men hi’itinimih.”
25 Och han sade till dem: ”O ni oförnuftiga och långsamma i hjärtat till att tro på allt som profeterna har talat!
25 Imaibo Jesu iuwih eo, “Kwa i kwabikoko’aw, aisim dinab oro’orot abisa hio hikikirum men fudir rerekab kwabitumatumamih!
26 Var det inte detta Kristus måste lida och gå in i sin härlighet?”
26 Keriso iti sawar etei isah ni’akir biyan nababan saise ana aiwob maramaim narun nabi’aiwob isan men kwaso’ob?”
27 Och han började från Mose och från alla profeterna och uttolkade för dem i alla Skrifterna det som var om honom.
27 Imaibo Jesu taiyuwin isan aneika Moses ana Buk kikirum imaim busuruf idudur rena God ana dinab oro’orot hai Buk hikikirum imaim tit.
28 Och de närmade sig byn dit de vandrade, och han gjorde som om han skulle vandra mer fjärran.
28 Naatu bar merar hinuh hinanamaim hititit auman, Jesu bar merar ta namihibe iwa’an hi’itin.
29 Och de tvingade honom och sade: ”Bli kvar hos oss. För det är mot afton och dagen har redan vikit.” Och han gick in för att bli kvar med dem.
29 Baise hi’otan hio, “Veya sawar naatu mar efof imih tarun bairit ta’in.” Iti na’at hio itin, basit bairi inumih hirun.
30 Och det hände sig, under det att han lutade sig till bords med dem, att han tog brödet och välsignade, och bröt och gav åt dem.
30 Bay aa isan Jesu bairi himare, eof rafiy bai God ana merar yi sawar imasib itih.
31 Och deras ögon öppnades upp och de kände igen honom – och han blev omärkbar för dem.
31 Imaibo hairi matah to iwa’an hi’inan, baise marta’imon na’am sa’iwa’an.
32 Och de sade till varandra: ”Var inte vårt hjärta brinnande [inom] oss när han talade till oss på vägen, när han öppnade upp för oss Skrifterna?”
32 Hairi himisir hio, “Efamaim tanan Buk Atamaninamaim bidudur dogorot ahayabe yiy naniyan itatam?”
33 Och de stod upp i samma stund och återvände till Jerusalem och fann de elva hopade och de som var med dem,
33 Basit himisir himatabir maiye hin Jerusalem hitit, nati’imaim bai’ufununayah nah 11 naatu afa auman hiru’ay hima’am hi’itih,
34 som sade att: ”Verkligen, Herren har blivit uppväckt och visat sig för Simon!”
34 hai tur hi’owen hio, “Tur anababatun Regah i morobone misir maiye Simon isan irerereb.
35 Och själva utlade de det som hänt på vägen och hur han blivit känd för dem vid brödsbrytelsen.
35 Orot rou’ab efamaim abisa mamatar naatu mi’itube rafiy imasib bitih ana veya’amaim matah to iwa’an hi’i’inan etei hidudur turahinah hinowar.
36 Och medan de talade om detta, stod han själv mitt ibland dem och säger till dem: ”Frid åt er!”
36 Orot rou’ab iti na’atube hima hio hinonowar auman naniyan meyemeye Regah nah yan foun matar bat iuwih eo, “Tufuw isa nama.”
37 Men de blev uppskrämda och förskräckta och tyckte sig skåda en ande.
37 Etei hi’oror, hai bir ra’at, hinotanot i yoyom mowan itinin hirouw.
38 Och han sade till dem: ”Varför är ni oroade? Och varför kommer det upp funderingar i ert hjärta?
38 Baise Jesu iuwih eo, “Aisim kwabirubir naatu aisim a not boro’ika tekakasiy?
39 Se mina händer och mina fötter, att jag är densamme. Känn på mig och se. För en ande har inte kött och ben, så som ni skådar mig att jag har.”
39 Au umau kwa’itah, naatu biyau kwabutubun finimu au rakit naniyan kwatatam, saise kwanaso’ob iti i anababatun ayu, anayabin yoyom i aurih finimih en.”
40 Och när han sagt detta visade han dem händerna och fötterna.
40 Iti ra’at eo sawar basit an uman i’obaiyih hi’itan.
41 Och när de fortfarande inte trodde av glädjen och var förundrade, sade han till dem: ”Har ni något ätbart här?”
41 Baise men kafa’imo hitumatumamih, hai kawasa ra’at hikasiy auman, basit Jesu ibatiyih, “Kwa bay urey ta kwayai inu’in?”
42 Och de gav honom en del av en stekt fisk,
42 Siy baibitab finimin reban hibai hitin
43 och han tog inför dem och åt.
43 naatu nahimaim bat eaan hi’itin.
44 Och han sade till dem: ”Dessa är mina ord som jag talade till er medan jag ännu var hos er, att allt måste uppfyllas somär skrivet i Mose lag och profeterna och psalmerna om mig.”
44 Imaibo hai tur eowen eo, “Ayu i sawar iti isah bairit tama’ama ana veya a tur aowen. Sawar abisa ayu isau mataramih Moses ana Bukamaim, dinab hai Bukamaim na’atube Psalms imaim hio hikikirum hina hiturobe.”
45 Sedan öppnade han upp deras sinne till att förstå Skrifterna.
45 Imaibo hai not botawiy Buk Atamaninamaim abisa isan hio hikikirum naniyan hibai.
46 Och han sade till dem att: ”Så är skrivet: att Kristus ska lida och uppstå från de döda den tredje dagen,
46 Naatu iuwih eo, “Abisa hio hikikirum anayabin i iti, Keriso i ni’akir biyan nababan namorob, naatu veya tounu ufunamaim boro nayawas maiye namisir.
47 och det ska förkunnas vid hans namn sinnesändring till syndernas förlåtelse för alla folkslagen, börjande i Jerusalem.
47 Saise i wabinamaim ya baikitabir naatu notawiyen ana tur Jerusalemamaim an hinayai hinabinan hinatit hinan tafaram tutufin etei hinanowar.
48 Ni är vittnen om detta.
48 Imih kwa abisa matamaim kwa’i’itin i kwanakubuna sabuw etei hai tur kwana’owen hinanowar.
49 Och [se:] jag sänder min Fars löfte över er. Men ni ska sitta i staden tills ni blivit iklädda från höjden med kraft.”
49 Jerusalemamaim kwanama ayu Tamai abisa baitimih eo’omatani marane aniyafar nare a fair kwanab.”
50 Och han förde ut dem [utanför] ända till Betania, och han lyfte sina händer och välsignade dem.
50 Imaibo nawiyih bairi Jerusalem hihamiy hitit hin Bethany hitit, nati’imaim uman bora’ah isah yoyoban igegewasinih.
51 Och det hände sig, under det att han välsignade dem, att han gick ifrån dem och fördes upp till himlen.
51 Bigegewasinih auman ihamiyih earura’ah yen in mar wanawanan run.
52 Och de tillbad honom och återvände till Jerusalem i stor glädje,
52 Hibora’ara’ah yasisir yah awan karatan auman himatabir maiye hin Jerusalem hitit.
53 och de var ständigt i templet och välsignade Gud.
53 Nati’imaim mar etei hin Tafaror Baremaim God ana merar hiyiy naatu hibobora’ara’ah.
Atalhos do teclado
- Capítulo anterior←
- Próximo capítulo→
- Versículo anteriork
- Próximo versículoj
- Limpar seleçãoEsc
- Esta ajuda?
Estude este capítulo no WhatsApp
Peça à IA da Bíblia Fala para explicar Lucas 24, comparar traduções ou montar um estudo — tudo direto pelo WhatsApp.